Förstasidan > Statistik > Välfärdsområdesval > 2022 > 04 > Bakgrundsanalys av kandidaterna och de invalda i välfärdsområdesvalet 2022

Publicerad: 16.2.2022

Bakgrundsanalys av kandidaterna och de invalda i välfärdsområdesvalet 2022

I välfärdsområdesvalet valdes 1 379 ledamöter till välfärdsområdesfullmäktige bland 10 584 kandidater. Samlingspartiet var det största partiet i välfärdsområdesvalet med en röstandel på 21,6 procent och flest platser i välfärdsområdesfullmäktige fick Centern, 297 mandat (21,5 %). Samlingspartiet fick 289 platser (21,0 %) och SDP 277 platser (20,1 %).

Andelen män och kvinnor av de invalda efter parti och ålder i välfärdsområdesvalet 2022, %

Majoriteten (53,3 %) av de invalda i välfärdsområdesfullmäktige var kvinnor. Kvinnornas andel var störst bland Gröna förbundets invalda (83,3 %) och minst bland Sannfinländarnas invalda (33,5 %). Av kandidaterna var 45,4 procent kvinnor.

Genomsnittsåldern för alla kandidater var 50,3 år, för de manliga kandidaterna 51,5 år och för de kvinnliga 48,7 år. Av kandidaterna var 2 996 kandidater 60 år eller äldre. Av kandidaterna var totalt 366 kandidater 24 år eller yngre. Bland riksdagspartierna hade KD de äldsta kandidaterna, då andelen personer som fyllt 60 år var 37,5 procent och genomsnittsåldern 53 år. Bland riksdagspartierna hade Gröna förbundet de yngsta kandidaterna: av dem var 34,2 procent under 40 år och genomsnittsåldern var 45,1 år.

Genomsnittsåldern för invalda till välfärdsområdesfullmäktige var 51,1 år, männens 53,6 år och kvinnornas 49,0 år. Yngst var de invalda från Gröna förbundet, med en genomsnittsålder på 40,0 år, och äldst de invalda från Kristdemokraterna, med en genomsnittsålder på 56,5 år. Av de invalda var 66 personer (4,8 %) under 30 år och 416 personer (30,2 %) över 60 år.

Per tusen röstberättigade män/kvinnor hade 3 män och 2,4 kvinnor ställt upp som kandidater. I kommunalvalet har andelen kvinnliga kandidater varit lägre än andelen manliga kandidater i alla åldersklasser. I välfärdsområdesvalet år 2022 var andelen kvinnliga kandidater större än andelen manliga kandidater i nästan alla åldersklasser ända till 50-åringar.

Kandidaternas och de invaldas andel av åldersklassen efter kön i välfärdsområdesvalet 2022, %

Relativt sett flest kvinnliga kandidater fanns det i Egentliga Tavastland (50,2 %). Klart färre kvinnliga kandidater än i övriga områden fanns det i Kajanaland och Päijänne-Tavastland, under 40 procent av kandidaterna.

Till totalt 13 välfärdsområdesfullmäktige valdes kvinnlig majoritet. Kvinnornas andel av de invalda var störst inom Västra Nylands välfärdsområde (68,4 %) och minst inom Södra Karelens, Södra Österbottens och Mellersta Österbottens välfärdsområden (44,1 %).

Kvinnornas andel av kandidaterna och de invalda efter välfärdsområde i välfärdsområdesvalet 2022, %

Av alla kandidater som partierna ställt upp var 80 procent kandidater också i kommunalvalet år 2021. Av riksdagspartierna hade Sannfinländarna flest samma kandidater, då nästan 95 procent också hade kandiderat i kommunalvalet. Minst kandidater som också hade kandiderat i kommunalvalet hade Rörelse Nu, med något över 50 procent av kandidaterna. Största delen av kandidaterna var i kommunalvalet 2021 kandidater för samma parti som nu.

Av de invalda var omkring 84 procent kandidater också i kommunalvalet 2021. Relativt sett flest kandidater i kommunalvalet blev invalda till välfärdsområdesfullmäktige från Sannfinländarna (96,8 %) och minst från SFP (71,1 %).

Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål, dvs. personer som talar något annat språk än finska, svenska eller samiska som modersmål, var klart mindre än bland de röstberättigade. Av de röstberättigade hade något över 6 procent ett främmande språk som modersmål, av kandidaterna 2,2 procent. Av riksdagspartierna hade Gröna förbundet (4,0 %) och Kristdemokraterna (3,4 %) flest kandidater med främmande modersmål. Bland kandidaterna utanför riksdagspartierna var andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål större än genomsnittet (3,8 %). Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål var minst bland Sannfinländarna (1,2 %) och Rörelse Nu (1,2 %).

Av de invalda var 15 personer med ett främmande språk som modersmål, dvs. en dryg procent.

Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade, kandidater och de invalda (partivis) i välfärdsområdesvalet 2022, %

Bland kandidaterna fanns medborgare från 27 olika länder. Av de röstberättigade var något över fyra procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderade 66 utländska medborgare. Av alla kandidater var 163 (1,5 %) finska medborgare som också var medborgare i ett annat land. Av alla röstberättigade hade 2,1 procent ett dylikt dubbelt medborgarskap.

Över 93 procent av kandidaterna hade en examen efter grundnivå, av de röstberättigade hade något över 76 procent avlagt examen efter grundnivå. Detta förklaras delvis av att de röstberättigade och kandidaterna hade olika åldersstruktur. Av riksdagspartierna hade Gröna förbundets kandidater den högsta utbildningsnivån, då nästan 68 procent av dem hade examen på högskolenivå. Av alla kandidater hade 47 procent avlagt examen på motsvarande nivå, av de röstberättigade 23 procent. Också SFP:s och Samlingspartiets kandidater var högre utbildade än genomsnittet: av SFP:s kandidater hade 63,7 procent examen på högskolenivå och av Samlingspartiets kandidater 60,0 procent.

Av de invalda hade 97 procent avlagt examen efter grundnivå. De högst utbildade var Gröna förbundets invalda. Av dem hade omkring 83 procent examen på högskolenivå.

Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter utbildningsnivå i välfärdsområdesvalet 2022, %

	Grund nivå	Mellan nivå	Lägsta högre nivå	Lägre högsk. nivå	Högre högsk. nivå, forsk.utb.
Röstberättigade	23,8	44,2	9,5	12,2	10,3
Kandidater	6,6	34,7	11,7	18,7	28,3
SDP	5,8	38,5	12,9	18,6	24,2
SAF	11,1	51,1	10,9	14,9	12,0
SAML	4,6	22,3	13,0	18,4	41,6
CENT	4,6	28,2	16,1	18,6	32,5
GRÖNA	4,8	23,1	4,6	22,7	44,8
VÄNST	7,5	43,5	8,4	20,5	20,0
SFP	3,9	19,0	13,4	23,5	40,2
KD	6,7	31,1	13,5	18,1	30,7
LIIKE	9,0	42,6	11,0	21,7	15,7
Övriga	9,8	47,1	11,1	15,8	16,2
Invalda	3,0	19,4	11,7	18,9	46,9
Män	1,5	14,0	12,4	22,4	49,7
Kvinnor	4,8	25,6	10,9	14,9	43,8

Av kandidaterna var 70 procent sysselsatta i slutet av år 2020 och omkring sju procent var arbetslösa. Av de röstberättigade var omkring hälften sysselsatta och 7,6 procent arbetslösa. Av kandidaterna var klart färre pensionärer än av de röstberättigade (omkring 17 %). Av de röstberättigade var omkring en tredjedel pensionärer. Det relativa sysselsättningstalet räknas som andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 18–64 år.

Röstberättigade, kandidater (partivis) och de invalda efter huvudsaklig verksamhet i välfärdsområdesvalet 2022, %

Av alla kandidater i åldern 18–64 år är 80,4 procent sysselsatta. Det relativa sysselsättningstalet är 11,6 procentenheter lägre för röstberättigade 18–64-åringar. Den minsta skillnaden mellan kandidaternas och de röstberättigades relativa sysselsättningstal finns i Österbotten, där kandidaternas relativa sysselsättningstal är 6,6 procentenheter högre. Den största skillnaden finns i Norra Savolax, där kandidaternas relativa sysselsättningstal är 83,4 procent och de röstberättigades 67,6 procent.

Av de invalda var en ännu större del i arbetslivet än av kandidaterna. Omkring 81 procent av alla invalda var sysselsatta, bland 18-64-åringarna var andelen sysselsatta omkring 92.1 procent. Av de invalda var omkring 13 procent pensionärer.

Bland kandidaterna var andelen företagare (inkl. jord- och skogsbruksföretagare) större än bland de röstberättigade. Företagarnas andel av de sysselsatta kandidaterna var omkring 14 procent och av de röstberättigade är andelen något över 10 procent. Av riksdagspartierna fanns det flest företagare bland kandidaterna för Rörelse Nu (30,2 %) och näst flest bland Centerns kandidater (20,2 %), av vilka omkring hälften var jord- och skogsbruksföretagare.

Av de sysselsatta som blev invalda till välfärdsområdesfullmäktige var 12,3 procent företagare, och störst var andelarna bland de invalda från Rörelse Nu (36,8 %) och Centern (19,8 %). Av de invalda var 79 procent tjänstemän, och störst var andelarna bland de invalda från Vänsterförbundet (88,3 %) och Kristdemokraterna (87,5 %). Av de invalda var 3,9 procent arbetare, och störst var andelen bland Sannfinländarna (9,6 %).

Röstberättigade, kandidater (partivis) och de invalda efter socioekonomiskt ställning i välfärdsområdesvalet 2022, %

Av näringsgrenarna sysselsatte vård och omsorg samt sociala tjänster flest invalda till välfärdsområdesfullmäktige, då 30,1 procent av de invalda arbetade inom näringsgrenen i slutet av år 2019. Den näst största näringsgrenen var offentlig förvaltning, försvar och obligatorisk socialförsäkring, där 24,4 procent av de sysselsatta invalda arbetade. Av alla röstberättigade arbetade 17,7 procent inom social- och hälsovården och 4,8 procent inom offentlig förvaltning. Av de sysselsatta invalda var 42,3 procent kommunanställda. Av de sysselsatta ledamöterna arbetade 16,0 procent inom den statliga sektorn, 29,4 procent inom den privata sektorn och 12,3 procent som företagare.

Näringsgren av sysselsatta röstberättigade, kandidater och de invalda i välfärdsområdesvalet 2022

	Röstberättigade		Kandidater		Invalda
	antal	%	antal	%	antal	%
A Jordbruk, skogsbruk och fiske	62 358	3,1	246	3,2	44	3,8
B-E Hela industrin	305 328	15,0	635	8,2	38	3,3
F Byggverksamhet	149 694	7,4	252	3,3	21	1,8
G-H Handel, transport och magasinering	338 511	16,6	711	9,2	51	4,4
I Hotell- och restaurang- verksamhet	73 884	3,6	169	2,2	5	0,4
J Informations- och kommunikations- verksamhet	73 755	3,6	257	3,3	23	2,0
K, L Finans och försäkring, fastighets- verksamhet	51 149	2,5	168	2,2	16	1,4
M, N Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, uthyrning, fastighets- service, resetjänster och andra stödtjänster	261 998	12,9	763	9,9	68	5,9
O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring	96 689	4,8	898	11,6	283	24,4
P Utbildning	138 540	6,8	877	11,4	135	11,7
Q Vård och omsorg; sociala tjänster	360 425	17,7	1 877	24,3	349	30,1
R-U Kultur, nöje och fritid; övriga tjänster	94 210	4,6	750	9,7	109	9,4
Okänd	28 913	1,4	114	1,5	16	1,4

Medianen för de röstberättigades disponibla penninginkomst år 2020 var 22 300 euro, medan medianen för kandidaterna var 30 900 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst var i genomsnitt 39 procent högre än de röstberättigades. De disponibla penninginkomsterna var störst i Västra Nylands välfärdsområde, både bland de röstberättigade (25 900 euro/år) och bland kandidaterna (34 500 euro/år). Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Den största inkomstskillnaden i euro mellan kandidaterna och de röstberättigade fanns i Södra Savolax och Norra Savolax välfärdsområden, där medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst var över 10 000 euro högre än medianen hos de röstberättigade. De minsta inkomstskillnaderna fanns i Mellersta Österbottens och Mellersta Nylands välfärdsområden, där de var under 8 000 euro.

Medianen för de disponibla penninginkomsterna för de invalda i välfärdsområdesfullmäktige var 42 200 euro år 2020. Medianen för de invalda männens inkomster var 47 000 euro och medianen för de invalda kvinnornas inkomster 39 200 euro.

Medianen för de röstberättigades, kandidaternas och de invaldas disponibla penninginkomster (euro/år) efter välfärdsområde i välfärdsområdesvalet 2022

	Röstberättigade			Kandidater			Invalda
	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
Totalt	22 300	24 200	20 800	30 900	31 600	30 300	42 200	47 000	39 200
Östra Nylands	24 600	27 000	22 600	32 700	34 600	30 300	40 000	38 800	40 500
Mellersta Nylands	25 500	27 900	23 300	33 400	34 500	32 400	46 500	52 100	42 200
Västra Nylands	25 900	28 300	24 100	34 500	35 900	33 100	47 100	55 000	41 900
Vanda och Kervo	24 500	26 500	22 900	32 600	34 500	31 700	46 200	55 600	42 100
Egentliga Finlands	22 100	24 000	20 700	30 100	30 700	29 800	45 900	55 500	36 700
Satakunta	21 400	23 500	19 900	30 700	30 600	30 900	39 100	44 200	37 000
Egentliga Tavastlands	22 400	24 400	20 800	32 300	32 800	32 100	42 800	47 400	39 100
Birkalands	21 900	24 000	20 400	30 800	31 600	30 000	43 000	51 500	38 600
Päijänne- Tavastlands	21 400	23 400	20 000	30 500	31 400	29 900	41 100	41 300	37 700
Kymmene- dalens	21 400	23 700	19 600	30 200	31 600	28 700	36 200	37 300	34 200
Södra Karelens	21 000	23 100	19 400	30 700	31 800	29 500	42 200	51 700	34 200
Södra Savolax	20 200	21 500	19 300	30 800	30 800	31 000	39 700	40 700	39 200
Norra Savolax	21 100	22 600	20 000	31 500	32 500	30 500	48 300	62 900	45 100
Norra Karelens	19 700	20 800	18 900	28 000	27 900	28 000	40 500	48 600	34 600
Mellersta Finlands	21 000	22 900	19 600	29 800	30 400	29 200	46 700	51 000	35 500
Södra Österbottens	21 300	22 900	20 100	31 100	31 200	30 600	47 400	52 600	42 700
Österbottens	22 200	24 500	20 400	30 700	32 500	28 300	42 900	48 300	34 500
Mellersta Österbottens	21 800	24 100	20 000	29 600	30 300	28 000	39 300	39 500	35 500
Norra Österbottens	22 000	23 800	20 600	30 700	31 300	30 000	45 300	46 300	44 000
Kajanalands	20 800	22 200	19 700	29 400	29 900	28 500	36 600	39 400	35 300
Lapplands	21 600	23 000	20 500	30 200	30 700	29 500	39 400	41 600	36 900

Ett riksomfattande kandidatregister har publicerats på en webbplats som upprätthålls av Justitieministeriet ( www.vaalit.fi ).

Källa: Välfärdsområdesvalet 2022, kandidaterna och de invalda, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

Publikationen i pdf-format (571,7 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

Tabellbilagor

• Tabellbilaga 1. Röstberättigade och kandidater efter modersmål (de största språkgrupperna) i välfärdsområdesvalet 2022, % (16.2.2022)
• Tabellbilaga 2. De röstberättigades, kandidaternas och de invaldas (18-64 år) relativa sysselsättningstal efter kön och välfärdsområde i välfärdsområdesvalet 2022, % (16.2.2022)
• Tabellbilaga 3. Bakgrundsfaktorer för kandidaterna i välfärdsområdesvalet 2022 partivis (16.2.2022)
• Tabellbilaga 4. Bakgrundsfaktorer för de invalda i välfärdsområdesvalet 2022 partivis (16.2.2022)

Figurer

• Figurbilaga 1. Andel som var invalda i kommunalvalet 2021 och nya fullmäktige av alla invalda partivis i välfärdsområdesvalet 2022, % (16.2.2022)
• Figurbilaga 2. Röstberättigade, kandidater (partivis) och de invalda efter arbetsgivarsektor i välfärdsområdesvalet 2022, % (16.2.2022)

Kvalitetsbeskrivningar

• Välfärdsområdesval, kvalitetsbeskrivning (16.2.2022)

---

Uppdaterad 16.02.2022