Förstasidan > Statistik > Kommunalval > 2021 > fastställt valresultat > 1. Bakgrundsanalys av kandidaterna och de invalda i kommunalvalet 2021

1. Bakgrundsanalys av kandidaterna och de invalda i kommunalvalet 2021

I det följande granskas röstberättigade och personer som partierna ställt upp som kandidater samt invalda fullmäktigeledamöter utgående från olika bakgrundsuppgifter. Uppgifterna om röstberättigade personer har erhållits ur det rösträttsregister som upprättats 23.4.2021 och kandidatuppgifterna ur det kandidatregister som upprättats 14.5.2021. Bakgrundsuppgifterna baserar sig på Statistikcentralens statistiska material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret.

Kandidaterna skiljer sig till sin ålders- och könsstruktur från alla röstberättigade. Bland kandidaterna finns betydligt färre personer under 30 år och över 70 år än bland de röstberättigade samt fler män än kvinnor. Detta måste tas i beaktande, då kandidaterna jämförs med de röstberättigade. I tabellerna och figurerna i analysen har uppgifterna inte åldersstandardiserats. Vid en åldersstandardisering skulle skillnaden mellan kandidater och röstberättigade minska något, t.ex. då man jämför kandidaternas och de röstberättigades utbildningsnivå, huvudsakliga verksamhet, familjeställning och socioekonomiska ställning.

I följande granskning har bara riksdagspartierna specificerats. Övriga partiers kandidater och valmansföreningarnas kandidater presenteras som en enda klass ”Övriga”.

1.1. Sammandrag

Centern fick flest fullmäktigeplatser, Sannfinländarna ökade sina fullmäktigeplatser mest

Under 2000-talet har trenden varit att antalet kandidater minskar i kommunalvalet, men den vände nu uppåt. Sammanlagt 35 627 kandidater ställdes nu upp i kommunalvalet, dvs. 2 009 fler kandidater än år 2017. Antalet kandidater minskade dock inom många partier. Centern och SDP förlorade flest kandidater jämfört med föregående val. Centern har 590 färre kandidater och SDP 512 färre än i valet 2017. Mest ökade antalet kandidater bland Sannfinländarna. Antalet kandidater ökade från föregående gång med 2 122 kandidater, dvs. med 55 procent.

Sammanlagt 8 859 fullmäktigeledamöter invaldes. Även om Samlingspartiet och SDP till antalet röster klart var före Centern, har Centern fortfarande flest fullmäktigeplatser (2 445) trots att partiet förlorade totalt 379 platser jämfört med år 2017. Centerns andel av alla fullmäktigeplatser är 27,6 procent. Näst flest fullmäktigeplatser har Samlingspartiet (17,5% av alla invalda) och tredje flest SDP (16,4%). Sannfinländarnas andel av fullmäktigeplatserna ökade med 6,7 procentenheter från 8,6 procent till 15,3 procent.

Av kandidaterna har andelen kvinnor redan länge legat på omkring 40 procent. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater. Av partiets kandidater är omkring 60 procent kvinnor. Av riksdagspartierna har Sannfinländarna minst kvinnliga kandidater, 22 procent av kandidaterna. Kvinnornas andel av de invalda steg till över 40 procent. Ökningen från föregående val är 1,2 procentenheter.

Kandidaterna är i genomsnitt ett år yngre än de röstberättigade. De kvinnliga kandidaterna är i medeltal fyra år yngre än de kvinnliga röstberättigade, medan de manliga kandidaterna är något över ett år äldre än de manliga röstberättigade. De kvinnliga kandidaterna är något under tre år yngre än de manliga. Genomsnittsåldern är 51,0 år för de manliga kandidaterna och 48,3 år för de kvinnliga kandidaterna.

De invalda är i genomsnitt 50,8 år, ungefär ett halvt år äldre än i det föregående valet. Omkring en femtedel är under 40 år och 29 procent har fyllt 60  år. Antalet invalda under 40 år var betydligt färre än år 2017, då en fjärdedel av de invalda hörde till denna åldersgrupp.

Ungefär fyrtiofyra procent av platserna i fullmäktige till andra än till nuvarande ledamöter

Av alla kandidater som partierna ställt upp var över hälften kandidater också i kommunalvalet år 2017. Av kandidaterna var 47 procent också föregående gång kandidater för samma parti som nu och omkring tre procent kandiderade på något annat partis eller en valmansförenings listor. Det parti som förnyat sin kandidatlista allra mest från föregående val är Sannfinländarna. Av partiets kandidater var över 60 procent inte uppställda i föregående kommunalval. Av kandidaterna för Rörelse.nu, som kom med som nytt parti, var omkring 16 procent uppställda som kandidater för något annat parti eller någon annan valmansförening i valet år 2017.

Något under en femtedel av kandidaterna är fullmäktigeledamöter. Flest fullmäktigeledamöter finns på Centerns listor, omkring 27 procent av partiets kandidater. Av nuvarande riksdagsledamöter ställer 176 upp som kandidater i kommunalvalet. Av ledamöterna i de nya fullmäktige var 43,9 procent inte fullmäktigeledamöter vid tidpunkten för valet.

I kommuner med ett litet invånarantal, mindre än 20 000 invånare, har Centern en maktposition. I kommuner med mindre än 5 000 invånare har rentav 35 procent av kandidaterna ställts upp av Centern. I större kommuner, med mer än 100 000 invånare, är kandidaternas fördelning på parti betydligt jämnare och inget parti har en andel på mer än 20 procent av kandidaterna. I små kommuner med färre än 20 000 invånare fick Centern flest fullmäktigeplatser, i större kommuner är Samlingspartiet det största partiet.

Underrepresentation av kandidater med utländsk bakgrund

Jämfört med de röstberättigade är personer med utländsk bakgrund underrepresenterade bland kandidaterna. Personer med utländsk bakgrund, dvs. personer vars båda föräldrar är födda utomlands, utgör omkring sju procent av de röstberättigade, 2,7 procent av kandidaterna och 0,8 procent av de invalda. Flest kandidater med utländsk bakgrund har SFP (5,6 %) och minst Sannfinländarna (1,5 %).

Sett till modersmål är resultatet likadant. Bland kandidaterna och de invalda finns det klart färre personer med främmande språk som modersmål än bland de röstberättigade. Antalet kandidater som talar främmande språk är 953. Den största gruppen är den ryska, 191 kandidater, och den näst största den estniska, 95 kandidater. Sammanlagt 75 av de invalda talar ett främmande språk som modersmål. De största grupperna med ett främmande språk som modersmål var de engelskspråkiga med 12 invalda och de somaliska med 10 invalda i fullmäktige.

Bland kandidaterna finns det över 60 olika länders medborgare, även om andelen utländska medborgare är under en procent av alla kandidater. Av de röstberättigade är 4,5 procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderar 331 utländska medborgare. Av de invalda är färre än tio utländska medborgare.

Personen kan vara medborgare i flera länder. Sammanlagt kandiderar 637 personer med finskt medborgarskap som också är medborgare i ett annat land. Deras andel av alla kandidater är 1,8 procent. Av alla röstberättigade har omkring 2,4 procent ett dylikt dubbelt medborgarskap. Av de invalda i kommunernas fullmäktige har 64 dubbelt medborgarskap.

Högre utbildning bland kandidaterna och de invalda och flera med i arbetslivet

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har nästan 90 procent någon form av examen efter grundnivån, medan 76 procent av de röstberättigade har avlagt examen efter grundnivå. Till stor del förklaras detta av att de röstberättigade och kandidaterna har olika åldersstruktur. Den högsta utbildningsnivån har Gröna förbundets kandidater. Av dem har över 60 procent avlagt högskoleexamen, då examen på motsvarande nivå har avlagts av 36 procent av alla kandidater och av 24 procent av de röstberättigade.

De invalda i kommunfullmäktige är högre utbildade än de röstberättigade och de uppställda kandidaterna. Av de invalda har omkring 44 procent examen på högskolenivå och något under sju procent har enbart utbildning på grundnivå.

Skillnaderna mellan kandidaternas, invaldas och de röstberättigades åldersstruktur återspeglas också i skillnaderna i arbetsmarknadsställningen: nästan 80 procent av de invalda är sysselsatta, 70 procent av kandidaterna och något över hälften av de röstberättigade. Trettioen procent av de röstberättigade är för sin del pensionerade, av kandidaterna 18 procent och av de invalda 15 procent. Det relativa sysselsättningstalet räknas som andelen sysselsatta av befolkningen i åldern 18–64 år. Bland kandidaterna är det relativa sysselsättningstalet ungefär 81 procent, bland de röstberättigade omkring tio procentenheter lägre dvs. ungefär 72 procent. De invaldas relativa sysselsättningstal är högt, 90 procent på hela landets nivå. Det är nio procentenheter högre än hos kandidaterna och nästan 20 procentenheter högre än hos de röstberättigade.

Sett till socioekonomisk ställning finns det fler företagare bland kandidaterna och de invalda än bland de röstberättigade. Företagarnas andel av de sysselsatta invalda är 23,5 procent, av kandidaterna 17,5 procent och av de röstberättigade tio procent. Flest företagare finns det bland kandidaterna för Rörelse.nu (27,8 %) och näst flest bland Centerns kandidater (26,9 %), av vilka över hälften är jord- och skogsbruksföretagare. Också bland Samlingspartiets kandidater är omkring en fjärdedel företagare.

Den offentliga sektorn sysselsätter fler kandidater än röstberättigade. Av de sysselsatta som invalts i fullmäktige arbetar omkring 36 procent inom den offentliga sektorn, av kandidaterna något under en tredjedel, av de sysselsatta röstberättigade 27 procent. Mest sysselsätter den offentliga sektorn kandidater i de största kommunerna med över 50 000 invånare. I dessa kommuner är särskilt andelen kandidater sysselsatta inom den statliga sektorn större än i de mindre kommunerna. I små kommuner med mindre än 5 000 invånare, är företagarnas andel av sysselsatta kandidater över en fjärdedel.

Av de invalda är ungefär 40 procent föräldrar i en barnfamilj

Kandidaterna och de invalda skiljer sig också till familjeställningen från de röstberättigade: bland de invalda är nästan 40 procent föräldrar i en barnfamilj och av kandidaterna ungefär 34 procent, dvs. betydligt fler än bland de röstberättigade (22 %). Något under 14 procent av de invalda är ensamboende och ungefär 21 procent av kandidaterna, medan omkring 28 procent av de röstberättigade bor ensamma. Olikheterna i familjeställning förklaras redan av det att kandidaterna och de röstberättigade inte har en likadan åldersstruktur.

Nuvarande familjeställning anger inte hur många kandidater och röstberättigade har eller har haft egna barn. Saken kan dock granskas på grundval av uppgifterna om antalet barn i Befolkningsdatasystemet. Kandidaterna och de invalda har fler barn än genomsnittet. Av kandidaterna har 78 procent och av de invalda 85 procent egna barn, av de röstberättigade är motsvarande andel 65 procent. Kandidaterna har i genomsnitt 2 barn, de invalda 2,3 och de röstberättigade 1,5 barn. Flest barn har Kristdemokraterna, dvs. 2,5 barn, och minst Gröna förbundets kandidater, dvs. 1,6 barn.

Den högsta inkomstnivån har Samlingspartiets kandidater och invalda

Kandidaterna och de invalda är högre utbildade än de röstberättigade och av dem är också en större del med i arbetslivet. Detta förklarar delvis också det faktum att deras inkomstnivå är högre än de röstberättigades. Medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst år 2019 var 28 400 euro, de invaldas 33 700 och de röstberättigades 22 300 euro. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Sett till parti varierar medianen för kandidaternas disponibla penninginkomster från Samlingspartiets 33 900 euro till Vänsterförbundets 25 100 euro. När den röstberättigade befolkningen sorteras efter inkomst och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av dessa har var och en omkring 440 000 personer. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 41 400 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 9 400 euro per år.

Av alla kandidater hör 18 procent till den högsta inkomstdecilen och av alla invalda nästan 30 procent. Samlingspartiets kandidater och invalda har de högsta inkomsterna i inkomstfördelningen. Av Samlingspartiets manliga och kvinnliga kandidater hör 36 procent respektive 25 procent till den högsta inkomstdecilen. Av Samlingspartiets invalda hör nästan hälften till den högsta inkomstdecilen.

Både bland de röstberättigade, kandidaterna och bland de invalda finns det färre kvinnor i den högsta inkomstdecilen. Av de invalda männen hör omkring en tredjedel till den högsta inkomstdecilen, av kvinnorna något under en fjärdedel.

Till den lägsta inkomstdecilen hör alltså en tiondel av alla röstberättigade. Av kandidaterna hör färre hit, något under sex procent. Sett till parti hör flest kandidater till den lägsta inkomstdecilen av Rörelse.nu-partiets och Gröna förbundets kandidater, dvs. något över åtta procent. Av de invalda hör bara omkring tre procent till den lägsta inkomstdecilen.

1.2. Kandidater, invalda och röstberättigade efter kön

Bland Sannfinländarna ökade antalet fullmäktigeplatser med 75 procent, det fjärde största partiet i fråga om antalet fullmäktigeplatser

I kommunalvalet uppställdes 35 627 kandidater. Detta är 2 009 kandidater fler än år 2017.

Liksom under tidigare år har Centern i Finland flest kandidater (6 871), även om partiets kandidater minskade betydligt från förra gången. Näst flest kandidater ställde Samlingspartiet upp (6 010 kandidater) och tredje flest Sannfinländarna (5 953 kandidater). (Tabell 1.)

Mest ökade antalet kandidater både absolut och relativt sett hos Sannfinländarna, som nu har 2 122 kandidater på sina kandidatlistor, dvs. 55 procent fler än i valet år 2017. Antalet kandidater ökade också hos Samlingspartiet (+ 271), Gröna förbundet (+ 203) och SFP (+ 61). Övriga partiers kandidater minskade för sin del från förra kommunalvalet. Mest minskade antalet kandidater för Centern (– 590). SDP:s kandidatantal minskade med 512 och Kristdemokraternas med 26 personer.

I valet valdes 8 859 ledamöter till kommunernas fullmäktige i Fasta Finland. Detta är en minskning med 140 ledamöter från år 2017. Till minskningen av antalet invalda bidrar de kommunsammanslagningar som skett mellan valen samt förändringar i folkmängden på kommunnivå. År 2017 valdes ledamöter till 295 kommuners fullmäktige, nu är antalet kommuner två färre.

Antalet invalda minskade sammantaget med 1,6 procent från föregående val. Relativt sett förlorade Vänsterförbundet (-22,8%) och Gröna förbundet (-18,9%) flest fullmäktigeplatser. Antalet invalda minskade mer än i genomsnitt också hos SDP och Centern. Antalet fullmäktigeledamöter ökade mest bland Sannfinländarna, både kvantitativt och relativt sett. Jämfört med år 2017 ökade antalet fullmäktigeplatser för Sannfinländarna med 581, dvs. med omkring 76 procent. Också jämfört med år 2012 ökade Sannfinländarna sitt platsantal. Också Samlingspartiet samt valmansföreningarna och representanterna för de mindre partierna ökade sina mandat.

Även om Samlingspartiet och SDP till antalet röster klart var före Centern, har Centern fortfarande flest fullmäktigeplatser (2 445) trots att partiet förlorade totalt 379 platser jämfört med år 2017. Centerns andel av alla fullmäktigeplatser är 27,6 procent.

Näst flest fullmäktigeplatser har Samlingspartiet (17,5% av alla invalda) och tredje flest SDP (16,4%). Sannfinländarnas andel av fullmäktigeplatserna ökade med 6,7 procentenheter från 8,6 procent till 15,3 procent.

Tabell 1. Antalet kandidater och invalda efter parti i kommunalvalen 2012, 2017 och 2021

	Antalet kandidater			Förändring från föregående val, %			Antalet invalda			Förändring från föregående val, %
	2012	2017	2021	2012	2017	2021	2012	2017	2021	2012	2017	2021
Kandidater	37 124	33 618	35 627	-3,6	-9,4	6,0	9 674	8 999	8 859	-7,1	-7,0	-1,6
Finlands Social- demokratiska Parti SDP	6 987	6 132	5 620	-9,3	-12,2	-8,3	1 729	1 697	1 451	-16,3	-1,9	-14,5
Sann- finländarna SAF	4 393	3 831	5 953	138,8	-12,8	55,4	1 195	770	1 351	169,8	-35,6	75,5
Samlings- partiet SAML	6 874	5 739	6 010	-9,9	-16,5	4,7	1 735	1 490	1 552	-14,1	-14,1	4,2
Centern i Finland CENT	8 401	7 461	6 871	-15,8	-11,2	-7,9	3 077	2 824	2 445	-12,5	-8,2	-13,4
Gröna förbundet GRÖNA	2 299	2 600	2 803	4,9	13,1	7,8	323	534	433	-12,7	65,3	-18,9
Vänster- förbundet VÄNST	3 506	3 203	3 010	-14,7	-8,6	-6,0	640	658	508	-23,2	2,8	-22,8
Svenska folkpartiet i Finland SFP	1 350	1 324	1 385	-4,1	-1,9	4,6	480	471	463	-6,1	-1,9	-1,7
Krist- demokraterna i Finland KD	1 870	1 971	1 945	-2,7	5,4	-1,3	300	316	311	-14,5	5,3	-1,6
Rörelse Nu LIIKE	-	-	469	-	-	-	-	-	49	-	-	-
Övriga	1 444	1 357	1 561	-16,4	-6,0	15,0	195	239	296	-35,0	22,6	23,8

Kvinnornas andel av de invalda steg till över 40 procent

Av kandidaterna är 39,7 procent kvinnor. Av de röstberättigade är majoriteten kvinnor, dvs. 51 procent. Inga nämnvärda förändringar skedde jämfört med valet år 2017. Bara Gröna förbundet har kvinnlig majoritet bland sina kandidater. Av partiets kandidater är 60 procent kvinnor. Näst flest kvinnliga kandidater har Kristdemokraterna, där andelen kvinnor är 47 procent. Tredje flest har Svenska folkpartiet i Finland, 44,1 procent. Inom Centern, Vänsterförbundet och SDP är kvinnornas andel av kandidaterna över genomsnittet, varierande mellan 41,6 och 43,6 procent. Minst kvinnliga kandidater har Sannfinländarna, 21,5 procent av kandidaterna. Också det nya partiet Rörelse.nu har rätt så få kvinnliga kandidater (27,9 %). Bland Sannfinländarna och Samlingspartiet har de kvinnliga kandidaternas andel också minskat från förra valet. (Figur 1)

Andelen kvinnor av de invalda är 40,2 procent. Kvinnornas andel av de invalda ökade med 1,2 procentenheter från föregående val. Av de nya fullmäktigeledamöterna, dvs. de som för närvarande inte är fullmäktigeledamöter, är andelen kvinnor något mindre (38,2%).

En klar majoritet av Gröna förbundets invalda är kvinnor, omkring 74 procent. Fler kvinnor än genomsnittet finns också bland SDP:s (48,7 %), Vänsterförbundets (47,8 %) och Kristdemokraternas (46,6 %) invalda. Minst kvinnor invaldes i kommunernas fullmäktige från Sannfinländarna. Av dem är bara något över en femtedel kvinnor. Också när det gäller de invalda fullmäktigeledamöterna av Rörelse.nu:s, Samlingspartiets och Centerns kandidater är kvinnornas andel under 40 procent. (Figur 1)

Figur 1. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter kön i kommunalvalet 2021, %

Kvinnornas andel av alla kandidater har hållit sig kring 40 procent under hela 2000-talet. Hos de flesta partierna har andelen kvinnor av partiets kandidater legat på en ytterst oförändrad nivå. Bara Vänsterförbundet, Gröna förbundet och SDP har under de senaste åren klart ökat andelen kvinnor av sina kandidater. Hos Vänsterförbundet har andelen kvinnor av kandidaterna stigit med över sex procentenheter från år 2008, hos Gröna förbundet med över tre procentenheter och hos SDP med 2,8 procentenheter. Bland Sannfinländarna är kvinnornas andel nu den lägsta under hela 2000-talet. Det är över fyra procentenheter lägre än i valet år 2008 och jämfört med förra valet år 2017 är kvinnornas andel 3,7 procentenheter lägre.

Tabell 2. Andelen kvinnor av röstberättigade, kandidater och invalda efter parti i kommunalvalet åren 2008-2021, %

		2008	2012	2017	2021
	Röstberättigade	51,5	51,4	51,2	51,0
Kandidater	Kandidater	40,4	38,8	39,9	39,7
	Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	40,8	40,4	40,9	43,6
	Sannfinländarna SAF	25,7	23,3	25,2	21,5
	Samlingspartiet SAML	40,3	39,1	39,0	38,3
	Centern i Finland CENT	40,3	39,8	39,7	41,6
	Gröna förbundet GRÖNA	56,8	56,8	57,9	60,0
	Vänsterförbundet VÄNST	36,6	37,9	39,8	42,8
	Svenska folkpartiet i Finland SFP	42,9	43,5	43,7	44,1
	Kristdemokraterna i Finland KD	48,2	45,3	46,7	47,0
	Rörelse Nu LIIKE	-	-	-	27,9
	Övriga	33,6	32,8	33,8	40,2
Invalda	Invalda	36,7	36,2	39,0	40,2
	Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	41,0	41,7	44,4	48,7
	Sannfinländarna SAF	20,8	23,2	21,8	21,1
	Samlingspartiet SAML	35,9	35,7	35,9	36,8
	Centern i Finland CENT	34,1	35,1	36,1	39,5
	Gröna förbundet GRÖNA	64,3	68,1	67,8	74,1
	Vänsterförbundet VÄNST	32,4	35,8	40,4	47,8
	Svenska folkpartiet i Finland SFP	38,2	38,3	40,1	43,0
	Kristdemokraterna i Finland KD	43,0	38,7	46,5	46,6
	Rörelse Nu LIIKE	-	-	-	36,7
	Övriga	34,3	29,7	31,0	37,5

Procentuellt sett flest kvinnliga kandidater finns det i Egentliga Tavastland (43,7 %) och Nyland (43,3 %), minst i Kajanaland (35,6 %) och Södra Savolax (35,9 %). Utöver Egentliga Finland och Nyland finns det fler kvinnliga kandidater än genomsnittet bara i landskapen Egentliga Finland och Birkaland. (Figur 2)

Flest kvinnor invaldes i kommunernas fullmäktige i Nyland. Av ledamöterna i de nya fullmäktige i kommunerna i Nyland är kvinnornas andel 47,6 procent. Också i Egentliga Tavastland, Birkaland, Norra Karelen, Egentliga Finland och Södra Savolax var kvinnornas andel av de invalda över genomsnittet för hela landet.

Kvinnornas andel av de invalda är minst i landskapet Södra Österbotten (29,5 %). I dessa landskap blev också klart färre kvinnor invalda än som ställde upp som kandidater (36,7 %). Däremot är t.ex. i Södra Savolax, Norra Karelen, Nyland och Kajanaland kvinnornas andel av de invalda över fyra procentenheter större än deras andel av kandidaterna.

Figur 2. Kvinnornas andel av kandidaterna och de invalda efter landskap i kommunalvalet 2021, %

Av de invalda är 44 procent nya ledamöter

Hälften av alla kandidater som partierna ställt upp är nya, dvs. de var inte uppställda i valet år 2017. Av kandidaterna var 46,8 procent förra gången uppställda som kandidat för samma parti som nu och 3,2 procent var uppställda på listorna för något annat parti eller någon annan valmansförening.

Av de partier som hade kandidater både år 2017 och 2021 har Sannfinländarna flest nya kandidater. Rentav 64 procent av partiets kandidater är helt nya. Också över hälften av Gröna förbundets och Samlingspartiets kandidater är nya, liksom också i gruppen andra, som innehåller valmansföreningar och partier som inte är representerade i riksdagen. Av det nya partiet Rörelse.nu är största delen, dvs. 84 procent, nya kandidater och resten var förra gången uppställda av ett annat parti. Kandidater som ställt upp i båda valen och som bytt parti utgör något över tre procent, flest sådana kandidater finns det bland Sannfinländarna (5,0 %). (Figur 3)

Av alla kandidater är något under en femtedel fullmäktigeledamöter. Flest fullmäktigeledamöter finns på Centerns listor, omkring 27 procent av partiets kandidater, och minst på kandidatlistorna för Rörelse.nu, 3,4 procent, och på Sannfinländarnas listor, omkring tio procent. Av nuvarande riksdagsledamöter ställer 176 upp som kandidater i kommunalvalet.

Figur 3. Andel som kandiderade år 2017 och nya kandidater av alla kandidater partivis i kommunalvalet 2021, %

I kommunernas fullmäktige invaldes 8 859 ledamöter av vilka 3 888, dvs. ungefär 44 procent inte var fullmäktigeledamöter då valet förrättades. Av Sannfinländarnas invalda är omkring 62 procent andra än nuvarande kommunfullmäktigeledamöter och nästan tre fjärdedelar av invalda från Rörelse.nu, som kom med som nytt parti, är nya kommunfullmäktigeledamöter. Minst nya fullmäktigeledamöter finns bland Vänsterförbundets och SDP:s invalda, dvs. omkring en tredjedel var inte kommunfullmäktigeledamöter under valet. (Figur 4)

Figur 4. Andel nya ledamöter efter parti i kommunalvalet 2017 och 2021, %

1.3. Åldersstruktur

De äldsta fullmäktigeledamöterna hos Kristdemokraterna, de yngsta hos Gröna förbundet

Kandidaterna är nu i genomsnitt ett halvt år äldre än i föregående val och omkring två år äldre än kandidaterna år 2008. De kvinnliga kandidaterna är något under tre år yngre än de manliga. Genomsnittsåldern är nu 51,0 år för de manliga kandidaterna och 48,3 år för de kvinnliga kandidaterna. De kvinnliga kandidaterna är i medeltal fyra år yngre än de kvinnliga röstberättigade, medan de manliga kandidaterna är något över ett år äldre än de manliga röstberättigade. De röstberättigades genomsnittsålder har stigit med något under ett år från föregående kommunalval och från år 2008 med något över två år. Männens genomsnittliga ålder på valdagen är nu 49,7 år och kvinnornas 52,2 år.

Kandidaternas köns- och åldersstruktur avviker i stor utsträckning från de röstberättigades (figurerna 5 och 6). Ålderspyramiden liknar varken i den ena eller i den andra gruppen längre någon pyramid: de röstberättigades åldersfördelning påminner närmast om ett torn och kandidaternas om ensidig snurra, där man ser att både de yngsta och de äldsta åldersklasserna saknas och att männen är i majoritet. Hos de manliga kandidaterna är tyngdpunkten i åldersklasserna 45–69 år och hos de kvinnliga i åldersklasserna 35–59 år.

Figur 5. De röstberättigades åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2021, %

Figur 6. Kandidaternas åldersfördelningar samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2021, %

När man ser till parti har Kristdemokraterna de äldsta kandidaterna: Andelen kandidater som fyllt 60 år är omkring 40 procent och genomsnittsåldern är 53,9 år. Också av SDP:s och Vänsterförbundets kandidater är en tredjedel 60 år eller äldre. De yngsta kandidaterna finns hos Gröna förbundet. Av dem är nästan 37 procent yngre än 40 år och kandidaternas genomsnittliga ålder är 44,6 år. Av alla kandidater är omkring 25 procent yngre än 40 år och omkring 28 procent 60 år eller äldre. (Figur 6, Tabell 3)

Figur 7. Invaldas åldersfördelning samt genomsnittsålder efter kön i kommunalvalet 2021, %

Omkring en femtedel av de invalda fullmäktigeledamöterna är under 40 år och 29 procent har fyllt 60 år. Antalet invalda under 40 år var betydligt färre än år 2017, då en fjärdedel av de invalda hörde till denna åldersgrupp. Också andelen personer som fyllt 60 år av de invalda minskade med två procentenheter.

De invalda var i genomsnitt 50,8 år, omkring ett halvt år äldre än i det föregående valet. De äldsta fullmäktigeledamöterna är Kristdemokraternas invalda, i genomsnitt 55 år. De yngsta är i sin tur de invalda från Gröna förbundet – deras genomsnittsålder är 43 år. (Tabell 3)

Figur 8. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter åldersklass i kommunalvalet 2021, %

Tabell 3. Kandidaternas och de invaldas genomsnittsålder efter parti i kommunalvalet 2021

		Totalt	Män	Kvinnor
	Röstberättigade	51,0	49,7	52,2
Kandidater	Kandidater	50,0	51,0	48,3
	Centern i Finland CENT	50,4	51,8	48,4
	Samlingspartiet SAML	49,1	49,8	48,1
	Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	52,2	53,5	50,6
	Vänsterförbundet VÄNST	50,7	52,9	47,8
	Gröna förbundet GRÖNA	44,6	45,8	43,8
	Kristdemokraterna i Finland KD	53,9	54,2	53,5
	Svenska folkpartiet i Finland SFP	48,1	49,1	47,0
	Sannfinländarna SAF	49,9	50,2	48,4
	Rörelse Nu LIIKE	47,1	47,6	45,7
	Övriga	49,2	50,5	47,3
Invalda	Invalda	50,8	52,6	48,2
	Centern i Finland CENT	51,3	52,9	48,9
	Samlingspartiet SAML	50,2	51,6	47,9
	Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	53,4	56,2	50,4
	Vänsterförbundet VÄNST	52,3	56,9	47,4
	Gröna förbundet GRÖNA	42,9	45,8	41,9
	Kristdemokraterna i Finland KD	54,9	56,2	53,4
	Svenska folkpartiet i Finland SFP	50,0	51,7	47,8
	Sannfinländarna SAF	49,0	49,8	46,0
	Rörelse Nu LIIKE	49,2	49,7	48,4
	Övriga	51,0	52,6	48,4

Knappt någon skillnad mellan könen i de invaldas andelar av åldersklassen bland personer under 40 år

Av de röstberättigade männen är en procent kandidater och av kvinnorna 0,6 procent. Andelen kvinnliga kandidater är lägre i alla åldersklasser jämfört med andelen manliga. Andelen kandidater av åldersklasserna stiger brant hos kvinnorna fram till ungefär 40 år och hos männen till 50-årsålder. Ända fram till ungefär 40-årsålder är deltagaraktiviteten hos kvinnor bara något lägre än hos män, men efter det ökar skillnaden. När kvinnornas deltagaraktivitet börjar sjunka efter 40-årsåldern, börjar männens deltagaraktivitet minska kraftigare först kring 70-årsåldern och sjunker till samma nivå som den är hos män i 40-årsåldern.

De manliga kandidaternas andel av åldersklassen är som störst mellan åldrarna 42-69 år, då omkring 1,3–1,5 procent av varje 1-årsklass är uppställd som kandidat. Av kvinnorna ställer flest upp som kandidater mellan åldrarna 37 och 55 år, dvs. 1,0–1,1 procent av åldersklassen. (Figur 9)

Andelen invalda av åldersklasserna följer kandidaternas andel av åldersklasserna. Ju större andel av åldersklassen har varit uppställda i valet desto större andel har sannolikt också blivit invald. I förhållande till åldersklassens storlek invaldes flest män som var 60 år eller äldre. När det gäller kvinnorna var flest invalda i fullmäktige något över 40 år. De invaldas andelar av åldersklassen var mycket lika bland både män och kvinnor ända till 44 års ålder, varefter kvinnornas andel sjunker, medan männens andel är på samma nivå ända till över 60-åringar.

Figur 9. Kandidaternas och de invaldas andel av åldersklassen efter kön i kommunalvalet 2021, %

Centerns det största partiet i små kommuner, Samlingspartiet i större kommuner

I kommuner med ett litet invånarantal, mindre än 20 000 invånare, är Centern det största partiet mätt med antalet kandidater. I kommuner med mindre än 5 000 invånare har omkring 35 procent av kandidaterna ställts upp av Centern. Näst mest och tredje mest kandidater har Sannfinländarna och Samlingspartiet ställt upp i kommuner av denna storleksklass. I stora städer med över 100 000 invånare är Centerns andel av kandidaterna omkring tio procent. (Tabell 4.)

I de större kommunerna uppnår inget parti en lika stor andel av kandidaterna som Centern i de små kommunerna. I kommuner med 20 000–99 999 invånare är Samlingspartiet, SDP och Sannfinländarna de tre partier som ställt upp flest kandidater, var och en med en andel på något under 20 procent av alla kandidater.

I de största kommunerna med över 100 000 invånare är partifördelningen betydligt jämnare: också i de större städerna har flest kandidater uppställts av Samlingspartiet och SDP, båda partiernas andel av kandidaterna är något över 14 procent. I de stora städerna har också Gröna förbundet och Vänsterförbundet fler kandidater än genomsnittet. Sannfinländarnas andel av kandidaterna är omkring 17 procent i kommuner med färre än 100 000 invånare och i de största städerna omkring 14 procent.

I kommuner med mindre än 20 000 invånare fick Centern flest mandat i kommunfullmäktige. I kommuner med mindre än 5 000 invånare är rentav över 40 procent av de invalda sådana som invalts på Centerns mandat, i kommuner med 5 000–19 999 invånare 25-30 procent. Om andra och tredje plats tävlade Samlingspartiet, Sannfinländarna och SDP med 12-18 procent av antalet fullmäktigeplatser. I kommuner med över 20 000 invånare invaldes flest fullmäktigeledamöter bland Samlingspartiets och näst flest bland SDP:s kandidater. Tredje flest fullmäktigeplatser fick Sannfinländarna, utom i de största städerna med över 100 000 invånare, där tredje plats gick till Gröna förbundet.

Tabell 4. Kandidaternas och de invaldas partifördelning efter kommunstorlek i kommunalvalet 2021, %

		Kommunens storleksklass (folkmängd i slutet av år 2020, %)
		Totalt	-4 999	5 000-9 999	10 000-19 999	20 000-49 999	50 000-99 999	100 000+
Kandidater	Centern i Finland CENT	19,3	35,3	24,5	20,1	13,1	13,2	9,8
	Samlingspartiet SAML	16,9	15,2	15,2	18,3	19,1	19,3	14,4
	Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	15,8	12,0	15,0	16,9	18,2	18,5	14,3
	Vänsterförbundet VÄNST	8,4	5,3	8,4	6,6	9,6	8,8	11,4
	Gröna förbundet GRÖNA	7,9	2,5	4,5	5,7	9,8	11,5	13,4
	Kristdemokraterna i Finland KD	5,5	3,9	5,2	6,1	5,3	5,2	6,9
	Svenska folkpartiet i Finland SFP	3,9	1,1	5,3	5,1	3,0	3,3	5,6
	Sannfinländarna SAF	16,7	17,5	16,6	17,6	17,7	17,1	13,9
	Rörelse Nu LIIKE	1,3	0,4	0,8	0,7	1,3	1,3	3,2
	Övriga	4,4	6,8	4,6	2,8	2,8	1,7	7,0
	Totalt	100,1	100,0	100,1	99,9	99,9	99,9	99,9
Invalda	Centern i Finland CENT	27,6	43,6	29,8	25,2	14,8	14,7	8,8
	Samlingspartiet SAML	17,5	13,6	14,3	18,2	22,3	22,2	25,3
	Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	16,4	12,2	15,0	17,4	20,5	21,8	19,0
	Vänsterförbundet VÄNST	5,7	4,3	6,1	4,5	7,4	5,6	9,4
	Gröna förbundet GRÖNA	4,9	1,4	2,5	4,4	8,2	8,9	15,6
	Kristdemokraterna i Finland KD	3,5	2,8	3,8	4,3	3,6	3,4	3,1
	Svenska folkpartiet i Finland SFP	5,2	1,5	9,2	8,1	3,9	5,0	2,6
	Sannfinländarna SAF	15,3	14,3	14,6	15,8	16,8	17,7	13,8
	Rörelse Nu LIIKE	0,6	0,3	0,5	0,5	0,6	0,6	1,6
	Övriga	3,3	6,1	4,3	1,7	1,7	-	0,8
	Totalt	100,0	100,1	100,1	100,1	99,8	99,9	100,0

1.4. Utländsk bakgrund

Under en procent av kandidaterna med främmande språk invaldes

Antalet svenskspråkiga kandidater är något fler (5,4 %) än antalet svenskspråkiga röstberättigade (4,6 %). Särskilt i Nyland och Österbotten är de svenskspråkiga aktivare, deras andel av kandidaterna är 12,4 procent i Nyland och 54,4 procent i Österbotten. På motsvarande sätt är andelen svenskspråkiga av de röstberättigade 7,5 procent i Nyland och 50,3 procent i Österbotten. (Tabell 5.)

Av de röstberättigade talar något över sju procent något annat språk än de inhemska. Andelen kandidater med ett främmande språk som modersmål är betydligt mindre, bara 2,7 procent. Andelen kandidater med främmande modersmål har dock ökat något från valet år 2017, då deras andel av alla kandidater var 2,2 procent.

Relativt sett flest kandidater med ett främmande modersmål finns det i Österbotten, där 5,3 procent av kandidaterna har ett främmande modersmål, och näst flest i Nyland, 4,8 procent. Motsvarande andelar av de röstberättigade är 6,5 och 13,7 procent.

I Fastlandsfinland är underrepresentationen av personer med ett främmande språk som modersmål 4,6 procentenheter. Det innebär alltså att det finns färre kandidater med ett främmande språk som modersmål än det i befolkningen finns röstberättigade med ett främmande modersmål. Största delen av underrepresentationen finns inom de områden där andelen personer med ett främmande modersmål är störst i förhållande till folkmängden, dvs. i Nyland – särskilt i huvudstadsregionen – och i Egentliga Finland. I Nyland finns det 8,9 procentenheter färre och i Egentliga Finland 4,6 procentenheter färre än det finns bland dessa röstberättigade.

Bland kandidaterna med ett inhemskt språk som modersmål är andelen samiska kandidater större än genomsnittet. Av de samiskspråkiga röstberättigade kandiderar 2,3 procent. Av alla röstberättigade kandiderar i genomsnitt 0,8 procent. (Tabell 5.)

Av de invalda talar mindre än en procent ett främmande språk som modersmål, dvs. färre än antalet uppställda kandidater och betydligt färre än det finns röstberättigade med ett främmande språk. Flest personer med ett främmande språk som modersmål invaldes i Nylands och i synnerhet i huvudstadsregionens fullmäktige. Av ledamöterna i de nya fullmäktige i kommunerna i Nyland har 2,3 procent ett främmande språk som modersmål. I huvudstadsregionen är andelen invalda med ett främmande språk som modersmål något över fem procent. I kommunerna i Södra Savolax invaldes ingen med ett främmande språk som modersmål till fullmäktige.

Av de svenskspråkiga invaldes fler (6,3 %) än vad deras andel är av kandidaterna eller de röstberättigade. Flest svenskspråkig invaldes i Österbotten, där 71 procent av de invalda är svenskspråkiga. Av de röstberättigade är ungefär hälften svenskspråkiga i Österbotten. Också i Nyland invaldes över två gånger så många svenskspråkiga (16,2 %) som deras andel av de röstberättigade. Däremot är andelen svenskspråkiga ledamöter (2,8 %) i Mellersta Österbotten betydligt mindre än andelen svenskspråkiga av befolkningen (9,1 %).

Tabell 5. Röstberättigade, kandidater och invalda efter modersmål och landskap i kommunalvalet 2021, %

	Röstberättigade			Kandidater			Invalda
	Finska, samiska	Svenska	Annat språk, okänd	Finska, samiska	Svenska	Annat språk, okänd	Finska, samiska	Svenska	Annat språk, okänd
FASTA FINLAND	88,1	4,6	7,3	91,9	5,4	2,7	92,8	6,3	0,8
Nyland	78,7	7,5	13,7	82,8	12,4	4,8	81,6	16,2	2,3
Egentliga Finland	87,3	5,6	7,2	91,0	6,4	2,6	92,3	6,3	1,4
Satakunta	96,0	0,3	3,7	98,1	0,4	1,5	99,6	0,2	0,2
Egentliga Tavastland	95,4	0,4	4,2	98,3	0,6	1,1	99,2	0,3	0,6
Birkaland	94,7	0,4	4,9	97,5	0,6	1,9	99,1	0,4	0,5
Päijänne-Tavastland	94,5	0,3	5,1	97,3	0,4	2,4	99,7	-	0,3
Kymmenedalen	93,3	0,8	5,9	95,1	1,6	3,3	97,3	1,8	0,9
Södra Karelen	93,8	0,2	6,0	96,1	0,1	3,8	99,6	-	0,4
Södra Savolax	96,6	0,2	3,2	98,2	-	1,8	100,0	-	-
Norra Savolax	97,0	0,1	2,9	97,5	0,4	2,1	99,0	0,8	0,2
Norra Karelen	96,3	0,1	3,6	97,4	0,1	2,5	99,7	-	0,3
Mellersta Finland	96,4	0,2	3,4	98,0	0,1	1,9	99,3	-	0,7
Södra Österbotten	97,4	0,3	2,3	97,5	0,6	1,9	99,6	-	0,4
Österbotten	43,2	50,3	6,5	40,3	54,4	5,3	27,2	71,0	1,8
Mellersta Österbotten	87,9	9,1	3,0	91,1	7,0	1,8	96,7	2,8	0,6
Norra Österbotten	96,9	0,2	2,9	98,4	0,2	1,4	99,5	-	0,5
Kajanaland	97,2	0,1	2,7	98,4	0,1	1,4	99,5	-	0,5
Lappland	97,0	0,3	2,8	98,2	0,2	1,5	99,0	-	1,0

Det är betydligt mer sällsynt att kandidater med ett främmande språk som modersmål ställer upp som kandidater. Av kandidaterna har 953 ett främmande språk som modersmål, vilket är 0,3 procent av de röstberättigade med ett främmande språk som modersmål. Den största gruppen är den ryska, 191 kandidater, och den näst största den estniska, 95 kandidater. (Tabell 6.)

I fullmäktige invaldes totalt 75 personer med ett främmande språk som modersmål. De största grupperna med ett främmande språk som modersmål var de engelskspråkiga 12 och de somaliska med 10 invalda i fullmäktige.

Flest kandidater med främmande modersmål har Gröna förbundet, 5,1 procent av kandidaterna, och näst flest SFP (4,7 %). Den minsta andelen med främmande modersmål har Sannfinländarna (1,4 %). När det gäller de invalda har Gröna förbundet flest personer med ett främmande språk som modersmål (2,5 %). Av Rörelse.nu:s listor invaldes inga personer med ett främmande språk som modersmål och av Centerns invalda har bara 0,1 procent ett främmande språk som modersmål. Även om Kristdemokraterna hade tredje flest kandidater med ett främmande språk som modersmål (3,5%) efter Gröna förbundet och SFP, var andelen invalda med ett främmande språk som modersmål bara 0,3 procent. (Figur 10)

Tabell 6. Röstberättigade och kandidater efter modersmål, specificerat enligt de största språkgrupperna, i kommunalvalet 2021, %

	Röstberättigade	Kandidater	% av röstberättigade
Totalt	4 464 815	35 627	0,8
INHEMSKA SPRÅK TOTALT	4 141 093	34 674	0,8
finska	3 932 759	32 711	0,8
svenska	206 848	1 929	0,9
samiska	1 486	34	2,3
FRÄMMANDE SPRÅK TOTALT	323 722	953	0,3
ryska	65 372	191	0,3
estniska	39 785	95	0,2
engelska	16 692	71	0,4
arabiska	20 514	50	0,2
persiska	10 204	50	0,5
turkiska	6 531	40	0,6
kurdiska	10 213	36	0,4
spanska	7 307	30	0,4
somaliska	13 261	26	0,2
tyska	5 819	25	0,4
franska	3 890	22	0,6

Figur 10. Andel personer med främmande modersmål av röstberättigade, kandidater och de invalda (partivis) i kommunalvalet 2021, %

Ledamöter med utländsk bakgrund fortfarande ganska ovanliga

Man kan också granska befolkningen med utländsk bakgrund efter personens härkomst. Av de röstberättigade har 92,7 procent och av kandidaterna 97,3 procent finländsk bakgrund, dvs. de har minst en förälder som är född i Finland. Utländsk bakgrund har alltså något över sju procent av de röstberättigade och nästan tre procent av kandidaterna. Av de invalda har 0,8 procent utländsk bakgrund. Fr.o.m. år 2008 har andelen personer med utländsk bakgrund av de invalda stigit med 0,4 procentenheter.

Både bland de röstberättigade (0,3 %) och bland kandidaterna (0,1 %) finns det fortfarande ganska få andra generationens invandrare, dvs. sådana som själva är födda i Finland, men vars föräldrar är födda utomlands. När det gäller första generationens invandrare (personen själv och föräldrarna är födda utomlands) finns det en klar underrepresentation bland både kandidaterna och de invalda. Av alla röstberättigade tillhör sju procent denna grupp, medan bara 2,6 procent av kandidaterna och 0,7 procent av de invalda gör det.

Tabell 7. Röstberättigade, kandidater och invalda efter härkomst i kommunalvalet åren 2008-2021

	Röstberättigade				Kandidater				Invalda
	2008	2012	2017	2021	2008	2012	2017	2021	2008	2012	2017	2021
Totalt	4 196 532	4 303 064	4 397 006	4 464 815	38 505	37 124	33 618	35 627	10 412	9 674	8 999	8 859
Personer med finländsk bakgrund totalt	4 061 377	4 111 446	4 135 878	4 138 679	37 925	36 399	32 859	34 666	10 373	9 624	8 933	8 788
Finländsk bakgrund, inrikes född	4 028 034	4 075 699	4 097 547	4 097 007	37 647	36 066	32 502	34 253	10 319	9 564	8 860	8 706
Finländsk bakgrund, utrikes född	33 343	35 747	38 331	41 672	278	333	357	413	54	60	73	82
Personer med utländsk bakgrund totalt	135 155	191 618	261 128	325 802	580	725	759	961	39	50	66	71
Utländsk bakgrund, inrikes född	3 272	5 141	9 540	14 772	30	30	24	40	6	5	4	9
Utländsk bakgrund, utrikes född	131 883	186 477	251 588	311 030	550	695	735	921	33	45	62	62
Okänd	-	-	-	334	-	-	-	-	-	-	-	-

Figur 11. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade, kandidater och de invalda i kommunalvalen 2008, 2012, 2017 ja 2021, %

I fråga om befolkningen bosatt i Finland är den senaste uppgiften från i slutet av år 2020

Granskat efter parti hade SFP flest kandidater med utländsk bakgrund, 5,6 procent av kandidaterna, medan Sannfinländarna och Rörelse.nu hade minst kandidater med utländsk bakgrund, dvs. 1,5 procent respektive 1,7 procent. I genomsnitt fler kandidater med utländsk bakgrund finns också bland kandidaterna för Gröna Förbundet och Kristdemokraterna. (Figur 10)

Den största andelen fullmäktigeledamöter med utländsk bakgrund har Vänsterförbundet (2,2%) och näst största Gröna förbundet (1,8%). Ingen av Kristdemokraternas och Rörelse.nu:s invalda har utländsk bakgrund. Också av Centerns invalda har en rätt så liten andel utländsk bakgrund, dvs. 0,1 procent.

Figur 12. Andel personer med utländsk härkomst av röstberättigade, kandidater och de invalda (partivis) i kommunalvalet 2021, %

Totalt 637 kandidater med dubbelt medborgarskap

Bland kandidaterna finns det över 60 olika länders medborgare, även om andelen utländska medborgare är under en procent av alla kandidater. Av de röstberättigade är 4,5 procent utländska medborgare. Sammanlagt kandiderar 331 utländska medborgare. Den största medborgargruppen är Estland med 65 kandidater och därefter kommer Sverige med 32 kandidater och Ryssland med 31 kandidater.

Sammanlagt kandiderar 637 personer med finskt medborgarskap som också är medborgare i ett annat land. Deras andel av alla kandidater är 1,8 procent. Av alla röstberättigade har sammanlagt nästan 108 000, dvs. 2,4 procent, ett dubbelt medborgarskap. Flest personer med dubbelt medborgarskap finns det hos den ryska gruppen, 123 kandidater, och näst mest hos den svenska gruppen, 67 kandidater.

Av de invalda är färre än tio utländska medborgare. Antalet invalda som utöver finskt medborgarskap har ett annat lands medborgarskap, uppgick till 64 personer.

1.5. Utbildningsnivå

Tre fjärdedelar av Gröna förbundets invalda har högskoleexamen

Till sin utbildning avviker kandidaterna klart från de röstberättigade. Av kandidaterna har nästan 90 procent någon form av examen efter grundnivån, medan 76 procent av de röstberättigade har avlagt examen efter grundnivå. Till en viss del förklaras detta av att det finns väldigt få representanter för de äldre åldersgrupperna, vars utbildningsnivå i allmänhet är svagare än de yngre. Minst lägre högskoleexamen har 33 procent av de röstberättigade och 48 procent av kandidaterna. (Tabell 8.)

Tabell 8. Röstberättigade, kandidater (partivis) och invalda efter utbildningsnivå i kommunalvalet 2021, %

	Grund nivå	Mellan nivå	Lägsta högre nivå	Lägre högsk. nivå	Högre högsk. nivå, försk.utb.
Röstberättigade	24,3	42,6	9,4	12,3	11,4
Kandidater	10,6	41,9	11,1	16,5	19,8
Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	11,0	47,6	11,5	14,9	14,9
Sannfinländarna SAF	16,9	57,9	8,7	10,0	6,5
Samlingspartiet SAML	8,6	30,6	13,2	19,7	27,9
Centern i Finland CENT	7,9	39,5	14,1	19,1	19,4
Gröna förbundet GRÖNA	6,3	26,5	6,5	20,4	40,2
Vänsterförbundet VÄNST	12,3	50,4	7,4	15,3	14,6
Svenska folkpartiet i Finland SFP	8,4	29,2	9,7	21,5	31,1
Kristdemokraterna i Finland KD	9,3	34,7	14,5	16,5	25,0
Rörelse Nu LIIKE	9,0	48,2	9,6	15,8	17,5
Övriga	13,5	44,1	10,5	15,3	16,6
Invalda	6,8	36,5	12,9	19,0	24,9
Män	9,5	43,5	12,5	14,9	19,5
Kvinnor	2,7	26,1	13,4	25,0	32,8

Klart högst utbildade är Gröna förbundets kandidater. Av dem har över 60 procent avlagt högskoleexamen, då examen på motsvarande nivå har avlagts av 36 procent av alla kandidater och av de röstberättigade 24 procent. Också hos SFP och Samlingspartiet finns det fler kandidater som avlagt högskoleexamen än bland kandidaterna i genomsnitt.

De invalda i kommunfullmäktige är högre utbildade än de röstberättigade och de uppställda kandidaterna. Av de invalda har omkring 44 procent examen på högskolenivå och något under sju procent har enbart utbildning på grundnivå. Av Gröna förbundets invalda har rentav 76 procent och av Samlingspartiets invalda 58 procent examen på högskolenivå. När det gäller Sannfinländarna är andelen som avlagt examen på högskolenivå på samma nivå som hos andelen röstberättigade, dvs. 24 procent.

Kandidaternas utbildningsnivå avspeglar skillnaderna i utbildningsstruktur i regionerna. I Nyland är andelen högutbildade både av de röstberättigade och av kandidaterna större än i övriga delar av landet (Figur 13). I Nyland har omkring 45 procent av kandidaterna avlagt examen på högskolenivå. I andra delar av landet stannar andelen kandidater som har avlagt examen på högskolenivå under 40 procent. Skillnaden mellan landskapen syns också tydligt när det gäller de invalda. Av de invalda i kommunerna i Nyland har största delen, dvs. 57 procent, examen på högskolenivå. I övriga landskap är andelarna betydligt lägre.

Figur 13. Andelen som avlagt högskoleexamen av röstberättigade, kandidater och de invalda efter landskap i kommunalvalet 2021, %

1.6. Arbetsmarknadsställning

De invalda starkt med i arbetslivet

Av kandidaterna är 70 procent sysselsatta, och arbetslösa är lika många som bland de röstberättigade, omkring sex procent. Andelen pensionärer bland kandidaterna är klart färre, dvs. omkring 18 procent. När man granskar den arbetsföra befolkningen (18–64-åringar) är omkring 81 procent av kandidaterna sysselsatta, medan andelen sysselsatta bland röstberättigade i samma ålder är nio procentenheter lägre. Bland röstberättigade i den här åldersgruppen finns det klart fler studerande och andra personer utanför arbetskraften än bland kandidaterna. (Figur 14)

Av alla röstberättigade har över hälften, omkring 53 procent arbete. Andelen arbetslösa är sex procent och pensionärer 31 procent. Bland de röstberättigade är sju procent studerande och omkring fyra procent är av andra orsaker utanför arbetskraften.

Flest sysselsatta finns det bland kandidaterna för Rörelse.nu, Samlingspartiet, SFP, Centern och Gröna förbundet (75–77 procent). Andelen studerande är störst bland Gröna förbundets kandidater, dvs. omkring åtta procent. Flest pensionerade kandidater har Kristdemokraterna (27 %) och Vänsterförbundet (23,1 %).

Av de invalda är en ännu större andel än av kandidaterna med i arbetslivet, dvs. nästan 80 procent av de invalda är sysselsatta. Andelen pensionärer är 15 procent och andelen arbetslösa tre procent av de invalda.

Figur 14. Röstberättigade, kandidater (partivis) och de invalda efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2021, %

Det relativa sysselsättningstalet för de invalda 90 procent

Det relativa sysselsättningstalet räknas som procentandelen 18–64-åriga sysselsatta av befolkningen i samma ålder. Av alla kandidater i åldern 18–64 år är 81 procent sysselsatta. De röstberättigades relativa sysselsättningstal är nio procentenheter lägre. Kandidaternas relativa sysselsättningstal följer de allmänna relativa sysselsättningstalen i landskapen. Där det relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen är högt, är det högt också för kandidaterna. Österbotten har det högsta relativa sysselsättningstalet för hela befolkningen, 76,2 procent, och där är också 85 procent av kandidaterna med i arbetslivet. I Norra Karelen, där det allmänna relativa sysselsättningstalet är landets lägsta, är på motsvarande sätt kandidaternas sysselsättning också lägre än genomsnittet. (Tabell 9.)

De invaldas relativa sysselsättningstal är högt, 90 procent på hela landets nivå. Det är nio procentenheter högre än hos kandidaterna och nästan 20 procentenheter högre än hos de röstberättigade. De regionala variationerna är också stora. De invaldas relativa sysselsättningstal varierar från Södra Österbottens 93,6 procent till Päijänne-Tavastlands 84,1 procent.

Tabell 9. De röstberättigades, kandidaternas och de invaldas (18-64 år) relativa sysselsättningstal efter kön och landskap i kommunalvalet 2021, %

	Röstberätt., 18-64-år			Kandit., 18-64-år			Invalda 18-64-år
	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
FASTA FINLAND	71,5	70,4	72,7	80,8	80,2	81,5	90,0	90,1	89,8
Nyland	73,7	73,2	74,3	82,3	81,8	82,8	90,3	89,5	91,1
Egentliga Finland	71,8	70,7	72,9	81,2	80,8	81,6	91,4	91,3	91,5
Satakunta	71,2	69,6	72,9	83,4	83,2	83,7	91,1	90,9	91,3
Egentliga Tavastland	72,8	71,5	74,2	82,7	82,1	83,5	92,6	92,8	92,4
Birkaland	70,8	69,8	71,8	79,0	80,2	77,3	88,4	90,9	85,4
Päijänne-Tavastland	69,6	68,7	70,6	80,5	79,8	81,7	84,1	84,5	83,5
Kymmenedalen	68,4	66,5	70,4	76,7	75,9	78,1	87,4	83,5	92,6
Södra Karelen	68,1	65,7	70,8	79,5	78,6	81,2	89,8	88,5	91,7
Södra Savolax	69,7	67,3	72,3	79,1	78,2	80,6	88,1	89,8	86,0
Norra Savolax	69,8	68,0	71,6	79,7	79,6	79,9	89,2	89,0	89,4
Norra Karelen	65,5	63,4	67,8	74,8	74,6	75,2	86,6	86,5	86,9
Mellersta Finland	67,9	66,7	69,1	77,2	75,7	79,5	88,5	89,2	87,6
Södra Österbotten	73,6	72,2	75,1	83,8	83,2	84,8	93,6	93,4	94,1
Österbotten	76,2	75,4	77,0	85,2	85,3	85,2	92,0	93,8	89,2
Mellersta Österbotten	73,6	73,4	73,9	83,5	83,3	83,9	91,7	91,7	91,7
Norra Österbotten	69,0	68,3	69,8	79,9	79,1	81,1	89,9	90,1	89,5
Kajanaland	68,9	65,6	72,5	78,8	76,6	82,1	89,3	87,4	91,9
Lappland	70,5	68,4	72,8	81,7	79,6	84,8	91,3	90,9	91,8

Av de invalda är 60 procent tjänstemän

Av alla sysselsatta kandidater är nästan 30 procent högre tjänstemän och av alla sysselsatta röstberättigade omkring 20 procent. Flest högre tjänstemän, dvs. nästan hälften av de sysselsatta kandidaterna, har Gröna förbundet. Också av SFP:s och Samlingspartiets kandidater är nästan 40 procent högre tjänstemän. Minst högre tjänstemän finns bland Sannfinländarnas (13,5 %) kandidater. (Figur 15)

Av alla sysselsatta kandidater är 17,5 procent företagare och av alla röstberättigade 10,0 procent. Flest företagare finns det bland kandidaterna för Rörelse.nu (27,8 %) och näst flest bland Centerns kandidater (26,9%), av vilka över hälften är jord- och skogsbruksföretagare. Också av Samlingspartiets kandidater är en fjärdedel företagare, dock med tyngdpunkten på andra än jord- och skogsbruksföretagare. Flest arbetare finns bland Sannfinländarnas kandidater, omkring 40 procent, och näst flest bland Vänsterförbundets kandidater, omkring en tredjedel av de sysselsatta kandidaterna.

Sett till socioekonomisk ställning är 60 procent av de invalda tjänstemän, 14,2 procent arbetare, åtta procent jord- och skogsbruksföretagare och 15,5 procent andra företagare.

Figur 15. Röstberättigade, kandidater (partivis) och de invalda efter socioekonomiskt ställning i kommunalvalet 2021, %

Den offentliga sektorn och företagsverksamhet sysselsätter fler invalda än röstberättigade

De sysselsatta kan indelas efter yrkesställning i löntagare och företagare. Löntagarna kan ytterligare indelas efter arbetsgivarsektor i löntagare inom den privata sektorn, staten och kommunerna. Hälften av de sysselsatta kandidaterna är löntagare inom den privata sektorn och något under en tredjedel löntagare inom den offentliga sektorn. Omkring 18 procent av kandidaterna är företagare.

Det finns mycket stora partivisa variationer i typen av arbetsgivare. Flest företagare finns det bland de sysselsatta kandidaterna för Rörelse.nu, Centern och Samlingspartiet, medan det bland SDP:s kandidater finns flest löntagare inom kommunsektorn (36,5 %). Också bland Vänsterförbundets och Gröna förbundets kandidater arbetar omkring en tredjedel inom kommunsektorn. Av de sysselsatta röstberättigade är tio procent företagare och omkring 22 procent löntagare inom kommunsektorn.

Flest löntagare inom den statliga sektorn finns bland Gröna förbundets (9,4 %) och SFP:s (8,0 %) kandidater. Av de sysselsatta röstberättigade är omkring fem procent anställda inom statssektorn. (Figur 16)

Av de invalda är 29 procent kommunanställda. Av de sysselsatta ledamöterna arbetar 7,4 procent inom den statliga sektorn, 40 procent inom den privata sektorn och 23 procent som företagare.

Figur 16. Röstberättigade, kandidater (partivis) och de invalda efter arbetsgivarsektor i kommunalvalet 2021, %

Mest sysselsätter den offentliga sektorn kandidater i de största kommunerna med över 50 000 invånare. I dessa kommuner arbetar något över en tredjedel av de sysselsatta kandidaterna som löntagare inom kommun- eller statssektorn och av de invalda nästan hälften. I dessa kommuner är särskilt andelen kandidater och invalda sysselsatta inom den statliga sektorn större än i de mindre kommunerna. I små kommuner med mindre än 5 000 invånare, är företagarnas andel av sysselsatta kandidater över en fjärdedel och av de invalda omkring 31 procent. (Tabell 10.)

Tabell 10. Kandidater och de invaldas efter arbetsgivarsektor och kommunstorlek i kommunalvalet 2021, %

		Kommunens storleksklass (folkmängd i slutet av år 2020, %)
		Totalt	-4 999	5 000-9 999	10 000-19 999	20 000-49 999	50 000-99 999	100 000+
Röstberättigade	Privat	62,7	53,0	57,5	60,8	63,5	59,7	66,2
	Staten	5,2	2,7	3,2	3,3	4,0	5,8	6,8
	Kommunen	22,0	25,1	24,2	23,6	22,5	25,5	19,5
	Företagare	10,0	19,1	15,1	12,2	10,0	9,1	7,6
Kandidater	Privat	50,4	44,0	48,0	49,9	52,6	51,5	55,8
	Staten	5,7	3,4	4,1	4,1	5,6	7,8	9,6
	Kommunen	26,4	26,5	27,2	27,4	26,5	27,8	23,5
	Företagare	17,5	26,1	20,7	18,6	15,3	12,9	11,1
Invalda	Privat	40,0	37,2	40,7	40,7	41,9	40,5	41,8
	Staten	7,4	3,9	4,6	5,8	9,3	13,1	23,2
	Kommunen	29,1	28,0	28,6	30,0	30,4	33,1	26,0
	Företagare	23,5	30,9	26,1	23,5	18,4	13,3	9,0

1.7. Familjeställning

Av de invalda är 40 procent föräldrar i en barnfamilj

Kandidaterna avviker också till sin familjeställning från de röstberättigade: det finns betydligt fler föräldrar i barnfamiljer bland kandidaterna (34 %) än bland de röstberättigade (22 %) och färre ensamboende bland kandidaterna (21 %) än bland de röstberättigade (28 %). Bland kandidaterna finns det också färre hemmaboende unga. Olikheterna i familjeställning förklaras naturligtvis redan av det att kandidaterna och de röstberättigade inte har en likadan åldersstruktur. Hos kandidaterna saknas både den övre och den nedre delen av åldersspannet. Hos en stor del av de röstberättigade har barnen redan flyttat hemifrån, medan en stor del av kandidaterna är i den åldern att barnen fortfarande bor hemma. (Figur 17, Tabell 11)

Gröna förbundets kandidater har flest föräldrar i barnfamiljer, dvs. 43 procent. Bland Vänsterförbundets kandidater finns det för sin del minst av dem som ännu har hemmaboende barn under 18 år. Antalet hemmaboende ungdomar under 25 år är störst bland SFP:s kandidater (4,5 %) och ensamboende för sin del störst bland Vänsterförbundets kandidater (28,5 %).

Av de invalda är nästan 40 procent föräldrar i barnfamiljer, dvs. fler än bland kandidaterna och de röstberättigade i genomsnitt. Däremot finns det betydligt färre ensamboende bland de invalda (13,6 %) än bland de röstberättigade, av vilka över en fjärdedel bor ensamma. Flest föräldrar i barnfamiljer finns bland Gröna förbundets invalda, nästan 52 procent. Den lägsta andelen föräldrar i barnfamiljer, dvs. omkring 33 procent, finns bland Vänsterförbundets invalda.

Figur 17. Röstberättigade, kandidater (partivis) och de invalda efter familjeställning i kommunalvalet 2021, %

Tabell 11. Röstberättigade, kandidater och invalda partivis efter familjeställning i kommunalvalet 2021, %

		Gift/sambo med barn	Ensam försörjare	Par utan barn	Ensamboende	Hemmaboende barn	Annan
	Röstberättigade	18,8	2,9	37,8	27,7	3,8	9,0
Kandidater	Kandidater	29,4	4,7	36,3	21,3	1,9	6,3
	Centern i Finland CENT	32,4	3,7	39,3	16,1	2,6	6,1
	Samlingspartiet SAML	31,9	4,1	37,1	18,2	3,0	5,6
	Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	25,6	4,7	41,0	22,2	1,1	5,4
	Vänsterförbundet VÄNST	22,2	5,6	35,7	28,5	1,0	7,0
	Gröna förbundet GRÖNA	35,2	8,0	28,3	21,1	2,0	5,4
	Kristdemokraterna i Finland KD	29,5	3,1	42,2	18,9	1,6	4,7
	Svenska folkpartiet i Finland SFP	31,9	3,0	35,2	18,5	4,5	6,9
	Sannfinländarna SAF	27,5	5,0	31,6	26,8	1,2	8,0
	Rörelse Nu LIIKE	32,0	4,9	29,9	22,2	1,5	9,6
	Övriga	28,6	6,9	30,7	24,6	1,2	8,0
Invalda	Invalda	35,5	4,1	40,4	13,6	1,3	5,1
	Centern i Finland CENT	36,9	2,8	43,0	10,8	1,6	4,9
	Samlingspartiet SAML	38,3	3,4	38,9	12,6	1,8	5,0
	Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	29,2	4,9	46,7	14,0	0,7	4,6
	Vänsterförbundet VÄNST	27,6	4,9	44,1	18,3	0,8	4,3
	Gröna förbundet GRÖNA	43,9	7,9	24,9	14,5	2,5	6,2
	Kristdemokraterna i Finland KD	33,8	2,3	53,7	9,0	-	1,3
	Svenska folkpartiet i Finland SFP	36,5	1,9	42,1	11,2	1,9	6,3
	Sannfinländarna SAF	35,8	5,5	32,7	18,7	0,6	6,7
	Rörelse Nu LIIKE	40,8	4,1	34,7	14,3	-	6,1
	Övriga	39,2	6,4	32,8	14,9	0,7	6,1

Kandidaterna och de invalda har fler barn än genomsnittet

Familjeställningen anger inte hur många som har eller har haft egna barn. I äldre åldersklasser har barnen redan har flyttat hemifrån och t.ex. då familjen splittras kanske barnen bor hos den ena föräldern. Saken kan dock granskas på grundval av uppgifterna om antalet barn i Befolkningsdatasystemet.

Kandidaterna och de invalda har fler barn än genomsnittet. Omkring 78 procent av kandidaterna och omkring 85 procent av de invalda har egna barn. Bland de röstberättigade är motsvarande andel 65 procent. Flest barn finns bland Kristdemokraterna, där 24 procent av kandidaterna har minst fyra barn, och bland Centern, där 19 procent av kandidaterna har fyra barn eller fler. Stora familjer är ovanliga bland Gröna förbundets kandidater (Figur 18).

Av de röstberättigade har 36 procent aldrig haft eller har ännu inte egna barn och av kandidaterna 22 procent. Bland kandidaterna varierar andelen barnlösa mellan 18 procent för Kristdemokraterna och 30 procent för Gröna förbundet.

Figur 18. Röstberättigade, kandidater (partivis) och de invalda efter antalet barn i kommunalvalet 2021, %

Kandidaterna har i genomsnitt två barn. Alla röstberättigade har för sin del i genomsnitt 1,5 barn. Flest barn har Kristdemokraternas kandidater, dvs. 2,5 barn och Centerns kandidater, dvs. 2,4 barn. Minst har Gröna förbundets kandidater, 1,6 barn. De röstberättigade männen har något färre barn än de röstberättigade kvinnorna, men bland kandidaterna finns inga skillnader mellan könen. (Tabell 12)

De invalda har i genomsnitt 2,3 barn. Flest barn har Kristdemokraterna, dvs. i genomsnitt 3,1 barn och minst Gröna förbundets invalda, dvs. 1,7 barn.

Tabell 12. Röstberättigade, kandidater och invalda (partivis) efter antalet barn (barn i genomsnitt) i kommunalvalet 2021

		Totalt	Män	Kvinnor
	Röstberättigade	1,5	1,4	1,6
Kandidater	Kandidater	2,0	2,0	2,0
	Centern i Finland CENT	2,4	2,4	2,4
	Samlingspartiet SAML	1,9	1,9	1,9
	Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	1,9	1,8	2,0
	Vänsterförbundet VÄNST	1,7	1,7	1,7
	Gröna förbundet GRÖNA	1,6	1,5	1,6
	Kristdemokraterna i Finland KD	2,5	2,5	2,4
	Svenska folkpartiet i Finland SFP	1,8	1,8	1,7
	Sannfinländarna SAF	2,0	1,9	2,2
	Rörelse Nu LIIKE	1,7	1,7	1,8
	Övriga	1,9	1,8	2,0
Invalda	Invalda	2,3	2,3	2,2
	Centern i Finland CENT	2,7	2,7	2,6
	Samlingspartiet SAML	2,1	2,1	2,1
	Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	2,1	2,1	2,1
	Vänsterförbundet VÄNST	2,0	2,1	1,9
	Gröna förbundet GRÖNA	1,7	1,7	1,7
	Kristdemokraterna i Finland KD	3,1	3,4	2,7
	Svenska folkpartiet i Finland SFP	2,0	2,0	2,1
	Sannfinländarna SAF	2,2	2,2	2,2
	Rörelse Nu LIIKE	2,1	2,2	2,0
	Övriga	2,4	2,5	2,3

1.8. Inkomstnivå

Kandidaternas och de invaldas inkomstnivå högre än för de röstberättigade

I det följande granskas de röstberättigade och kandidaterna utgående från disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2019. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Kandidaterna och de invalda är högre utbildade än de röstberättigade och av dem är också en större del med i arbetslivet. Det här förklarar delvis varför också deras inkomstnivå är högre än de röstberättigades. Medianen för de röstberättigades disponibla penninginkomst år 2019 var 22 300 euro, kandidaternas 28 400 euro och de invaldas 33 700 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst är i genomsnitt 27 procent högre än de röstberättigades. De disponibla penninginkomsterna är störst i Nyland bland både de röstberättigade (24 900 euro/år), kandidaterna (31 100 euro/år) och de invalda (39 400 euro/år). (Tabell 13)

Den största inkomstskillnaden i euro mellan kandidaterna och de röstberättigade finns i Södra Karelen, där medianen för kandidaternas disponibla penninginkomst är över 8 500 euro högre än de röstberättigades. Också i Satakunta, Södra Savolax, Päijänne-Tavastland och Egentliga Tavastland är kandidaternas medianinkomster över 7 000 euro högre än de röstberättigades. De minsta inkomstskillnaderna finns i Lappland, Mellersta Österbotten och Norra Savolax, under 6 000 euro.

Tabell 13. Medianen för de röstberättigades, kandidaternas och de invaldas disponibla penninginkomster (euro/år) landskapsvis i kommunalvalet 2021

	Röstberättigade			Kandidater			Invalda
	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor	Totalt	Män	Kvinnor
FASTA FINLAND	22 300	24 200	20 800	28 400	29 000	27 700	33 700	34 900	32 100
Nyland	24 900	26 900	23 400	31 100	31 900	30 100	39 400	41 600	37 900
Egentliga Finland	21 900	23 800	20 400	28 600	29 800	27 500	34 200	36 200	32 400
Satakunta	21 300	23 500	19 600	28 900	29 800	28 000	33 400	35 100	31 400
Egentliga Tavastland	22 200	24 200	20 600	29 400	29 600	29 000	35 300	36 100	34 100
Birkaland	21 700	23 800	20 200	27 900	29 000	26 400	33 400	35 900	31 500
Päijänne-Tavastland	21 300	23 300	19 800	28 700	29 000	27 700	35 400	37 800	32 300
Kymmenedalen	21 200	23 600	19 300	27 700	28 500	26 500	35 000	35 400	33 700
Södra Karelen	20 800	23 000	19 200	29 300	29 800	28 300	34 900	36 200	33 100
Södra Savolax	20 200	21 500	19 200	27 700	27 900	27 100	31 300	31 600	30 600
Norra Savolax	20 900	22 400	19 700	26 800	26 900	26 400	31 800	32 900	30 600
Norra Karelen	19 600	20 700	18 700	25 700	25 800	25 100	30 900	32 500	28 600
Mellersta Finland	20 800	22 700	19 400	26 800	27 200	26 500	32 100	33 400	31 000
Södra Österbotten	21 100	22 700	19 700	28 000	28 500	27 500	33 600	34 700	31 000
Österbotten	22 000	24 300	20 100	28 300	29 600	26 800	33 200	34 700	30 800
Mellersta Österbotten	21 500	23 700	19 700	27 300	28 100	26 900	31 400	31 500	31 000
Norra Österbotten	21 700	23 500	20 200	27 700	28 300	27 000	32 200	34 100	30 900
Kajanaland	20 600	22 000	19 400	27 200	27 600	26 500	30 900	31 000	30 300
Lappland	21 400	22 800	20 300	27 100	27 600	26 700	31 600	33 300	29 600

Den högsta inkomsten har Samlingspartiets kandidater och invalda

Sett till parti varierar medianen för kandidaternas disponibla penninginkomster från Samlingspartiets 33 900 euro till Vänsterförbundets 25 100 euro. Medianinkomsterna för SFP:s kandidater är 31 500 och för Centerns kandidater 30 000 euro. Jämfört med de röstberättigade har Samlingspartiets kandidater över 11 000 euro mer i disponibla inkomster per år. Vänsterförbundet kandidater har en inkomstnivå som ligger närmast de röstberättigades. Deras disponibla penningsinkomster per år är 2 800 euro högre än de röstberättigades. (Tabell 14)

Medianen för de invaldas disponibla penninginkomster är 33 700 euro per år, vilket är över 11 000 euro mer än medianen för de röstberättigades inkomster. De högsta inkomsterna har Samlingspartiets blivande ledamöter. De har i genomsnitt 41 100 euro per år i disponibla inkomster. De lägsta inkomsterna har Vänsterförbundets invalda. Medianen för deras disponibla penninginkomster är omkring 29 300 euro per år.

Tabell 14. Medianen för de röstberättigades, kandidaternas och de invaldas partivis disponibla penninginkomster (euro/år) i kommunalvalet 2021

		Totalt	Män	Kvinnor
	Röstberättigade	22 300	24 200	20 800
Kandidater	Kandidater	28 400	29 000	27 700
	Centern i Finland CENT	30 000	31 300	28 600
	Samlingspartiet SAML	33 900	35 900	31 800
	Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	28 700	29 200	28 000
	Vänsterförbundet VÄNST	25 100	25 100	25 100
	Gröna förbundet GRÖNA	28 700	29 300	28 300
	Kristdemokraterna i Finland KD	25 800	26 300	25 200
	Svenska folkpartiet i Finland SFP	31 500	33 700	29 400
	Sannfinländarna SAF	25 400	25 900	23 600
	Rörelse Nu LIIKE	29 000	30 000	26 100
	Övriga	25 200	25 700	24 500
Invalda	Invalda	33 700	34 900	32 100
	Centern i Finland CENT	33 800	35 600	31 600
	Samlingspartiet SAML	41 100	43 900	37 700
	Finlands Socialdemokratiska Parti SDP	32 400	33 200	31 400
	Vänsterförbundet VÄNST	29 300	29 700	29 000
	Gröna förbundet GRÖNA	34 800	36 600	34 400
	Kristdemokraterna i Finland KD	33 100	34 500	30 000
	Svenska folkpartiet i Finland SFP	35 400	37 200	32 600
	Sannfinländarna SAF	30 200	30 700	28 600
	Rörelse Nu LIIKE	39 900	40 700	37 400
	Övriga	32 600	33 600	31 300

När den röstberättigade befolkningen sorteras efter inkomst och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Av dessa har var och en något under 440 000 personer. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 41 400 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 9 400 euro.

Av alla kandidater hör 18 procent till den högsta inkomstdecilen och av alla invalda nästan 30 procent. Samlingspartiets kandidater och invalda hade de högsta inkomsterna i inkomstfördelningen. Av Samlingspartiets manliga och kvinnliga kandidater hör 37 procent respektive 25 procent till den högsta inkomstdecilen. Av SFP:s kandidater hör omkring 32 procent av männen och 19 procent av kvinnorna till den högsta inkomstdecilen. Av Samlingspartiets invalda hör nästan hälften och av SFP:s invalda omkring en tredjedel till den högsta inkomstdecilen. Av de invalda från Rörelse.nu hörde omkring 47 procent till den högsta inkomstdecilen, även om andelen av kandidaterna var under en fjärdedel. (Figur 19)

Både bland de röstberättigade, kandidaterna och bland de invalda finns det färre kvinnor i den högsta inkomstdecilen. Den största skillnaden mellan könen har Rörelse.nu:s, SFP:s, Samlingspartiets och Centerns kandidater. I dessa partier överstiger andelen män i den högsta inkomstdecilen andelen kvinnor med över tio procentenheter. Den minsta skillnaden finns bland Vänsterförbundet kandidater: till den högsta inkomstdecilen hör omkring tre procentenheter fler män än kvinnor. Av de invalda männen hör omkring en tredjedel till den högsta inkomstdecilen, av kvinnorna något under en fjärdedel.

Figur 19. Kandidater och invalda som hörde till den högsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2021, % (disponibla penninginkomster)

Av kandidaterna hör något under sex procent till den lägsta inkomstdecilen. Sett till parti hör flest kandidater till den lägsta inkomstdecilen av Rörelse.nu-partiets och Gröna förbundets kandidater, dvs. något över åtta procent. SDP har för sin del minst kandidater som hör till den lägsta inkomstklassen, dvs. något över tre procent. (Figur 20)

Också i den lägsta inkomstdecilen är männens andel större än kvinnornas både bland de röstberättigade och bland kandidaterna. En större andel kvinnliga kandidater än manliga hör till den lägsta inkomstdecilen bara hos Vänsterförbundet, SFP och Rörelse.nu. Skillnaderna mellan könen är emellertid inte så stora som mellan andelarna i den högsta inkomstdecilen.

Av de invalda hör bara omkring tre procent till den lägsta inkomstdecilen. Även om en stor del av de invalda från Rörelse.nu hörde till den högsta inkomstdecilen, finns det också fler i den lägsta inkomstdecilen än i genomsnitt bland de invalda eller kandidaterna. Till den lägsta inkomstdecilen hör omkring tio procent av de invalda från Rörelse.nu, dvs. lika många som av de röstberättigade.

Figur 20. Kandidater och invalda som hörde till den längsta inkomstdecilen efter parti i kommunalvalet 2021, % (disponibla penninginkomster)

Källa: Kommunalvalet 2021, bakgrundsanalys av kandidater och de invalda, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Kaija Ruotsalainen 029 551 3599, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

---

Uppdaterad 24.06.2021