Förstasidan > Statistik > Kommunalval > 2012 > 1. Bakgrundsanalys av kandidaterna och de invalda i kommunalvalet 2012

1. Bakgrundsanalys av kandidaterna och de invalda i kommunalvalet 2012

I det följande redovisas uppgifter om de röstberättigade, partiernas och valmansföreningarnas kandi-dater samt de invalda i kommunernas fullmäktige utgående från olika bakgrundsuppgifter. Uppgifterna om röstberättigade personer har erhållits ur det rösträttsregister som upprättats 27.9.2012 och kandidatuppgifterna ur det kandidatregister som upprättats 12.9.2012. Bakgrundsuppgifterna baserar sig på statistiskt material från Statistikcentralens individstatistik, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret.

I analysen granskas kandidaterna och de invalda också efter parti. Partierna med flest kandidater finns separat i tabellerna och figurerna. Gruppen "Övriga" omfattar Piratpartiet, Självständighetspartiet, Kommunistiska Arbetarpartiet, Förändring 2011, Finlands Arbetarparti, För de fattigas väl, Frihetsparti och valmansföreningarnas kandidater.

Kandidaterna skiljer sig till sin ålders- och könsstruktur från alla röstberättigade. Bland kandidaterna finns betydligt färre personer under 30 år och över 70 år än bland de röstberättigade samt fler män än kvinnor. Detta måste tas i beaktande, då kandidaterna jämförs med de röstberättigade. I tabellerna och figurerna i analysen har uppgifterna inte åldersstandardiserats. Vid en åldersstandardisering skulle skillnaden mellan kandidater och röstberättigade minska något, t.ex. då man jämför kandidaternas och de röstberättigades utbildningsnivå, huvudsakliga verksamhet, familjeställning och socioekonomiska ställning.

1.1. Kandidater, invalda och röstberättigade efter kön

Majoriteten av kandidaterna och de invalda är män

Sammanlagt 37 125 kandidater ställdes upp i kommunalvalet, dvs. 1 384 färre kandidater än år 2008. Hos nästan alla partier sjönk antalet kandidater från föregående kommunalval. Bara Sannfinländarna och Gröna förbundet lyckades ställa upp fler kandidater än i valet år 2008. Sannfinländarna hade 1 840 kandidater i valet år 2008 och nu ställde man upp 4 394 kandidater. Flest kandidater har Centern i Finland, 8 401, även om antalet kandidater minskade mest just hos Centern. (Tabell 1.)

Tabell 1. Antalet kandidater efter parti i kommunalvalen 2012 och 2008

Parti	2012	2008	förändring, antal	förändring, %
Kandidater tot.	37 125	38 509	-1 384	-3,6
Sannfinländarna    SAF	4 394	1 840	2 554	138,8
Gröna   förbundet    GRÖNA	2 299	2 192	107	4,9
Kristdemokraterna    i Finland    KD	1 870	1 921	-51	-2,7
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	1 350	1 407	-51	-4,1
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	6 987	7 702	-715	-9,3
Samlingspartiet    SAML	6 874	7 628	-754	-9,9
Vänsterförbundet    VÄNST	3 506	4 112	-606	-14,7
Centern    i Finland    CENT	8 401	9 977	-1 576	-15,8
Finlands    Kommunistiska    Parti    KAP	304	362	-58	-16,0
Övriga	1 140	1 368	-228	-16,7

I valet valdes 9 674 fullmäktigeledamöter till kommunernas fullmäktige, dvs. 738 personer färre än år 2008. Till minskningen av antalet invalda bidrar de kommunsammanslagningar som skett mellan valen. Antalet invalda minskade för alla partier förutom Sannfinländarna och FKP. FKP fick in nio kandidater, precis som tidigare. Sannfinländarnas nästan tredubblade antalet invalda från föregående val och fick 752 tilläggsmandat i kommunernas fullmäktige. (Tabell 2.)

Vänsterförbundet förlorade relativt sett flest fullmäktigeplatser: minskningen från föregående val är omkring 25 procent (193 fullmäktigeledamöter).

Över hälften (57 %) av de invalda är gamla fullmäktigeledamöter. Av de invalda är 162 riksdagsledamöter.

Tabell 2. 2. Antalet invalda efter parti i kommunalvalen 2012 och 2008

Parti	2012	2008	förändring, antal	förändring, %
Invalda tot.	9 674	10 412	-738	-7,1
Sannfinländarna    SAF	1 195	443	752	169,8
Gröna   förbundet    GRÖNA	323	370	-47	-12,7
Kristdemokraterna    i Finland    KD	300	351	-51	-14,5
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	480	511	-31	-6,1
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	1 729	2 066	-337	-16,3
Samlingspartiet    SAML	1 735	2 020	-285	-14,1
Vänsterförbundet    VÄNST	640	833	-193	-23,2
Centern    i Finland    CENT	3 077	3 518	-441	-12,5
Finlands    Kommunistiska    Parti    KAP	9	9	0	0,0
Övriga	186	291	-105	-36,1

Av kandidaterna är 38,8 procent kvinnor. Av de röstberättigade är majoriteten kvinnor, dvs. 51,4 procent. De kvinnliga kandidaternas andel minskade med 1,6 procentenheter jämfört med kommunalvalet år 2008. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater, 56,8 procent. Näst flest kvinnliga kandidater har Kristdemokraterna, där andelen är 45,3 procent. Inom Samlingspartiet, Centern i Finland och SDP är andelen kvinnor omkring 40 procent. Den lägsta andelen kvinnliga kandidater har Sannfinländarna, bara 23 procent, och FKP, 33 procent av kandidaterna. (Figur 1.)

Den högsta andelen kvinnliga kandidater har landskapet Nyland, 41,9 procent, och den lägsta andelen Södra Österbotten, 36,0 procent.

Av de invalda är 36,2 procent kvinnor, dvs. en något mindre andel än andelen kvinnor av alla kandidater. Av de nya fullmäktigeledamöterna är ett par procentenheter fler kvinnor. En klar majoritet av Gröna förbundets invalda är kvinnor, 68,1 procent. Av Sannfinländarnas invalda är 23,2 procent kvinnor och av FKP:s invalda 11,1 procent. (Figur 2.)

Figur 1. Röstberättigade och kandidater (partivis) och invalda efter kön i kommunalvalet 2012, %

Figur 2. Röstberättigade och invalda (partivis) efter kön i kommunalvalet 2012, %

1.2. Kandidater, invalda och röstberättigade efter åldersgrupp samt kandidaternas och de invaldas genomsnittsålder efter parti

Den genomsnittliga åldern för kandidaterna är nu omkring ett år högre än i föregående val. De manliga kandidaternas genomsnittliga ålder är nu 49,8 år och de kvinnliga kandidaternas 47,0 år. De kvinnliga kandidaterna är i genomsnitt nästan fyra år yngre än de kvinnliga röstberättigade, medan de manliga kandidaterna är ungefär lika gamla som de manliga röstberättigade. De röstberättigades genomsnittliga ålder har stigit med något under ett år från föregående kommunalval. Männens genomsnittliga ålder på valdagen är nu 48,1 år och kvinnornas 50,8 år.

De invalda är något äldre än kandidaterna. Genomsnittsåldern för de invalda männen är 51,5 år och för de invalda kvinnorna 47,3 år. Från föregående val har de invaldas genomsnittliga ålder ökat med något under ett år. De nya fullmäktigeledamöterna är i genomsnitt fyra år yngre: genomsnittsåldern för nya manliga fullmäktigeledamöter är 47,6 år och för nya kvinnliga fullmäktigeledamöter 44,1 år.

Kandidaternas åldersstruktur avviker från de röstberättigades (Figurerna 3. och 4). Ålderspyramiden liknar i varken den ena eller den andra gruppen längre någon pyramid: de röstberättigades åldersfördelning påminner närmast om ett torn och kandidaternas om en lök, där man ser att både de yngsta och de äldsta åldersgrupperna saknas. Hos de manliga kandidaterna är tyngdpunkten i åldersgruppen 55-64 år och hos de kvinnliga i åldersgruppen 45-54 år.

De invalda är mer koncentrerade än kandidaterna till de mellersta åldersgrupperna: männen till åldersgruppen 55–64 år och kvinnorna till åldersgruppen 45–54 år. Av kandidaterna var 17,8 procent under 35 år, av de invalda hörde 12,7 procent till denna åldersgrupp. Också andelen över 64-åriga av de invalda är mindre än av kandidaterna. (Figur 5.)

Figur 3. De röstberättigades åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2012, %

Figur 4. Kandidaternas åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2012, %

Figur 5. De invaldas åldersfördelningar samt medelålder efter kön i kommunalvalet 2012, %

När man ser till parti har FKP de äldsta kandidaterna: andelen kandidater som fyllt 60 år är över 40 procent och genomsnittsåldern är 52,4 år. De yngsta kandidaterna finns hos Gröna förbundet, över 40 procent är yngre än 40 år och kandidaternas genomsnittliga ålder är 43,1 år. Av alla partiers kandidater är omkring 27 procent yngre än 40 år och omkring 26 procent 60 år eller äldre. Inom partierna är åldersskillnaderna mellan kandidaterna ganska små: genomsnittsåldern för de kvinnliga kandidaterna är i alla partier några år lägre än för de manliga kandidaterna, med undantag av Gröna förbundet och Kristdemokraterna. (Figur 6, tabell 3.)

Av de invalda är FKP:s fullmäktigeledamöter äldst, 57,3 år i genomsnitt, och Gröna förbundets fullmäktigeledamöter yngst, 43,7 år.

Figur 6. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter åldersgrupp i kommunalvalet 2012, %

Tabell 3. Röstberättigade och kandidater (partivis) och invalda efter åldersgrupp i kommunalvalet 2012, %

	18-29	30-39	40-49	50-59	60-69	70+
Röstberättigade	18,6	15,4	16,2	17,3	16,6	16,0
Kandidater	10,0	17,4	22,3	24,6	21,4	4,3
Gröna    förbundet    GRÖNA	14,7	28,3	26,2	20,0	8,9	1,9
Övriga	13,3	17,5	22,6	20,9	20,5	5,1
Finlands    Kommunistika    Parti    FKP	12,8	13,2	9,4	23,4	31,9	9,5
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	12,1	17,5	23,6	21,8	21,6	3,4
Centern    i Finland    CENT	10,2	17,1	22,8	25,1	21,2	3,6
Kristdemokraterna    i Finland    KD	10,2	15,5	19,3	24,2	25,0	5,9
Vänsterförbundet    VÄNST	10,1	15,4	17,1	26,3	25,8	5,3
Samlingspartiet    SAML	9,6	18,5	25,5	22,8	19,6	4,0
Sannfinländarna    SAF	9,1	17,8	23,5	25,4	19,6	4,5
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	7,9	14,7	20,3	27,4	25,1	4,6
Invalda	5,7	17,0	23,3	27,8	23,2	3,0
Invalda, nya	10,1	23,7	24,4	23,6	16,6	1,7

Tabell 4. Kandidaternas och de invaldas genomsnittsålder efter parti i kommunalvalet 2012

	Totalt		Män		Kvinnor
Röstberättigade	49,5		48,1		50,8
Parti	Kandidater	Invalda	Kandidater	Invalda	Kandidater	Invalda
Totalt	48,7	50,0	49,8	51,5	47,0	47,3
Samlingspartiet    SAML	48,1	49,3	49,1	50,6	46,5	47,0
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	50,6	52,0	51,8	53,9	48,7	49,2
Sannfinländarna    SAF	48,6	49,1	49,0	50,1	47,1	45,7
Centern    i Finland    CENT	48,5	49,3	49,8	50,7	46,6	46,8
Gröna    förbundet    GRÖNA	43,1	43,7	43,4	45,6	42,8	42,8
Vänsterförbundet    VÄNST	50,3	52,6	51,6	54,9	48,2	48,6
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	47,9	49,9	49,5	51,6	45,7	47,1
Kristdemokraterna    i Finlandt    KD	50,0	52,6	50,0	53,8	50,0	50,8
Finlands    Kommunistiska    Parti    FKP	52,4	57,3	53,2	57,0	50,8	60,0
Övriga	47,6	51,1	47,6	51,8	47,7	49,5

Av männen har 1,5 procent uppställts som kandidat och av kvinnorna 0,7 procent. Andelen kvinnor som ställer upp som kandidater är lägre i alla åldersgrupper jämfört med andelen män. Deltagaraktiviteten stiger brant bland båda könen fram till 35 års ålder. Efter det ligger andelen kvinnliga kandidater av åldersgruppen på en nivå av omkring 1,1 procent och lite efter femtionde levnadsåret vänder andelen nedåt. Deltagaraktiviteten bland män ökar för sin del ännu fram till omkring 53 års ålder. De manliga kandidaternas andel av årsgruppen är som störst mellan åldrarna 53-67 år, då 1,5-1,7 procent i varje 1-årsklass är uppställd som kandidat (Figur 7).

Figur 7. Kandidaternas andel av åldersgruppen i kommunalvalet 2012, %

De invaldas andelar per 1-årsklass är omkring 0,5 procent som högst. Kurvans form är i huvuddrag mycket lik den för kandidaterna. Bland under 35-åriga är de invalda männens och kvinnornas andelar av åldersgruppen dock på samma nivå – bland kandidaterna var kvinnornas andel av åldersgruppen lägre än männens. (Figur 8.)

Figur 8. Invaldas andel av åldersgruppen i kommunalvalet 2012, %

Tabell 5. Kandidaternas fördelning på parti efter kommunstorlek i kommunalvalet 2012, %

	Tot.	Kommunens storleksklass
		- 1 999	2 000 - 4 999	5 000 - 9 9999	10 000 - 19 999	20 000 - 49 999	50 000 - 99 999	100 000+
Kandidater tot.	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0
Samlings-    partiet    SAML	18,5	19,0	15,7	17,4	20,1	20,0	22,3	15,9
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	18,8	12,6	14,9	18,1	20,5	22,3	21,8	15,9
Sannfinländarna    SAF	11,8	13,3	13,8	11,0	12,6	10,7	10,8	12,2
Centern    i Finland    CENT	22,6	39,1	39,1	29,1	23,1	14,8	16,4	10,9
Gröna    förbundet    GRÖNA	6,2	1,5	1,6	2,9	4,3	8,1	8,5	13,3
Vänsterförbundet    VÄNST	9,4	6,4	6,4	9,8	7,9	11,0	8,7	12,5
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	3,6	1,9	1,6	5,2	4,6	3,0	1,9	4,9
Kristdemokraterna    i Finland    KD	5,0	3,1	4,2	3,6	5,1	5,8	6,2	5,9
Finlands    Kommunistiska    Parti    FKP	0,8	0,0	0,1	0,1	0,3	1,1	0,3	3,0
Övriga	3,1	3,0	2,5	2,8	1,6	3,1	3,2	5,5

I små kommuner har Centern flest kandidater. I kommuner med mindre än 20 000 invånare har Centerns kandidater en dominerade ställning: i kommuner med mindre än 4 000 kandidater är nästan 40 procent av alla kandidater uppställda av Centern. I kommuner med 5 000-9 999 invånare är Centerns andel 29 procent och i kommuner med 10 000-19 999 invånare är andelen 23 procent. I stora städer med mer än 100 000 invånare är Centerns andel av kandidaterna något över tio procent. (Tabell 5.)

I de större kommunerna uppnår inget parti en lika stor andel av kandidaterna som Centern i de små kommunerna. Både Samlingspartiet och SDP har omkring en femtedel av alla kandidater i kommuner med 20 000-99 999 invånare. I de största kommunerna med över 100 000 invånare är fördelningen av kandidater betydligt jämnare: flest kandidater också i de större städerna har uppställts av Samlingspartiet och SDP, dvs. båda partiernas andel av kandidaterna är 16 procent. I de större städerna finns det också fler kandidater för Gröna förbundet, Vänsterförbundet och FKP än genomsnittet. Andelen Sannfinländare av alla kandidater varierar inte nämnvärt efter kommunstorlek.

1.3. Få kandidater med utländsk bakgrund – och ännu färre invalda

Kandidaternas språkfördelning följer i huvuddrag befolkningens språkfördelning i landskapen. Antalet svenskspråkiga kandidater är något fler (5,3 %) än antalet svenskspråkiga röstberättigade (4,9 %). I Nyland är de svenskspråkiga aktivare, deras andel av kandidaterna är 14 procent, medan deras andel av de röstberättigade är 8,5 procent. I huvudstadsregionen ligger dock andelen svenskspråkiga av kandidaterna under deras andel av befolkningen (5,9 procent av kandidaterna och 11,5 procent av de röstberättigade). (Tabell 6.)

Tabell 6. Röstberättigade, kandidater och invalda efter modersmål och landskap i kommunalvalet 2012, %

Landskap	Röstberättigade			Kandidater			Invalda
	Finska/ samiska	Svenska	Annat	Finska/ samiska	Svenska	Annat	Finska/ samiska	Svenska	Annat
FASTA FINLAND	91,0	4,9	4,1	92,8	5,3	1,8	93,1	6,4	0,4
Nyland	83,4	8,5	8,0	82,7	14,1	3,3	79,8	19,4	0,9
- Huvudstads- regionen	84,0	5,9	10,1	83,1	11,5	5,5	83,2	14,1	2,7
Egentliga Finland	90,1	5,7	4,2	92,6	5,9	1,5	92,9	6,4	0,7
Satakunta	97,9	0,3	1,7	98,9	0,0	1,0	99,6	0,2	0,2
Egentliga Tavastland	97,4	0,4	2,3	98,7	0,3	1,0	99,5	0,3	0,3
Birkaland	96,6	0,3	3,1	98,3	0,3	1,4	99,4	0,2	0,4
Päijänne-Tavastland	96,5	0,3	3,2	97,8	0,2	2,0	99,2	0,0	0,8
Kymmenedalen	95,4	0,8	3,8	95,9	1,6	2,4	97,2	2,8	0,0
Södra Karelen	96,2	0,2	3,6	98,3	0,1	1,6	100,0	0,0	0,0
Södra Savolax	98,0	0,2	1,9	98,2	0,3	1,5	99,3	0,3	0,5
Norra Savolax	98,3	0,1	1,6	97,9	0,2	1,9	99,5	0,3	0,2
Norra Karelen	97,6	0,1	2,3	97,5	0,2	2,3	98,8	0,5	0,7
Mellersta Finland	97,8	0,2	2,1	98,5	0,2	1,3	99,5	0,0	0,5
Södra Österbotten	98,4	0,3	1,3	98,9	0,2	0,9	99,8	0,0	0,2
Österbotten	46,4	50,2	3,6	47,6	49,1	3,4	33,5	65,8	0,6
Mellersta Österbotten	88,9	9,5	1,6	91,1	7,6	1,3	95,0	5,0	0,0
Norra Österbotten	98,3	0,2	1,6	98,5	0,4	1,1	99,4	0,1	0,5
Kajanaland	98,2	0,1	1,7	98,0	0,3	1,8	99,6	0,0	0,4
Lappland	98,2	0,2	1,6	98,8	0,1	1,1	99,7	0,2	0,2

Av de röstberättigade talar 4,1 procent något annat språk än de inhemska. Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål är betydligt mindre, bara 1,8 procent. Andelen kandidater med ett främmande modersmål är mindre än deras andel av befolkningen i nästan alla landskap. Bara i Norra Savolax, Norra Karelen och Kajanaland finns det kandidater med ett främmande modersmål i samma proportion eller fler än bland de röstberättigade. I valet år 2008 utgjorde kandidaterna med ett främmande modersmål 1,4 procent av alla kandidater.

Bland kandidaterna med ett inhemskt språk som modersmål är andelen samiska kandidater större än genomsnittet. Av de samiska röstberättigade är 2,6 procent uppställda som kandidater i kommunalvalet. I genomsnitt 0,9 procent av de röstberättigade är kandidater. (Tabell 7.)

Det är betydligt mer sällsynt att kandidater med ett främmande språk som modersmål ställer upp som kandidater. I genomsnitt 0,4 procent av de röstberättigade med ett främmande språk är kandidater i kommunalvalet. Antalet kandidater med ett annat språk än de inhemska uppgår till 680, vilket är 0,4 procent av de röstberättigade med ett främmande språk. Den största gruppen av dessa kandidater är den ryska, 172 kandidater, och den näst största den estniska, 66 kandidater.

Från år 2008 har antalet kandidater med annat språk än de inhemska stigit med 141. År 2008 var deras andel av de röstberättigade med ett främmande språk på samma nivå som nu i valet år 2012.

Till kommunernas fullmäktige valdes 43 personer som talar något annat språk än de inhemska (finska, svenska, samiska). Deras andel av de invalda är 0,4 procent, dvs. 0,1 procentenheter mer än i kommunalvalet 2008. Av de invalda är 622 svenskspråkiga och 16 samiska.

I Nyland, särskilt i huvudstadsregionens kommuner, valdes flest kandidater med främmande språk som modersmål till fullmäktige. I en del av landskapen blev inte en enda kandidat med främmande språk som modersmål invald.

Tabell 7. Röstberättigade, kandidater och invalda efter modersmål, specificerat enligt de största språkgrupperna, i kommunalval 2012, %

Språk	Röstberättigade	Kandidater	%	Invalda
Alla språk tot.	4 307 884	37 125	0,9	9 674
finska	3 918 154	34 428	0,9	8 993
svenska	209 984	1 980	0,9	622
samiska	1 419	37	2,6	16
Främmande språk tot.	178 327	680	0,4	43
ryska	44 832	172	0,4	..
estniska	26 584	66	0,2	..
engelska	10 607	34	0,3	..
somaliska	7 221	29	0,4	..
arabiska	7 183	42	0,6	..
kurdiska	5 715	34	0,6	..
tyska	4 790	20	0,4	..
albanska	4 574	18	0,4	..
turkiska	4 264	38	0,9	..
spanska	3 972	28	0,7	..
persiska	3 648	16	0,4	..
franska	2 470	10	0,4	..
ungerska	1 749	11	0,6	..
serbokroatiska	1 187	10	0,8	..

Bland alla kandidater finns en underrepresentationen på 2,3 procentenheter av kandidater med utländsk bakgrund, i Nyland är den 4,7 procentenheter och i Egentliga Finland 2,7 procentenheter. Det finns således färre kandidater med utländsk bakgrund än deras andel av befolkningen. Undantag är Norra Savolax och Kajanaland, där det finns något fler kandidater med utländsk bakgrund än deras andel av befolkningen. Största delen av underrepresentationen finns inom de områden där andelen personer med ett främmande språk är störst i förhållande till folkmängden, dvs i Nyland – särskilt i huvudstadsregionen – och i Egentliga Finland. (Figur 9.)

Figur 9. Personer med ett främmande språk som modersmål, efter landskap, av röstberättigade och kandidater i kommunalvalet 2012, %

Figur 10. Personer med ett främmande språk som modersmål, efter landskap, av invalda i kommunalvalet 2012, %

Man kan också granska befolkningen med utländsk bakgrund efter personens härkomst. Sammanlagt 94,5 procent av de röstberättigade och 97,1 procent av kandidaterna är födda i Finland och båda föräldrarna är också födda i Finland. Någon form av utländsk bakgrund har alltså drygt fem procent av de röstberättigade och något under tre procent av kandidaterna (Figur 11.). Bland omkring en procent både av de röstberättigade och av kandidaterna är den ena föräldern född i Finland och den andra utomlands.

Både bland de röstberättigade och bland kandidaterna finns det fortfarande ganska få (0,1 procent) invandrare i andra generationen, dvs. som själva är födda i Finland, men vars föräldrar är födda utomlands. När det gäller första generationens invandrare (personen själv och föräldrarna är födda utomlands) finns det en klar underrepresentation bland kandidaterna. Av alla röstberättigade tillhör 4,5 procent denna grupp, medan bara 2,0 procent av kandidaterna gör det.

Av kandidaterna är nästan 99 procent födda i Finland och båda föräldrarna är också födda i Finland. Av de invalda är 0,6 procent personer vars ena förälder är född i Finland och den andra utomlands. Således är omkring en halv procent av de invalda av utländsk härkomst. Av de invalda är 0,1 procent invandrare i andra generationen, dvs. lika många som deras andel av kandidaterna och av de röstberättigade. Däremot är andelen första generationens invandrare av de invalda lägre än deras andel av kandidaterna eller av de röstberättigade. (Figurerna 11 och 12.)

Figur 11. Andelen personer med utländsk bakgrund (vars ena eller båda föräldrar är födda utomlands) av de röstberättigade, kandidaterna och de invalda i kommunalvalet 2012, %

I följande granskning anses personer vars båda föräldrar (eller enda) är födda utomlands ha utländsk bakgrund (första och andra generationens invandrare). Av kandidaterna hör 2,1 procent till denna grupp och av de röstberättigade 4,6 procent. Granskat efter parti har SFP flest kandidater med utländsk bakgrund, 4,4 procent av kandidaterna, medan Sannfinländarna (1,3 procent) och Centern (1,2 procent) har minst kandidater med utländsk bakgrund. I genomsnitt fler kandidater med utländsk bakgrund har också Gröna Förbundet, Kristdemokraterna, FKP, Vänsterförbundet och SDP. (Figur 12.)

Figur 12. Andelen personer med utländsk bakgrund (vars båda föräldrar är födda utomlands) av de röstberättigade och kandidaterna efter parti och av de invalda i kommunalvalet 2012, %

Den största andelen personer med utländsk bakgrund av de röstberättigade finns i Nyland, särskilt i huvudstadsregionen, samt i Egentliga Finland och Österbotten, där andelen personer med utländsk bakgrund är över eller nära genomsnittet för Fasta Finland. Den minsta andelen personer med utländsk bakgrund av de röstberättigade finns i Södra och Norra Österbotten, Norra Savolax och Kajanaland, där under två procent av de röstberättigade har utländsk bakgrund. (Figur 13.)

Sett till befolkningsandel är kandidaterna med utländsk bakgrund klart underrepresenterade i Södra Karelen, Egentliga Finland, Egentliga Tavastland, Nyland och Birkaland, där andelen kandidater är under hälften av andelen röstberättigade. Däremot finns det i Mellersta Österbotten, Norra Savolax, Norra Karelen och Kajanaland kandidater med utländsk bakgrund nästan i samma proportion som bland de röstberättigade. I Norra Österbotten finns det rentav något fler personer med utländsk bakgrund bland kandidaterna än bland de röstberättigade.

Figur 13. Andelen personer med utländsk bakgrund (vars båda föräldrar är födda utomlands) av de röstberättigade och kandidaterna efter landskap, separat huvudstadsregionen, i kommunalvalet 2012, %

1.4. Hög utbildningsnivå bland kandidaterna och de invalda

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har 84,5 procent utbildning på högre nivå än grundnivå, medan 68,5 procent av de röstberättigade har någon utbildning efter grundnivå. Minst lägsta högre nivå har 28,4 procent av de röstberättigade och 43 procent av kandidaterna. (Figur 14.)

Den högsta utbildningsnivån har kandidaterna för Gröna förbundet. Av dem har hälften avlagt högskoleexamen, då examen på motsvarande nivå har avlagts av något under 30 procent av alla kandidater och av mindre än en femtedel av de röstberättigade. Också hos SFP, Samlingspartiet och Kristdemokraterna finns det fler kandidater som avlagt högskoleexamen än bland kandidaterna i genomsnitt.

De invaldas utbildningsnivå är högre jämfört med de röstberättigade och kandidaterna. Av de invalda har en tredjedel avlagt examen på högskolenivå och 17 procent examen på lägsta högre nivå. Därmed har hälften av de invalda en examen på högre nivå. Av kandidaterna har 43 procent examen på högre nivå och av de röstberättigade omkring 28 procent.

Av de invalda har Gröna förbundets invalda den högsta utbildningsnivån: över 70 procent har examen på högskolenivå. Av Samlingspartiets invalda har nästan hälften (48,5 %) examen på högskolenivå. Andelen invalda som avlagt examen på högskolenivå är lägst hos Sannfinländarna (20,1 %) och Vänsterförbundet (24,4 %).

Figur 14. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2012, %

I kommunalvalet avspeglar utbildningsnivån bland kandidaterna de skillnader i utbildningsstruktur som finns i regionerna. I Nyland och särskilt i huvudstadsregionen är andelen högutbildade både av de röstberättigade och av kandidaterna större än i övriga delar av landet (Figur 15). I Nyland och särskilt i huvudstadsregionen är andelen högutbildade av kandidaterna betydande. I huvudstadsregionen har nästan 45 procent och i hela Nyland omkring 38 procent av kandidaterna avlagt examen på högskolenivå. I övriga delar av landet har högst 30 procent av kandidaterna avlagt examen på högskolenivå.

Tabell 8. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2012, % 

	Högskole- nivå	Lägsta högre nivå	Mellan- nivå	Grund- nivå
Röstberättigade	17,7	10,8	40,1	31,5
Kandidater	28,2	14,9	41,5	15,5
Gröna    förbundet    GRÖNA	50,7	10,7	30,3	8,3
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	44,1	14,7	29,0	12,2
Samlingspartiet    SAML	41,0	19,3	29,5	10,3
Kristdemokraterna    i Finland    KD	32,9	17,5	36,9	12,7
Centern    i Finland    CENT	27,6	18,0	41,0	13,3
Övriga	24,2	12,5	44,4	18,9
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	20,7	13,7	47,8	17,8
Finlands    Kommunistiska    Parti    FKP	18,4	4,3	48,7	28,6
Vänsterförbundet    VÄNST	16,6	8,6	54,2	20,6
Sannfinländarna    SAF	13,2	11,3	51,6	23,9
Invalda	33,7	17,6	36,5	12,2

I landskapen där andelen personer av de röstberättigade, som avlagt examen på högskolenivå är lägst, finns det relativt sett flest kandidater som avlagt examen på högskolenivå. Till exempel i Södra Savolax, Södra Karelen, Kymmenedalen, Södra Österbotten och Satakunta är andelen kandidater som avlagt examen på högskolenivå dubbelt så stor jämfört med andelen bland de röstberättigade. I huvudstadsregionen och Nyland är förhållandet omkring en och en halv gånger så stort. (Figur 15.)

Sett till region är utbildningsnivån högst bland de invalda i Nyland, och särskilt i huvudstadsregionens kommuner. Omkring hälften av de invalda i Nyland har avlagt examen på högskolenivå och i huvudstadsregionen har nästan 70 procent av de invalda en examen på högskolenivå.

Figur 15. Andelen som avlagt högskoleexamen av röstberättigade, kandidater och invalda efter landskap i kommunalvalet 2012, %

1.5. Familjeställning

En stor del av kandidaterna och de invalda lever i barnfamiljer

Kandidaterna avviker också till sin familjeställning från de röstberättigade: det finns betydligt fler föräldrar i barnfamiljer (36 %) bland kandidaterna än bland de röstberättigade (24%) och betydligt färre utan familjer (20 %) bland kandidaterna än bland de röstberättigade (30 %). Bland kandidaterna finns det också färre hemmaboende unga. Olikheterna i familjeställning förklaras naturligtvis redan av det att kandidaterna och de röstberättigade inte har en likadan åldersstruktur. Hos kandidaterna saknas både den övre och den nedre delen av åldersspannet. Hos en stor del av de röstberättigade har barnen redan flyttat hemifrån, medan en stor del av kandidaterna är i den åldern att barnen fortfarande bor hemma. (Figur 16, tabell 9.)

Omkring var fjärde av alla röstberättigade är barnfamiljsföräldrar, dvs. det finns minst ett minderårigt barn att försörja i familjen. Något under tre procent av de röstberättigade är ensamförsörjare. Dessutom är omkring åtta procent föräldrar, vars hemmaboende barn redan är myndiga. Omkring 33 procent av de röstberättigade är barnlösa och lever i ett parförhållande, något under 30 procent är ensamboende utan familj och omkring sju procent är hemmaboende unga vuxna.

Bland Centern och SFP finns det flest sådana kandidater vars barn fortfarande bor hemma, dvs. över hälften av kandidaterna för dessa partier. FKP och Vänsterförbundet har för sin del minst sådana kandidater vars barn bor i samma hushåll. Flest hemmaboende unga finns bland Centerns och Samlingspartiets kandidater och flest kandidater utan familj hos FKP (43 %) och Gröna förbundet (25 %). Bara hos FKP finns det fler kandidater utan familj än bland alla röstberättigade.

Till sin familjeställning avviker de invalda klart från de röstberättigade. Av de invalda är andelen föräldrar i barnfamiljer 41,3 procent, av de röstberättigade 24 procent. Bland de invalda är också andelen föräldrar, vars hemmaboende barn redan är myndiga, högre än bland de röstberättigade. An-delen invalda utan familj är däremot betydligt lägre, bara 12,2 procent, medan omkring 30 procent av de röstberättigade hör till denna grupp.

Figur 16. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter familjetyp i kommunalvalet 2012, %

Tabell 9. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter familjeställning i kommunalvalet 2012, %

Parti	Barnfamiljer (barn under 18  år)		Övriga familjer, där bara barn över 17 år		Par utan barn	Hemma- boende ungdom	Utan familj
	Gift/sambo med barn	Ensam- försörjare	Gift/sambo med barn	Ensam- försörjare
Röstberättigade	21,3	2,7	4,5	1,4	32,9	7,3	29,9
Kandidater	32,4	3,9	6,8	1,4	30,8	4,6	20,1
Samlingspartiet   SAML	36,7	3,6	6,2	1,1	31,0	4,7	16,7
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	27,5	3,9	7,0	1,5	36,1	3,5	20,4
Sannfinländarna    SAF	30,5	4,3	4,9	1,4	29,3	4,7	24,9
Centern    i Finland    CENT	37,3	3,4	9,0	1,4	27,9	6,2	14,8
Gröna    förbundet    GRÖNA	38,2	6,6	3,0	1,2	21,4	4,3	25,3
Vänsterförbundet    VÄNST	22,2	3,7	6,5	1,6	36,5	2,9	26,6
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	36,6	3,7	8,8	1,4	27,1	6,3	16,1
Kristdemokraterna    i Finland    KD	31,3	3,8	8,4	1,0	33,4	3,8	18,2
Finlands    Kommunistiska    Parti    FKP	11,2	5,6	3,0	1,6	33,2	2,3	43,1
Övriga	27,7	4,6	5,0	1,3	26,4	4,1	30,9
Invalda	38,5	2,8	9,6	1,3	32,3	3,4	12,2

1.6. Antalet barn

Fler barn än i genomsnitt

Familjeställningen anger inte hur många kandidater som har eller har haft egna barn. I äldre åldersgrupper har barnen redan har flyttat hemifrån och t.ex. då familjen splittras kanske barnen bor hos den ena föräldern. Uppgiften om antalet barn kan anses som en indikator på hur många har erfarenhet av egna barn.

Kandidaterna har fler barn än genomsnittet. Av kandidaterna har 78 procent egna barn, av de röstberättigade är motsvarande andel 65 procent. Flest barn finns bland Kristdemokraterna, där 22 procent av kandidaterna har minst fyra barn, och bland Centern, där 17 procent av kandidaterna har fyra barn eller fler. Stora familjer är mest sällsynta bland FKP:s och Gröna förbundets kandidater (Figur 13). Kandidaternas barnantal avspeglar nativitetsbeteendet i området, dvs. att det finns flest barn i Norra, Mellersta och Södra Österbotten, Kajanaland och Lappland och minst barn i Egentliga Finland, Nyland, Kymmenedalen och Södra Karelen. (Figur 17.)

Av de röstberättigade har 35 procent aldrig haft egna barn och av kandidaterna 22 procent. Andelen barnlösa varierar mellan 19 procent för SFP:s kandidater och 31 procent för Gröna förbundets kandidater.

Figur 17. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter antalet barn i kommunalvalet 2012, %

Kandidaterna har i genomsnitt två barn. Alla röstberättigade har för sin del i genomsnitt 1,5 barn. Flest barn har Kristdemokraternas kandidater, dvs. 2,3 barn, och minst FKP:s kandidater, dvs. 1,6 barn. De röstberättigade männen har något färre barn än kvinnorna, men bland kandidaterna finns inga nämnvärda skillnader mellan könen. (Tabell 10.)

De invalda har i genomsnitt fler barn än de röstberättigade och kandidaterna. Av de invalda är bara 14 procent helt barnlösa, medan omkring en tredjedel av de röstberättigade och omkring en femtedel av kandidaterna inte har eller inte har haft barn. De invalda har i genomsnitt 2,3 barn. Flest barn har Kristdemokraternas invalda, dvs. 3,1 barn, och minst Gröna förbundets invalda, dvs. 1,9 barn. Omkring 16 procent av de invalda har minst fyra barn, av de röstberättigade har bara 7,3 procent lika många barn.

Tabell 10. Röstberättigade, kandidater och invalda (partivis) efter antalet barn (barn i genomsnitt) i kommunalvalet 2012

	Totalt		Men		Kvinnor
Röstberättigade	1,5		1,4		1,6
Parti	Kandidater	Invalda	Kandidater	Invalda	Kandidater	Invalda
Totalt	2,0	2,3	2,0	2,3	2,0	2,2
Samlingspartiet    SAML	2,0	2,2	2,0	2,2	1,9	2,2
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	1,9	2,1	1,9	2,1	2,0	2,1
Sannfinländarna    SAF	1,9	2,1	1,9	2,1	2,1	2,2
Centern    i Finland    CENT	2,3	2,6	2,3	2,7	2,3	2,5
Gröna    förbundet    GRÖNA	1,6	1,9	1,5	1,8	1,7	2,0
Vänsterförbundet    VÄNST	1,8	2,1	1,8	2,2	1,9	2,0
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	1,9	2,1	1,9	2,0	1,9	2,1
Kristdemokraterna    i Finland    KD	2,3	3,1	2,3	3,2	2,3	2,9
Finlands    Kommunistiska    Parti    FKP	1,6	..	1,6	..	1,6	..
Övriga	1,8	2,3	1,6	2,4	2,0	2,2

1.7. Sysselsättningssituation

Ovanligt med sysselsättnigsproblem

Av kandidaterna är 71 procent sysselsatta och ungefär lika många är arbetslösa som bland de röstberättigade. Andelen pensionärer bland kandidaterna är klart färre, dvs. bara 16 procent av kandidaterna. Bland kandidaterna finns det dock nästan tre procentenheter fler pensionärer än i föregående kommunalval. När man granskar den arbetsföra befolkningen (18-64-åringar) är omkring 78 procent av kandidaterna sysselsatta, medan andelen sysselsatta bland röstberättigade i samma ålder är tio procentenheter lägre. Bland de röstberättigade finns det klart fler studerande och andra personer utanför arbetskraften än bland kandidaterna i samma ålder. (Figur 18, tabell 11.)

Av de röstberättigade har över hälften, omkring 54 procent, arbete. Andelen arbetslösa är sex procent och andelen pensionärer omkring 28 procent. Bland de röstberättigade är åtta procent studerande och omkring fyra procent är annars utanför arbetskraften. Andelen sysselsatta har sjunkit något och andelen arbetslösa har stigit något från föregående val.

Flest sysselsatta finns bland SFP:s, Samlingspartiets och Centerns kandidater, av vilka över 75 procent har arbete. Bland dessa partier är arbetslösheten mer ovanlig än i genomsnitt. Bland SDP:s, Gröna förbundets och Kristdemokraternas kandidater är arbetslöshet en lika vanlig företeelse som bland de röstberättigade. Bland Vänsterförbundets, Sannfinländarnas och FKP:s kandidater finns det fler arbetslösa än i genomsnitt. Gröna förbundet har relativt sett flest studerande bland sina kandidater, dvs. 11,8 procent. Pensionärernas andel är störst bland FKP, vilket förklarar den låga andelen sysselsatta hos FKP:s kandidater.

Omkring 80 procent av de invalda till kommunernas fullmäktige är sysselsatta. Av de invalda är an-delen pensionärer 13,2 procent. När man bara granskar den arbetsföra befolkningen (18–64-åringar) stiger sysselsättningen bland de invalda ännu högre. Av de invalda som hör till dessa åldersgrupper är rentav 87,5 procent sysselsatta. Av de röstberättigade i samma ålder är under 70 procent sysselsatta och av kandidaterna något under 80 procent.

Figur 18. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2012, %

Tabell 11. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2012, %

	Sysselsatta	Arbetslösa	Studerande	Pensionärer	Övriga
Röstberättigade tot.	53,6	6,2	8,1	27,9	4,3
– 18-64-åringar	68,7	8,0	10,5	7,3	5,5
Kandidater tot.	70,6	6,0	5,3	15,8	2,3
– 18-64-åringar	78,3	6,8	6,0	6,2	2,6
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	77,7	2,9	5,5	11,7	2,2
Samlingspartiet    SAML	77,0	3,2	4,8	13,2	1,8
Centern    i Finland    CENT	76,2	3,7	4,5	13,7	1,9
Gröna    förbundet    VIHR	73,9	6,9	9,4	7,0	2,8
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	71,0	5,7	4,5	17,3	1,5
Kristdemokraterna    i Finland    KD	65,3	5,8	6,1	19,8	3,0
Vänsterförbundet    VÄNST	62,5	9,0	5,7	20,4	2,4
Sannfinländarna    SAF	59,5	11,5	5,2	20,2	3,6
Övriga	58,1	9,6	8,0	20,0	4,3
Finlands    Kommunistiska    Parti    FKP	39,8	13,5	9,2	32,6	4,9
Invalda	80,3	2,8	2,4	13,2	1,3

Det relativa sysselsättningstalet räknas som procentandelen 18-64-åriga sysselsatta av befolkningen i samma ålder. Kandidaternas relativa sysselsättningstal följer väl de röstberättigades relativa sysselsättningstal. Där det relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen är högt, är det högt också för kandidaterna. Österbotten har det högsta relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen, 73,4 procent, och där är också mer än 82 procent av kandidaterna med i arbetslivet. På motsvarande sätt är det relativa sysselsättningstalet i Norra Karelen 62 procent och där finns också den lägsta sysselsätt-ningen för kandidaterna, omkring 72 procent är sysselsatta. (Figur  19, tabell 12.)

När man ser till det relativa sysselsättningstalet ligger kandidaterna närmast de röstberättigade i Nyland, där kandidaternas relativa sysselsättningstal är 6,9 procentenheter högre än de röstberättigades. Den största skillnaden finns för sin del i Satakunta, dvs. 12,9 procentenheter. Där är det relativa sysselsättningstalet för kandidaterna 81,1 procent och för de röstberättigade 68,2 procent.

Det relativa sysselsättningstalet för de invalda är högst i Egentliga Finland, Österbotten och Södra Österbotten, där det relativa sysselsättningstalet är över 90 procent. Det relativa sysselsättningstalet för de invalda är lägst i Lappland och Norra Karelen, omkring 80 procent, vilket också är betydligt högre än för de röstberättigade även i det bästa landskapet.

Figur 19. De röstberättigades, kandidaternas och invaldas relativa sysselsättningstal (18-64 år) efter landskap i kommunalvalet 2012, %

Tabell 12. De röstberättigades, kandidaternas och invaldas relativa sysselsättningstal (18-64 år) efter landskap i kommunalvalet 2012, %

Landskap	Båda könen			Män			Kvinnor
	Röst- berättigade	Kandidater	Invalda	Röst- berättigade	Kandidater	Invalda	Röst- berättigade	Kandidater	Invalda
Fasta Finland	68,7	78,3	87,5	67,6	77,3	86,7	69,8	79,9	88,7
Nyland	72,9	79,8	89,5	71,7	79,1	88,1	74,0	80,6	91,2
Huvudstads-    regionen	72,0	76,8	87,9	70,5	76,0	87,5	73,4	77,9	88,2
Egentliga Finland	69,1	79,5	90,5	67,7	78,0	89,5	70,5	81,5	92,1
Satakunta	68,2	81,1	87,6	67,6	78,7	85,2	68,8	84,7	92,3
Egentliga Tavastland	70,7	80,8	89,4	69,9	80,1	89,6	71,6	81,7	89,1
Birkaland	67,7	78,9	89,2	66,8	79,3	90,1	68,6	78,3	87,6
Päijänne- Tavastland	66,7	78,5	88,0	66,2	78,5	86,5	67,2	78,5	90,4
Kymmene- dalen	65,8	75,7	87,7	64,5	73,0	86,5	67,1	79,7	89,5
Södra Karelen	65,5	77,4	85,7	63,9	74,9	85,3	67,2	81,3	86,4
Södra Savolax	65,9	77,6	87,0	64,0	76,6	87,1	67,8	79,1	86,8
Norra Savolax	64,9	76,6	87,7	63,4	74,7	86,3	66,4	79,4	89,9
Norra Karelen	62,0	71,6	81,7	60,6	70,9	79,8	63,6	72,8	84,8
Mellersta Finland	65,3	75,9	85,5	64,7	76,0	83,9	66,0	75,6	87,9
Södra Österbotten	69,3	81,5	90,2	69,4	80,2	90,3	69,3	83,6	90,1
Österbotten	73,4	82,4	90,4	73,2	80,7	89,1	73,7	85,0	92,4
Mellersta Österbotten	69,6	81,8	89,3	70,2	82,6	89,1	69,0	80,3	89,7
Norra Österbotten	65,1	76,4	85,2	65,0	74,8	85,7	65,3	78,8	84,3
Kajanaland	62,4	74,3	85,0	59,8	72,9	83,6	65,3	76,5	87,2
Lappland	62,9	73,2	80,8	61,1	71,5	80,7	64,8	75,6	80,9

En stor del av kandidaterna är tjänstemän

Över 40 procent av alla kandidater är tjänstemän, medan motsvarande siffra för de röstberättigade är omkring 30 procent. Flest tjänstemän finns det bland Gröna förbundets, SFP:s och Samlingspartiets kandidater, av vilka över hälften är lägre eller högre tjänstemän. Hos alla tre partier är också andelen högre tjänstemän av alla tjänstemän mer än hälften. Minst tjänstemän finns bland kandidaterna för Sannfinländarna (8,3 %), Vänsterförbundet (12,4 %) och FKP (13,5 %). (Figur 20.)

Jord- och skogsbruksföretagare finns det för sin del flest hos Centerns kandidater (14,2 %) och SFP:s kandidater (6,7 %). Andelen andra företagare är störst hos kandidaterna för Samlingspartiet, dvs. 13 procent. Vänsterförbundet och SDP har den största andelen arbetare bland sina kandidater, omkring en fjärdedel, Sannfinländarna har omkring 23 procent.

Av de invalda är ungefär hälften tjänstemän, omkring 12 procent arbetare och omkring 20 procent företagare. Resten, omkring 20 procent, är bl.a. pensionärer och studerande.

Figur 20. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter socioekonomisk ställning i kommunalvalet 2012, %

Den offentliga sektorn sysselsätter relativt sett fler kandidater än röstberättigadee

Av kandidaterna är omkring 70 procent sysselsatta. Fyrtioåtta procent av dem är löntagare inom den privata sektorn, 18 procent är företagare, 7 procent är statliga och 27 procent kommunala löntagare. Det finns mycket stora partivisa variationer i typen av arbetsgivare. Flest löntagare inom den privata sektorn finns bland FKP:s och Vänsterförbundets kandidater, omkring 60 procent, bland Sannfinländarnas kandidater, 56 procent, och bland SDP:s kandidater, 53 procent. Den minsta andelen löntagare inom den privata sektorn har Centern, dvs. 39 procent. Det ska dock beaktas att t.ex. av FKP:s kandidater bara hälften är med i arbetslivet och resten är pensionärer, arbetslösa, studerande osv.

Av Centerns kandidater är 30 procent företagare och av dem verkar största delen inom lantbruket. Minst företagare har FKP (3,3 %) och SDP (6,0 %). Allra mest sysselsätter den offentliga sektorn Gröna förbundets kandidater: 34 procent får sin lön från kommunen och 11 procent från staten. Näst mest sysselsätter den offentliga sektorn SDP:s kandidater, 35 procent är kommunanställda och sex procent statsanställda. Minst kandidater inom den offentliga sektorn har Sannfinländarna: 17 procent arbetar inom kommunsektorn och fem procent inom statssektorn. (Figur 21.)

Av de invalda är omkring 80 procent sysselsatta. Av dem är 38 procent löntagare inom den privata sektorn. Av de invalda arbetar 37 procent inom den offentliga sektorn. Andelen företagare av de invalda (24,7 %) är betydligt större än andelen företagare av de sysselsatta röstberättigade (10,3 %).

Figur 21. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2012, %

Mest sysselsätter den offentliga sektorn kandidaterna i stora kommuner, där nästan 40 procent arbetar inom kommun- eller statssektorn. I kommuner med mindre än 5 000 invånare är den offentliga sektorns andel omkring 30 procent och den privata sektorns (inkl. företagare) omkring 70 procent. I mindre kommuner är andelen företagare bland kandidaterna omkring en femtedel. (Tabell 13.)

Andelen företagare av de invalda är störst i mindre kommuner sett till invånarantal. I kommuner med mindre än 2 000 invånare är omkring 40 procent av de invalda företagare. I större kommuner blev däremot fler löntagare inom den offentliga sektorn invalda till fullmäktige. I kommuner med mer än 100 000 invånare arbetar mer än en femtedel inom statssektorn och nästan 30 procent inom kommunsektorn.

Tabell 13. Röstberättigade, kandidater och invalda efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2012, %

Kommunens storleksklass	Privat	Företagare	Staten	Kommunen	Offentligt totalt
Röstberättigade tot.	61,3	10,3	5,9	22,4	28,4
-1 999	47,7	23,4	3,2	25,7	29,0
2 000-4 999	50,8	20,8	3,4	25,1	28,5
5 000-9 999	55,4	16,4	4,0	24,2	28,2
10 000-19 999	58,3	13,9	3,9	23,9	27,8
20 000-49 999	63,2	9,7	4,5	22,6	27,1
50 000-99 999	58,8	9,1	6,4	25,6	32,1
100 000+	65,3	6,8	8,0	20,0	27,9
Kandidater tot.	47,7	18,0	6,7	27,7	34,3
-1 999	39,2	33,4	4,0	23,4	27,4
2 000-4 999	41,5	27,0	4,2	27,3	31,4
5 000-9 999	45,2	22,5	5,4	26,8	32,2
10 000-19 999	47,4	19,2	5,4	28,0	33,5
20 000-49 999	52,4	13,3	6,2	28,2	34,3
50 000-99 999	46,6	13,2	8,7	31,4	40,1
100 000+	52,8	9,2	11,8	26,1	37,9
Invalda tot.	38,2	24,8	8,0	29,1	37,1
-1 999	33,6	40,7	4,0	21,7	25,7
2 000-4 999	35,7	32,9	5,1	26,3	31,4
5 000-9 999	38,6	27,6	6,4	27,4	33,8
10 000-19 999	38,1	23,9	7,5	30,6	38,0
20 000-49 999	42,3	15,7	8,2	33,8	42,0
50 000-99 999	35,0	17,8	12,5	34,6	47,2
100 000+	40,6	8,9	22,9	27,6	50,5

1.8. Inkomstnivå

Kandidaternas och de invaldas inkomstnivå högre än för de röstberättigade

Kandidaterna är bättre utbildade och har en högre sysselsättning än de röstberättigade i området. Det här förklarar delvis varför också kandidaternas skattepliktiga inkomster vid statsbeskattningen är klart större än de röstberättigades. I det följande har kandidaternas och de röstberättigades inkomstnivå granskats med hjälp av medianinkomsterna.

Medianinkomsterna bland de röstberättigade uppgick år 2010 till 21 500 euro och bland kandidaterna till 29 900 euro, dvs. 8 400 euro mer. De högsta inkomsterna både bland de röstberättigade och bland kandidaterna finns i Nyland, 25 000 euro resp. 33 600 euro. (Figur 22, tabell 14.)

Störst är inkomstskillnaderna mellan kandidater och röstberättigade i Österbotten, Södra Savolax och Satakunta, där kandidaternas medianinkomst är över 10 000 euro högre än de röstberättigades. Den minsta inkomstskillnaden finns i Norra Karelen och Lappland, under 8 000 euro. De röstberättigades skattepliktiga medianinkomster vid statsbeskattningen har stigit med 13,7 procent och kandidaternas med 12,7 procent från föregående kommunalval.

Den bästa inkomstutvecklingen jämfört med kommunalvalet år 2008 har de röstberättigade haft i Kajanaland och Lappland, där de röstberättigades medianinkomster har stigit med över 17 procent. Kandidaternas inkomster har stigit mest i Österbotten, Södra Österbotten och Nyland, dvs. med minst 15 procent. Minst har de röstberättigades inkomster stigit i Egentliga Finland (11,8 %) och Nyland (12,3 %). Den minsta inkomstutvecklingen bland kandidaterna har Norra Karelen, där kandidaternas medianinkomster är omkring fem procent högre än vid det föregående kommunalvalet.

De invaldas medianinkomster för år 2010 var omkring 37 000 euro. Jämfört med de röstberättigade är de invaldas inkomster omkring 70 procent högre och jämfört med kandidaterna omkring 28 procent högre. Mätt i euro är skillnaderna i skattepliktiga inkomster mellan de invalda och de röstberät-tigade störst i Nyland, särskilt i huvudstadsregionen, Kymmenedalen och Södra Karelen, där de in-valdas medianinkomster är omkring 20 000 euro högre än de röstberättigades. De invalda i fullmäktige tjänar i genomsnitt 15 000 euro mer än de röstberättigade.

Figur 22. De röstberättigades, kandidaternas och invaldas statsskattepliktiga medianinkomster (euro) efter landskap i kommunalvalet 2012

Tabell 14. De röstberättigades, kandidaternas och invaldas statsskattepliktiga medianinkomster (euro) efter landskap i kommunalvalet 2012

Område	Röstberättigade			Kandidater			Invalda
	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
Fasta Finland	21 498	24 746	19 062	29 884	31 701	27 565	36 908	38 984	34 111
Nyland	24 976	28 393	22 625	33 608	36 111	30 447	45 502	49 570	40 822
Huvudstads-    regionen	24 793	27 809	22 761	32 463	34 432	30 484	54 987	61 869	48 809
Egentliga Finland	21 228	24 511	18 814	29 554	30 875	27 770	36 798	38 460	35 332
Satakunta	20 316	24 161	17 461	30 365	32 971	27 587	37 877	40 961	33 837
Egentliga Tavastland	22 076	25 547	19 496	31 060	33 366	28 506	37 888	39 380	36 156
Birkaland	20 792	24 317	18 252	29 713	31 728	26 735	37 179	39 643	34 944
Päijänne- Tavastland	20 244	23 665	17 771	29 657	31 400	26 605	35 356	40 207	32 598
Kymmene- dalen	21 173	25 142	17 981	30 472	32 782	27 391	40 394	42 492	38 241
Södra Karelen	20 250	23 933	17 483	30 076	32 561	26 775	39 618	41 219	35 346
Södra Savolax	19 057	21 299	17 227	29 401	31 342	26 238	34 964	37 467	32 905
Norra Savolax	19 469	22 003	17 565	28 073	28 909	27 179	36 128	35 563	36 217
Norra Karelen	17 905	20 037	16 205	25 338	26 790	23 606	32 003	33 139	30 474
Mellersta Finland	19 511	22 854	17 068	27 562	29 682	23 631	32 923	34 078	29 864
Södra Österbotten	19 718	22 724	17 340	29 684	30 823	27 877	36 335	37 346	34 068
Österbotten	21 348	25 473	18 339	31 793	32 240	28 359	38 011	41 107	32 689
Mellersta Österbotten	20 468	24 591	17 381	29 852	32 362	26 707	37 410	38 869	33 374
Norra Österbotten	20 478	23 872	17 826	29 741	30 971	28 391	34 346	36 348	32 088
Kajanaland	18 875	21 306	16 889	27 440	28 013	25 896	34 022	36 363	32 485
Lappland	19 657	21 963	17 750	27 347	28 967	25 217	34 611	36 867	31 591

När man ser till parti varierar kandidaternas inkomster mellan Samlingspartiets 37 000 euro och FKP:s 19 000 euro. Medianinkomsterna för SFP:s kandidater är 35 500, för SDP:s kandidater 31 300 och för Centerns kandidater 30 500 euro. Jämfört med de röstberättigade tjänar Samlingspartiets och SFP:s kandidater nästan 15 000 euro mer. Gröna förbundets yngre kandidater, som ofta studerar, har i medeltal 2 300 euro högre inkomster än de röstberättigade. Bara inkomsterna för FKP:kandidater är lägre än de röstberättigades. (Figur 23, tabell 15.)

Figur 23. De röstberättigades och kandidaternas (partivis) statsskattepliktiga medianinkomster (euro) i kommunalvalet 2012

De högsta inkomsterna hade Samlingspartiets invalda, 45 000 euro, och de lägsta Sannfinländarnas invalda, 29 000 euro.

Figur 24. Kandidaternas och invaldas (partivis) statsskattepliktiga medianinkomster (euro) i kommunalvalet 2012

*För FKP:s del är de invaldas inkomster sekretessbelagda (färre än 10 invalda)

Tabell 15. De röstberättigades, kandidaternas och invaldas (partivis) statsskattepliktiga medianinkomster (euro) i kommunalvalet 2012

	Totalt		Män		Kvinnor
Röstberättigade	21 498		24 746		19 062
Parti	Kandidater	Invalda	Kandidater	Invalda	Kandidater	Invalda
Totalt	29 884	36 908	31 701	38 984	27 565	34 111
Samlingspartiet    SAML	36 968	45 499	39 925	48 458	33 444	40 827
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	31 254	37 468	33 222	39 630	28 636	35 356
Sannfinländarna    SAF	23 145	28 542	24 031	29 597	20 555	26 242
Centern    i Finland   CENT	30 530	35 773	33 164	38 142	27 364	32 016
Gröna    förbundet    GRÖNA	27 481	39 049	29 071	44 369	26 188	36 655
Vänsterförbundet    VÄNST	26 328	33 475	28 130	35 027	24 063	30 108
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	35 513	41 310	39 150	46 214	31 410	37 728
Kristdemokraterna    i Finland    KD	26 063	37 235	28 708	39 790	24 027	35 165
Finlands    Kommunistiska    Parti    FKP	18 974	..	20 421	..	17 644	..
Övriga	22 671	37 504	23 234	39 171	21 323	33 080

Medianinkomsterna för alla kandidater är nästan 40 procent högre än för de röstberättigade. Samlingspartiets kandidater har 72 procent högre inkomster än de röstberättigades, SFP 65 procent högre, SDP 45 procent högre och Centern 42 procent. Sannfinländarnas inkomstnivå är nästan på samma nivå som nivån för alla röstberättigade, dvs. bara åtta procent högre. FKP:s kandidater har en inkomstnivå som t.o.m. är lägre än de röstberättigades, dvs. 88 procent av de röstberättigades inkomster.

I landskapen är skillnaderna ännu större. Den största skillnaden mellan röstberättigade och partiernas kandidater i landskapen har SFP i Mellersta Österbotten och Samlingspartiet i Mellersta och Norra Österbotten. Kandidaternas medianinkomster är där nästan dubbelt så stora som medianinkomsterna för de röstberättigade i landskapen. SDP:s kandidater i Kajanaland tjänar för sin del 77 procent mer än de röstberättigade i området. Centerns kandidater i Södra Savolax har 65 procent högre medianinkomster än de röstberättigade i landskapet.

Gröna förbundets, Vänsterförbundets och Kristdemokraternas kandidater skiljer sig i allmänhet från de röstberättigade mindre än genomsnittet, den största skillnaden har Gröna förbundet i Södra Savolax (45 % högre inkomster), Vänsterförbundet i Österbotten (42 %) och Kristdemokraterna i Södra Karelen (47 %). Sannfinländarna är väldigt nära de röstberättigades inkomstnivå: i Päijänne-Tavastland och Norra Österbotten rentav något under de röstberättigades nivå. Inkomsterna för FKP:s kandidater låg genomgående under de röstberättigades inkomstnivå, med undantag av Päijänne-Tavastland. (Tabell 16.)

Tabell 16. Kandidaternas medianinkomster partivis jämfört med de röstberättigades medianinkomster efter landskap i kommunalvalet 2012, röstberättigade = 100

	Röst- berätti- gade	Kandi- dater	SAML	SDP	SAF	CENT	GRÖNA	VÄNST	SFP	KD	FKP	Övr.
Fasta Finland	100	139	172	145	108	142	128	122	165	121	88	105
Nyland	100	135	171	138	114	141	132	118	141	109	90	100
Huvud- stads- regionen	100	131	180	148	118	151	134	126	143	101	94	62
Egentliga Finland	100	139	175	149	118	127	133	119	174	105	77	75
Satakunta	100	149	179	164	110	147	120	130	..	131	..	107
Egentliga Tavastland	100	141	171	141	116	141	124	127	..	137	..	..
Birkaland	100	143	179	148	119	138	129	134	..	144	96	105
Päijänne Tavastland	100	146	177	154	99	133	123	112	..	136	108	138
Kymmene- dalen	100	144	183	158	103	149	119	117	..	123	..	142
Södra Karelen	100	149	182	148	100	157	110	91	..	147	..	102
Södra Savolax	100	154	178	165	104	165	145	127	..	120	..	133
Norra Savolax	100	144	178	161	119	157	117	135	..	120	38	109
Norra Karelen	100	142	176	155	105	156	93	113	..	115	..	99
Mellersta Finland	100	141	172	154	113	145	101	118	..	128	79	53
Södra Österbotten	100	151	179	144	105	166	127	123	..	125	..	115
Österbotten	100	149	167	141	113	148	95	142	168	134	..	144
Mellersta Österbotten	100	146	189	135	120	159	75	104	195	130	..	127
Norra Österbotten	100	145	189	149	99	157	129	133	..	132	..	94
Kajanaland	100	145	176	177	113	155	79	128	..	94	..	101
Lappland	100	139	172	147	112	150	103	126	..	145	68	120

De invaldas statsskattepliktiga medianinkomster för år 2010 är i genomsnitt 72 procent högre än de röstberättigades. Medianinkomsterna för Samlingspartiets invalda är mer än dubbelt så höga och för SFP:s invalda nästan dubbelt så höga som för de röstberättigade. Till inkomstnivån är Sannfinländarna närmast de röstberättigade. Deras medianinkomster är omkring en tredjedel högre än de röstberättigades.

Sett till region är skillnaden jämfört med de röstberättigade störst i huvudstadsregionen, där de invaldas inkomster är mer än dubbelt så höga jämfört med de röstberättigade. Närmast inkomstnivån för de röstberättigade i området är Sannfinländarnas invalda i Norra Österbotten, vars medianinkomster är 17 procent högre. Längst ifrån inkomstnivån för området är Samlingspartiets invalda i huvudstadsregionen, vars medianinkomster är över 2,5 gånger så höga som de röstberättigades medianinkomster i området.

Tabell 17. Invaldas medianinkomster partivis jämfört med de röstberättigades medianinkomster efter landskap i kommunalvalet 2012, röstberättigade = 100

	Röst- berätti- gade	Invalda	SAML	SDP	SAF	CENT	GRÖNA	VÄNST	SFP	KD	FKP	Övr.
Fasta Finland	100	172	212	174	133	166	182	156	192	173	..	174
Nyland	100	182	221	174	155	172	176	164	192	182	..	170
Huvud- stads- regionen	100	222	263	239	166	..	189	215	238	..	..	..
Egentliga Finland	100	173	203	170	142	160	187	157	231	169	..	132
Satakunta	100	186	214	195	147	180	..	150	..	155	..	..
Egentliga Tavastland	100	172	214	160	147	177	137	165	..	207	..	..
Birkaland	100	179	212	186	146	174	177	168	..	209	..	..
Päijänne Tavastland	100	175	216	183	132	143	179	177	..	222	..	..
Kymmene- dalen	100	191	217	205	170	154	147	187	..	..	..	..
Södra Karelen	100	196	210	216	130	173	..	..	..	240	..	209
Södra Savolax	100	184	221	189	135	195	..	..	..	192	..	215
Norra Savolax	100	186	231	186	132	186	222	190	..	198	..	..
Norra Karelen	100	179	218	184	137	192	..	184	..	125	..	..
Mellersta Finland	100	169	229	173	129	163	131	146	..	184	..	..
Södra Österbotten	100	184	206	172	141	190	..	169	..	170	..	..
Österbotten	100	178	262	178	145	186	..	..	181	174	..	..
Mellersta Österbotten	100	183	232	174	133	181	..	..	..	..	..	..
Norra Österbotten	100	168	228	176	117	174	208	154	..	..	..	163
Kajanaland	100	181	259	205	137	184	..	163	..	..	..	..
Lappland	100	176	212	180	145	183	127	164	..	..	..	171

1.9. Inkomstklasser

I det följande jämförs kandidaternas indelning i inkomstkvintiler, som har bildats på basis av de röstberättigades statsskattepliktiga inkomster. Indelning i inkomstkvintiler innebär att inkomstgrupperna har definierats på så sätt att varje inkomstgrupp har lika många personer, dvs. 20 procent av de röstberättigade. Som kontrollgrupp har använts 2009 års sysselsatta i samma inkomstgrupper.

Av de röstberättigade tjänade den lägsta kvintilen år 2010 mindre än 9 166 euro och den högsta mer än 37 161 euro. Av de sysselsatta ingår något under sju procent i den lägsta kvintilen och av kandidaterna 11 procent. På motsvarande sätt ingår i den högsta kvintilen en tredjedel av de sysselsatta och nästan 35 procent av kandidaterna. Av Samlingspartiets och SFP:s kandidater hör nästan hälften av kandidaterna till den högsta kvintilen. Flest låginkomsttagare finns bland FKP:s, Gröna förbundets och Sannfinländarnas kandidater. (Figur 25.)

Av de invalda hörde omkring hälften till den högsta kvintilen och bara omkring fem procent till den lägsta kvintilen.

Figur 25. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter inkomstklass i kommunalvalet 2012, %

Tabell 18. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter inkomstklass i kommunalvalet 2012, %

	–9 165	9 166-16 832	16 833-26 261	26 262-37 161	37 162+
Röstberättigade	20,0	20,0	20,0	20,0	20,0
Kandidater	11,2	12,7	18,1	23,4	34,6
Sysselsatta	6,4	9,7	20,1	30,7	33,1
Finlands    Socialdemokratiska    Parti    SDP	7,6	9,7	19,1	29,4	34,2
Samlingspartiet    SAML	8,9	7,9	13,3	20,3	49,7
Svenska    folkpartiet    i Finland    SFP	9,7	9,8	13,6	19,5	47,4
Centern    i Finland    CENT	10,1	12,3	18,1	23,5	36,0
Vänsterförbundet    VÄNST	12,0	15,7	22,0	26,7	23,6
Kristdemokraterna    i Finland    KD	13,0	17,2	20,1	22,5	27,1
Sannfinländarna    SAF	15,5	20,1	21,6	21,5	21,3
Gröna    förbundet    GRÖNA	16,8	14,6	16,7	19,1	32,7
Övriga	21,5	17,0	17,7	18,8	25,0
Finlands    Kommunistiska    Parti    FKP	23,0	18,1	27,6	16,8	14,5
Invalda	5,2	8,1	14,2	23,0	49,5

När man ser till inkomstdeciler hör omkring 19 procent av kandidaterna till den högsta decilen. Decilerna har bildats på basis av alla röstberättigades inkomster, dvs. till varje decil hör 10 procent av de röstberättigade. Av Samlingspartiets och SFP:s kandidater hör rentav omkring en tredjedel av kandidaterna till den högsta decilen. Till samma nivå med de röstberättigade, eller till en lägre, hör Vänsterförbundets, Sannfinländarnas och FKP:s kandidater. (Figur 26.)

Av de invalda hör 30 procent till den högsta inkomstdecilen, dvs. deras statsskattepliktiga årsinkomster var över 48 396 euro år 2010. Av Samlingspartiets invalda hör omkring 45 procent och av SFP:s invalda nästan 40 procent till den högsta inkomstdecilen. Av Sannfinländarnas invalda hör bara 15 procent till den högsta inkomstdecilen. (Figur 27.)

Figur 26. Andelen som hör till den högsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalen 2012 och 2008, %

Figur 27. Andelen som hör till den högsta inkomstdecilen av kandidaterna och de invalda efter parti i kommunalvalet 2012, %

Källa: Kommunalvalet 2012, fastställt valresultat och bakgrundsanalys av kandidater och invalda, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kimmo Moisio 09 1734 3239, Jaana Asikainen 09 1734 3506, Kaija Ruotsalainen 09 1734 3599, Miina Keski-Petäjä 09 1734 3240, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 2.11.2012