Förstasidan > Statistik > Riksdagsval > 2011 > 1. Bakgrundsanalys av kandidater och invalda i riksdagsvalet 2011

1. Bakgrundsanalys av kandidater och invalda i riksdagsvalet 2011

I det följande redovisas bakgrundsuppgifter om de röstberättigade och partiernas kandidater samt de invalda utgående från olika statistiska uppgifter. Uppgifterna om de röstberättigade baserar sig på det rösträttsregister som upprättats 2.3.2011. Personernas bakgrundsuppgifter baserar sig på statistiskt material från Statistikcentralens individstatistik, bl.a. på sysselsättningsstatistik och familjestatistik. Av de röstberättigade ingår bara röstberättigade som är bosatta i Finland.

1.1. Kandidater, invalda och röstberättigade efter kön

I riksdagsvalet uppställdes 2 315 kandidater, 1 412 män och 903 kvinnor. Av riksdagspartierna har Sannfinländarna (33,2 %) och Centern i Finland (41,2 %) den relativt sett lägsta andelen kvinnliga kandidater. Av riksdagspartierna är Sannfinländarna det enda partiet som ligger under den genomsnittliga andelen för kvinnor (39 %). Flest kvinnliga kandidater har De Gröna (51,8 %) och Samlingspartiet (44,8 %). Bara De Gröna har fler kvinnliga än manliga kandidater. Av de röstberättigade är kvinnorna i majoritet, dvs. 51,6 procent.

Figur 1. Röstberättigade, kandidater och invalda efter kön och parti i riksdagsvalet 2011

Tabell 1. Röstberättigade, kandidater och invalda efter kön och parti i riksdagsvalet 2011

	Män	Kvinnor
Röstberättigade	48,4	51,6
Kandidater	61,0	39,0
Centern    i Finland    CENT	58,8	41,2
Samlingspartiet    SAML	55,2	44,8
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	56,7	43,3
Vänsterförbundet    VÄNST	56,4	43,6
Gröna    förbundet    GRÖNA	48,2	51,8
Kristdemokraterna    i Finland    KD	57,1	42,9
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	55,4	44,6
Sannfinnländarna    SAF	66,8	33,2
Övriga	71,5	28,5
Invalda	57,5	42,5

Av de invalda riksdagsledamöterna är 42,5 procent kvinnor, vilket är något mer än kvinnornas andel av kandidaterna (39 %). Relativt sett flest kvinnliga riksdagsledamöter invaldes från SDP, där andelen kvinnor av de invalda är 64,3 procent. Detta är över 20 procentenheter mer än partiets andel kvinnliga kandidater. Också Kristdemokraterna och SFP fick relativt fler kvinnliga riksdagsledamöter än partierna uppställt som kandidater.

Figur 2. Andel kvinnor av röstberättigade, kandidater och invalda efter valkrets i riksdagsvalet 2011

Tabell 2. Andel kvinnor av röstberättigade, kandidater och invalda efter valkrets i riksdagsvalet 2011

Valkrets	Andelen kvinnor kandidater	Andelen kvinnor röstberättigade	Andelen kvinnor invalda
Hela landet	39,0	51,6	42,5
Norra Savolax	42,4	51,1	22,2
Mellersta Finland	41,8	51,0	60,0
Nyland	40,9	51,5	48,6
Helsingfors	40,8	54,5	42,9
Egentliga Finland	40,3	52,2	47,1
Satakunta	40,2	51,4	33,3
Norra Karelen	38,9	50,5	50,0
Tavastland	38,6	51,9	42,9
Uleåborg	38,5	50,0	33,3
Birkaland	36,7	51,6	44,4
Kymmene	36,4	51,0	33,3
Södra Savolax	36,2	51,3	50,0
Vasa	36,1	50,7	35,3
Lappland	33,3	50,1	42,9
Åland	25,0	51,1	100,0

Den lägsta andelen kvinnliga kandidater finns i Ålands (25,0 %) och Lapplands valkretsar (33,3 %). Kvinnornas andel av kandidaterna är högst i Norra Savolax (42,4 %). Andelen kvinnliga kandidater är högre än landets genomsnitt också i Mellersta Finlands, Nylands, Helsingfors, Egentliga Finlands och Satakunta valkretsar.

Kvinnorna är i majoritet bland de röstberättigade i alla valkretsar. Den kvinnliga majoriteten är störst i Helsingfors valkrets, där 54,5 procent av de röstberättigade är kvinnor, medan bara 40,8 procent av kandidaterna är kvinnor.

Skillnaden mellan befolkningsstrukturen och kandidatstrukturen, dvs. underrepresentationen av kvinnor, är störst i Ålands valkrets, där 25 procent av kandidaterna är kvinnor medan motsvarande andel röstberättigade är 51 procent. Också i Lapplands valkrets är andelen kvinnliga kandidater 33,3 procent och andelen kvinnliga röstberättigade 50,1 procent. Skillnaden är minst i Norra Savolax valkrets, dvs. 8,7 procentenheter.

Av alla invalda är 42,5 procent kvinnor. Fler kvinnor än män invaldes bara i Mellersta Finlands valkrets, där 60 procent av de invalda är kvinnor. I Norra Karelen och Södra Savolax invaldes lika många kvinnor och män. Minst kvinnor valdes in i Norra Savolax (22,2 %) samt i Satakunta och Kymmene valkretsar (33,3 % i båda valkretsarna). Man bör dock beakta att slumpmässigheten kan påverka könsandelarna i betydande grad i de små valkretsarna.

1.2. Utländsk bakgrund

Omkring tre procent av kandidaterna har utländsk bakgrund. Av de röstberättigade har 1,3 procent utländsk bakgrund. Personer som har något annat modersmål än finska, svenska eller samiska anses som personer med utländsk bakgrund. Flest kandidater med utländsk bakgrund har SFP (8,4 %) och De Gröna (5,3 %) och minst Sannfinländarna (0,8 %).

Figur 3. Röstberättigade och kandidater med utländsk bakgrund i riksdagsvalet 2011

1.3. Medelålder

De manliga kandidaternas medelålder har sjunkit med omkring två år sedan förra riksdagsvalet. Däremot är de kvinnliga kandidaterna nu i genomsnitt ett halvt år äldre jämfört med föregående val. Medelåldern är nu 46,2 år för de manliga kandidaterna och 44,3 år för de kvinnliga. De kvinnliga kandidaterna är i genomsnitt omkring två år yngre än de manliga.

Tabell 3. Kandidaternas medelålder efter kön och valkrets i riksdagsvalet 2011

Valkrets	Män	Kvinnor
Hela landet	46,2	44,3
Lappland	50,7	45,1
Norra Savolax	47,1	46,1
Kymmene	47,1	44,7
Norra Karelen	47,1	42,3
Södra Savolax	47,0	43,5
Birkaland	46,6	45,2
Tavastland	46,5	44,4
Uleåborg	46,3	43,0
Satakunta	46,1	43,9
Egentliga Finland	45,9	42,6
Nyland	45,8	45,3
Åland	45,2	48,5
Helsingfors	44,9	43,2
Mellersta Finland	44,3	44,5
Vasa	44,2	45,2

Figur 4. Kandidaternas medelålder efter kön och valkrets i riksdagsvalet 2011

Medelåldern för röstberättigade män och kvinnor är 48,1 resp. 50,9 år. De manliga kandidaterna är ett par år yngre än de röstberättigade männen, men de kvinnliga kandidaterna är något under sju år yngre än de röstberättigade kvinnorna.

De yngsta kvinnliga kandidaterna är från Norra Karelen (42,3 år) och Egentliga Finland (42,6 år). De yngsta manliga kandidaterna är från Vasa (44,2 år), Mellersta Finland (44,3 år) och Helsingfors (44,9 år). De äldsta kvinnliga kandidaterna kommer från Åland (48,5 år) och Norra Savolax (46,1 år). De äldsta manliga kandidaterna är från Lappland (50,7). Åldersskillnaden mellan könen är störst i Lappland, dvs. 5,6 år, och minst i Mellersta Finland och Nyland, där skillnaden är under ett år.

Medelåldern för de invalda är 48,0 år, för de manliga ledamöterna 50,2 och för de kvinnliga ledamöterna 45,0 år.

Figur 5. Åldersstruktur för röstberättigade, kandidater och invalda i riksdagsvalet 2011

Tabell 4. Åldersstruktur för röstberättigade, kandidater och invalda i riksdagsvalet 2011

	- 29	30 - 39	40 - 49	50 - 59	60+
Röstberättigade	18,5	14,7	16,7	17,8	32,3
Kandidater	15,5	19,1	25,3	22,7	17,4
Centern    i Finland    CENT	17,6	14,6	27,9	29,6	10,3
Samlingspartiet    SAML	11,6	20,3	36,6	22,0	9,5
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	12,6	22,7	26,9	27,3	10,5
Vänsterförbundet    VÄNST	15,7	22,9	21,2	28,0	12,3
Gröna    förbundet    GRÖNA	16,7	30,3	29,8	18,0	5,3
Kristdemokraterna    i Finland    KD	9,4	15,7	30,4	26,2	18,3
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	18,1	21,7	32,5	15,7	12,0
Sannfinnländarna    SAF	5,9	16,0	26,9	27,3	23,9
Övriga	21,7	15,6	16,5	16,7	29,6
Invalda	5,0	19,5	33,0	28,5	14,0

Flest kandidater under 40 år har De Gröna, nästan hälften. Också SFP, Vänsterförbundet och SDP har fler kandidater under 40 år än andelen under 40 år är bland de röstberättigade. Minst unga kandidater har Sannfinländarna och Kristdemokraterna. Samlingspartiet har flest kandidater i 40–49-årsåldern.

Flest kandidater som fyllt 50 år har Sannfinländarna (51,3 %) och Kristdemokraterna (44,5 %). Bland Sannfinländarna är de till och med fler än bland de röstberättigade (50,1 %). Hos De Gröna och SFP har under 30 procent av kandidaterna fyllt 50 år.

De ungas andel av alla invalda är betydligt lägre än deras andel av de röstberättigade eller av kandidaterna. Av de invalda är bara fem procent under 30 år, medan deras andel av alla röstberättigade är 18,5 procent och av kandidaterna 15,5 procent. Jämfört med föregående val ökade emellertid de ungas andel med fyra procentenheter. I valet år 2007 invaldes bara två kandidater som var under 30 år, dvs. en procent. Den största åldersgruppen i den nya riksdagen är 40–49-åringarna, dit en tredjedel av alla riksdagsledamöter hör.

1.4. Deltagande i arbetslivet

Av samtliga röstberättigade var något över hälften, dvs. 53,4 procent, sysselsatta i slutet av år 2009, medan 6,7 procent var arbetslösa, 7,2 procent studerande och 28,8 procent pensionärer. Av de tre stora partiernas kandidater (Centern, Samlingspartiet, SDP) var omkring 90 procent sysselsatta, av Sannfinländarnas kandidater 66,8 procent. Centern, Samlingspartiet och SDP hade nästan inga arbetslösa kandidater. Däremot var 11,3 procent av Sannfinländarna arbetslösa i slutet av år 2009. Av alla kandidater var omkring 71 procent sysselsatta och omkring sju procent arbetslösa i slutet av år 2009.

Figur 6. Röstberättigade, kandidater och invalda efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2011

Bara 6–9 procent av de största partiernas kandidater är studerande eller pensionärer. Flest kandidater som studerar har De Gröna (10,1 %) och Vänsterförbundet (8,5 %). Den största andelen pensionärer bland kandidaterna har för sin del Sannfinländarna (14,7 %) och Kristdemokraterna (7,9 %).

Tabell 5. Röstberättigade, kandidater och invalda efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2011

	Sysselsatta	Arbetslösa	Studerande	Pensionärer	Övriga
Röstberättigade	53,4	6,7	7,2	28,8	3,8
Kandidater	71,4	7,3	7,1	10,7	3,6
Centern    i Finland    CENT	91,0	1,7	3,9	2,1	1,3
Samlingspartiet    SAML	89,7	0,4	4,3	4,7	0,9
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	88,2	3,4	4,6	3,4	0,4
Gröna    förbundet    GRÖNA	79,8	5,3	10,1	2,2	2,6
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	79,5	6,0	4,8	4,8	4,8
Kristdemokraterna    i Finland    KD	78,5	6,3	3,1	7,9	4,2
Vänsterförbundet    VÄNST	76,3	8,5	8,5	4,7	2,1
Sannfinnländarna    SAF	66,8	2,5	2,5	14,7	4,6
Övriga	44,8	12,4	11,8	24,2	6,8
Invalda	93,5	0,5	2,0	3,5	0,5

Av de invalda var nästan alla, dvs. 93,5 procent, sysselsatta i slutet av år 2009. Två procent var studerande och 3,5 procent pensionärer.

1.5. Familjeställning

Nästan var fjärde av alla röstberättigade är barnfamiljsförälderar, dvs. det finns minst ett minderårigt barn att försörja i familjen. Något under tre procent av de röstberättigade är ensamförsörjare. Dessutom är omkring sex procent föräldrar, vars alla hemmaboende barn redan är fullvuxna. Omkring 33 procent är barnlösa och lever i ett parförhållande, något under 30 procent är ensamboende utan familj och omkring åtta procent är unga vuxna som bor hemma.

Figur 7. Röstberättigade, kandidater och invalda efter familjeställning i riksdagsvalet 2011

Kandidaterna har också en annan familjeställning än de röstberättigade: det finns betydligt fler kandidater som är barnfamiljsföräldrar och betydligt färre som lever i ett barnlöst parförhållande än bland de röstberättigade. Detta förklaras naturligtvis redan av det faktum att kandidaternas åldersstruktur är yngre än de röstberättigades. Hos en stor del av de röstberättigade har barnen redan flyttat hemifrån, medan en stor del av kandidaterna är i den åldern att barnen fortfarande bor hemma.

Bland Sannfinländarnas, Vänsterförbundets och SFP:s kandidater finns det minst barnfamiljsföräldrar (37–42 %), i övriga större partier är deras andel 47–50 procent. Flest ungdomar som bor hemma finns för sin del bland Centerns (12,9 %) och SFP:s (10,8 %) kandidater. Andelen kandidater utan familj, vanligen ensamboende, är störst bland De Gröna och Vänsterförbundet, nästan en fjärdedel av kandidaterna.

Av alla röstberättigade är 44,3 procent gifta och 14,5 procent samboende. Av kandidaterna är 48,5 procent gifta och 13,9 procent samboende.

Kristdemokraternas kandidater skiljer sig mest från väljarna, eftersom 74,9 procent av dem är gifta. Minst gifta kandidater har De Gröna (43,0 %) och Vänsterförbundet (47,9 %), men andelen samboende är störst bland dem, omkring 19 procent.

Av de invalda är 45,5 procent barnfamiljsföräldrar, dvs. det finns minst ett minderårigt barn att försörja i familjen. Dessutom är omkring nio procent föräldrar, vars alla hemmaboende barn redan är fullvuxna. Andelen invalda utan familj är en femtedel och nästan en fjärdedel av alla invalda lever i ett barnlöst parförhållande.

Tabell 6. Röstberättigade, kandidater och invalda efter familjeställning i riksdagsvalet 2011

	Gift/sambo med barn	Ensam- förs.	Par utan barn	Utan- familj	Hemma- boende ungdom
Röstberättigade	26,2	4,1	32,7	28,7	8,3
Kandidater	37,8	5,9	24,5	25,8	5,9
Kristdemokraterna    i Finland    KD	53,9	4,2	22,5	15,2	4,2
Centern    i Finland    CENT	49,4	5,6	17,2	15,0	12,9
Samlingspartiet    SAML	48,3	6,5	21,6	18,5	5,2
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	47,0	3,6	16,9	21,7	10,8
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	46,6	6,7	23,1	16,8	6,7
Gröna    förbundet    GRÖNA	44,3	8,8	17,5	24,6	4,8
Vänsterförbundet    VÄNST	39,4	5,9	28,0	24,2	2,5
Sannfinnländarna    SAF	38,7	6,7	30,3	21,8	2,5
Övriga	17,3	5,0	29,6	42,1	6,0
Invalda	46,0	8,5	24,5	20,5	0,5

1.6. Rösteberättigade, kandidater och invalda efter antal barn 2011

Även om en stor del av de röstberättigade och också många av kandidaterna för närvarande inte har samma vardag som barnfamiljerna, betyder det inte att de saknar erfarenhet av en sådan vardag. Av de röstberättigade har något under 35 procent aldrig haft egna barn, av kandidaterna åter är omkring 31 procent helt barnlösa. Inom partier som har fler unga kandidater är andelen kandidater utan barn större än i genomsnitt, så är fallet t.ex. bland De Gröna och SFP. Andelen kandidater utan barn är minst hos Kristdemokraterna, bara omkring 20 procent.

Av de invalda har nästan 80 procent biologiska barn. Också storfamiljerna är vanligare bland de invalda än bland alla röstberättigade. Av de invalda har 30 procent minst tre barn, medan bara omkring en femtedel av de röstberättigade når upp till detta antal.

Figur 8. Röstberättigade, kandidater och invalda efter antalet biologiska barn i riksdagsvalet 2011

Tabell 7. Röstberättigade, kandidater och invalda efter antalet biologiska barn i riksdagsvalet 2011

	0	1	2	3	4+
Röstberättigade	34,9	15,8	27,8	14,1	7,4
Kandidater	31,2	14,2	25,5	18,5	10,6
Kristdemokraterna    i Finland    KD	19,9	9,9	28,3	19,4	22,5
Sannfinnländarna    SAF	22,7	13,0	25,6	27,3	11,3
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	23,5	18,9	34,5	16,8	6,3
Samlingspartiet    SAML	25,0	9,1	31,9	22,8	11,2
Centern    i Finland    CENT	27,9	9,9	27,0	20,6	14,6
Vänsterförbundet    VÄNST	28,8	15,3	26,7	18,2	11,0
Gröna    förbundet    GRÖNA	34,6	14,9	21,5	18,4	10,5
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	36,1	8,4	26,5	21,7	7,2
Övriga	43,1	17,6	19,2	13,1	7,1
Invalda	22,0	14,0	34,0	18,5	11,5

1.7. Röstberättigade, kandidater och invalda efter utbildningsnivå 2011

Riksdagskandidaterna är en högt utbildad grupp. Så gott som alla partiers kandidater har högre utbildningsnivå än befolkningen i genomsnitt. Av alla röstberättigade har 30,8 procent endast utbildning på grundnivå, bland kandidaterna är motsvarande andel bara 11,9 procent. Andelen är ännu lägre i de stora partierna: hos Centern, SFP och Samlingspartiet omkring 5 procent, hos De Gröna och SDP något över 6 procent och hos Kristdemokraterna något under 7 procent. Av Sannfinländarnas kandidater har omkring 14 procent inte någon utbildning efter grundnivå, av Vänsterns kandidater är siffran omkring tio procent. Över hälften av kandidaterna har utbildning på högre nivå jämfört med bara omkring 29 procent av de röstberättigade. Högst utbildade är Samlingspartiets kandidater, av dem har över 74 procent examen på högre nivå. Andelen kandidater som avlagt examen på högre nivå är lägst hos Vänsterförbundet (39,3 %) och Sannfinländarna (43,6 %).

Figur 9. Röstberättigade, kandidater och invalda efter utbildingsnivå i riksdagsvalet 2011

Tabell 8. Röstberättigade, kandidater och invalda efter utbildningsnivå i riksdagsvalet 2011

	Grund– nivå	Mellan– nivå	Lägsta högre nivå	Lägre högsk. nivå	Högre högsk.nivå, forsk.utb.
Röstberättigade	30,8	40,7	11,3	8,8	8,4
Kandidater	11,9	37,6	11,1	11,9	27,5
Centern    i Finland    CENT	4,7	27,9	15,5	14,2	37,8
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	4,8	32,5	13,3	13,3	36,1
Samlingspartiet    SAML	5,2	20,7	13,8	12,9	47,4
Gröna    förbundet    GRÖNA	6,1	25,0	5,7	13,2	50,0
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	6,3	41,2	9,7	15,1	27,7
Kristdemokraterna    i Finland    KD	6,8	29,8	15,7	13,1	34,6
Vänsterförbundet    VÄNST	10,2	50,4	7,6	13,1	18,6
Sannfinnländarna    SAF	13,9	42,4	13,4	10,5	19,7
Övriga	23,6	47,0	9,6	8,5	11,3
Invalda	2,5	25,0	14,0	10,0	48,5

Till riksdagsledamöter väljs högt utbildade personer. Av de invalda har mer än 70 procent avlagt examen på högre nivå, medan hälften av alla kandidater har examen på högre nivå och av de röstberättigade något under 30 procent. Riksdagsledamöter med examen enbart på grundnivå är inte fler än 2,5 procent av de invalda. Av kandidaterna och alla röstberättigade hade 11,9 procent resp. över 30 procent avlagt examen enbart på grundnivå.

1.8. Röstberättigade, kandidater och invalda efter statskattepliktiga inkomster i riksdagsvalet 2011

Sett efter inkomster avviker kandidaterna kraftigast från väljarkåren. Medianen för kandidaternas i statsbeskattningen skattepliktiga inkomster är 32 042 euro, för alla röstberättigade 21 561 och för 2009 års sysselsatta 29 897 euro. På så sätt är kandidaternas inkomster jämfört med alla röstberättigade 1,5 gånger så stora. Jämfört med de sysselsatta röstberättigade är kandidaternas inkomster omkring sju procent större. År 2007 var kandidaternas medianinkomster 30 116 euro, dvs. 63 procent mer än hos de röstberättigade.

Skillnaden gentemot de röstberättigade är störst bland Samlingspartiets kandidater, vars inkomster är omkring 2,5 gånger så stora som de röstberättigades inkomster. Också inkomsterna för Centerns, SDP:s och SFP:s kandidater är minst dubbelt så stora som för de röstberättigade. Av riksdagspartierna ligger kandidaterna för Vänstern och Sannfinländarna närmast väljarkåren, men också deras inkomster är omkring 50 procent högre än de röstberättigades inkomster. Bara hos de små partierna är kandidaternas inkomster lägre än väljarkårens inkomstnivå.

Figur 10. Röstberättigade, kandidater och invalda efter statsskattepliktiga medianinkomster (euro) i riksdagsvalen 2011 och 2007

Tabell 9. Röstberättigade, kandidater och invalda efter statsskattepliktiga medianinkomster (euro) i riksdagsvalen 2011 och 2007

	2011	2007
Röstberättigade	21 561	18 528
Sysselsatta	29 897	26 105
Kandidater	32 042	30 116
Samlingspartiet    SAML	54 569	46 895
Centern    i Finland    CENT	48 722	46 561
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	46 225	43 542
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	43 026	43 020
Gröna    förbundet    GRÖNA	35 118	27 461
Kristdemokraterna    i Finland    KD	32 850	30 757
Sannfinnländarna    SAF	31 645	19 518
Vänsterförbundet    VÄNST	31 480	31 535
Övriga	15 646	15 917
Invalda	82 566	74 104

Under den riksdagsperiod som nu avslutas ökade de nominella inkomsterna hos alla röstberättigade med 16,4 procent, hos sysselsatta med 14,5 procent och hos kandidaterna med 6,4 procent. Mest ökade inkomsterna bland Sannfinländarnas kandidater, med över 60 procent, även om Sannfinländarnas medianinkomster alltjämt är bland de lägsta bland riksdagspartierna. Bland De Gröna ökade inkomsterna med 27,1 procent och bland Samlingspartiet med 16,4 procent. Bland andra partier är förändringen av medianinkomsterna mindre än bland alla röstberättigade. Medianinkomsterna bland Vänsterförbundets och de små partiernas kandidater är t.o.m. lägre än i förra valet.

De invaldas medianinkomster var 82 566 euro om året. Detta är omkring 3,8 gånger mer än de röstberättigades inkomster och 2,6 gånger mer än kandidaternas inkomster. Jämfört med föregående riksdagsval ökade de invaldas medianinkomster med 11,4 procent.

Figur 11. Statsskattepliktiga medianinkomster (euro) hos röstberättigade, kandidater och invalda efter valkrets i riksdagsvalet 2011 ¹

¹ Åland finns inte med i redovisningen på grund av för få observationer.

Tabell 10. Statsskattepliktiga medianinkomster (euro) hos röstberättigade, kandidater och invalda efter valkrets i riksdagsvalet 2011 ¹⁾

Valkrets	Röstberättigade	Kandidater	Invalda
Hela landet	21 561	32 042	82 566
Satakunta	19 950	36 997	77 768
Kymmene	20 669	36 167	71 459
Tavastland	20 958	35 166	77 197
Vasa	20 148	34 902	83 170
Helsingfors	24 547	33 641	85 492
Nyland	26 270	32 635	96 786
Norra Savolax	19 042	32 091	80 840
Uleåborg	19 858	31 694	79 421
Södra Savolax	18 547	30 564	92 902
Birkaland	20 892	30 504	76 833
Mellersta Finland	19 268	30 360	83 925
Lappland	19 127	28 542	60 174
Norra Karelen	17 520	26 527	107 349
Egentliga Finland	21 524	23 215	83 775

1) Åland finns inte med i redovisningen på grund av för få observationer.

De röstberättigades inkomstnivå är högst i Nylands och Helsingfors valkretsar, medan kandidaterna har de största inkomsterna i Satakunta, Kymmene och Tavastlands valkretsar. De röstberättigades och kandidaternas inkomster ligger närmast varandra i Egentliga Finland, där kandidaternas medianinkomster bara var 1 700 euro högre än de röstberättigades. Störst är skillnaden i Satakunta, där den är omkring 17 000 euro. Med undantag av Egentliga Finland, Helsingfors, Nyland, Birkaland och Lappland är kandidaternas medianinkomster minst 50 procent högre än vad väljarkåren har i området. Väljarna med de lägsta inkomsterna finns i Norra Karelen och Södra Savolax, där väljarnas medianinkomster är under 19 000 euro. Kandidaterna med de lägsta inkomsterna finns i Egentliga Finlands valkrets. Deras inkomster är 23 000 euro.

De högsta inkomsterna hade de riksdagsledamöter som invaldes i Norra Karelen. De invaldas medianinkomst är där 107 349 euro, vilket är mer än sex gånger högre än de röstberättigades inkomster och fyra gånger högre än kandidaternas inkomster i området. De lägsta inkomsterna hade däremot de riksdagsledamöter som invaldes i Lapplands valkrets, där de invaldas medianinkomster var något över 60 000 euro.

1.9. Inkomstklasser

I det följande jämförs kandidaternas indelning i inkomstkvintiler, som har bildats på basis av de röstberättigades statsskattepliktiga inkomster. Indelning i inkomstkvintiler innebär att inkomstgrupperna har definierats på så sätt att varje inkomstgrupp har lika många personer, dvs. 20 procent av de röstberättigade. Som kontrollgrupp har använts 2009 års sysselsatta i samma inkomstgrupper.

Av de röstberättigade tjänade den lägsta kvintilen år 2009 mindre än 9 708 euro och den högsta mer än 36 333 euro. Av de sysselsatta ingår sju procent i den lägsta kvintilen och av kandidaterna 16 procent, På motsvarande sätt ingår i den högsta kvintilen en tredjedel av de sysselsatta och nästan 43 procent av kandidaterna. Av Samlingspartiets kandidater hör 75 procent till den högsta inkomstklassen och även av Centerns och SDP:s kandidater nästan två tredjedelar. I riksdagspartierna finns det flest låginkomsttagare bland SFP:s, De Grönas och Vänsterförbundets kandidater. Detta förklaras sannolikt av att kandidaterna har en yngre åldersstruktur än genomsnittet och en större andel studerande.

De små partierna har en inkomststruktur som i klart högre grad än den för de stora partierna påminner om väljarkårens genomsnittliga inkomststruktur. Rentav nästan en tredjedel av de små partiernas kandidater hör till den lägsta inkomstklassen och bara 14 procent till den högsta.

Av de invalda hör nästan 90 procent till den högsta inkomstkvintilen. Av kandidaterna hörde 42,6 procent och av alla 2009 års sysselsatta 32,6 procent till denna inkomstklass. Bara 2,5 procent av de invalda hörde till den lägsta inkomstkvintilen, dvs. de som tjänade under 9 708 euro.

Figur 12. Röstberättigade, kandidater och invalda efter statsskattepliktiga inkomster (euro) i riksdagsvalet 2011

Tabell 11. Röstberättigade, kandidater och invalda efter statsskattepliktiga inkomster (euro) i riksdagsvalet 2011

	-9 707	-17 016	-25 995	-36 333	-36 333+
Röstberättigade	20,0	20,0	20,0	20,0	20,0
Sysselsatta 2009	7,0	9,5	20,6	30,3	32,6
Kandidater	16,0	12,6	12,4	16,4	42,6
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	16,9	4,8	8,4	15,7	54,2
Gröna    förbundet    GRÖNA	15,8	8,3	15,8	12,7	47,4
Vänsterförbundet    VÄNST	14,0	13,6	8,5	23,7	40,3
Kristdemokraterna    i Finland    KD	11,0	11,0	15,2	18,3	44,5
Sannfinnländarna    SAF	10,1	16,0	13,4	23,9	36,6
Centern    i Finland    CENT	6,4	6,9	7,7	14,2	64,8
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	5,9	3,8	8,0	18,5	63,9
Samlingspartiet    SAML	5,2	6,0	6,0	7,8	75,0
Övriga	31,6	21,9	17,5	14,9	14,2
Invalda	2,5	1,5	2,5	5,0	88,5

Källa: Riksdagsvalet 2011, fastställt valresultat. Statistikcentralen

Förfrågningar: Kimmo Moisio (09) 1734 3239, Jaana Asikainen (09) 1734 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 29.4.2011