Förstasidan > Statistik > Nationalräkenskaper, kvartalsvis > 2019 > 4:e kvartalet > Bruttonationalprodukten ökade med 1,0 procent år 2019

Bruttonationalprodukten ökade med 1,0 procent år 2019

Volymen av bruttonationalprodukten ökade i fjol med 1,0 procent. Beräknat i löpande priser var bruttonationalprodukten 2,8 procent större än år 2018.

Under oktober–december minskade bruttonationalprodukten med 0,7 procent från nivån föregående kvartal, men ökade jämfört med fjärde kvartalet år 2018 med 0,4 procent. Enligt Eurostats preliminära uppgifter ökade bruttonationalprodukten inom EU27-området med 0,1 procent under sista kvartalet år 2019 jämfört med föregående kvartal.

Figur 1. Förändring i volymen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Samhällsekonomin i Finland ökade år 2019 i och med den starka utvecklingen under andra och tredje kvartalet. Under första kvartalet var förändringen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal bara svagt positiv. I slutet av året minskade produktionen inom samhällsekonomin.

Den ekonomiska tillväxten år 2019 härstammade från flera näringsgrenar inom industrin och tjänster. Den stora tillväxten inom el- och elektronikindustrin som presenterats i tidigare statistiska offentliggöranden har nu uppskattats vara mer anspråkslös, vilket också för sin del inverkar på bruttonationalproduktens tillväxtsiffror. Volymen av förädlingsvärdet minskade inom några näringsgrenar som t.ex. inom skogsindustrin och finans- och försäkringsverksamhet.

År 2019 var det relativa arbetslöshetstalet lägre än året innan och det relativa sysselsättningstalet högre än år 2018.

Produktion

Den totala volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna minskade med 0,7 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. År 2019 var förädlingsvärdet 1,2 procent högre på årsnivå än året innan.

Flera näringsgrenar inom industri och tjänster ökade år 2019, men förädlingsvärdet minskade inom skogsbruket, skogsindustrin, byggverksamhet samt finans- och försäkringsverksamhet.

Figur 2. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna år 2019 från året innan (procent)

Figur 3. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna under 4:e kvartalet 2019 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)

Figur 4. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna under 4:e kvartalet 2019 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Volymen av förädlingsvärdet inom primärproduktionen, dvs. jord- och skogsbruk samt fiske, minskade under oktober–december med fyra procent från året innan. På årsbasis minskade primärproduktionen med två procent år 2019.

Inom industrin (näringsgrenarna B–E) ökade förädlingsvärdet med 1,2 procent år 2019 och under sista kvartalet med två procent jämfört med året innan. Inom metallindustrin ökade volymen med två procent år 2019 och inom den kemiska industrin med tre procent. Skogsindustrin minskade med två procent och energi- och vattenförsörjningen med en procent.

El- och elektronikindustrin uppskattas ha ökat med fem procent år 2019. I det här skedet är företagssektorns uppgifter för år 2019 förknippade med större osäkerhet än vanligt. Tillgängliga uppgifter ger en rätt så bra bild av företagens intäkter, men när det gäller utgifterna fås uppgifterna först senare under våren.

Volymen av förädlingsvärdet inom byggverksamhet minskade under oktober–december med två procent från året innan. På årsbasis minskade byggverksamheten med en procent år 2019.

Volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna ökade under oktober–december med en procent från motsvarande kvartal året innan. Under hela året 2019 ökade servicenäringarna med 1,5 procent. Privata tjänster ökade med två procent. Mest ökade hotell- och restaurangverksamhet, informations- och kommunikationsverksamhet samt företagstjänster. Offentliga samfunds tjänster var på samma nivå som år 2018.

Import, export, konsumtion och investeringar

År 2019 ökade den totala efterfrågan inom samhällsekonomin med 1,3 procent från året innan. Efterfrågan gick upp särskilt på grund av ökad export.

Figur 5. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan år 2019 jämfört med året innan (procent)

Figur 6. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2019 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)

Figur 7. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 4:e kvartalet 2019 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)

Exportvolymen ökade under oktober–december med åtta procent från året innan. Importvolymen minskade med en procent. År 2019 ökade exportvolymen med 7,1 procent på årsnivå: volymen av varuexporten ökade med tre procent och volymen av exporten av tjänster med rentav 16 procent. Importvolymen steg med 2,5 procent: volymen av varuimporten minskade med en procent, men importen av tjänster ökade med nio procent.

Under sista kvartalet 2019 minskade den privata konsumtionen något från föregående kvartal, men ökade med något under två procent från året innan. Under hela året ökade volymen av de privata konsumtionsutgifterna med 1,0 procent.

Volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna minskade under oktober–december med en procent från föregående kvartal och med två procent från året innan. Volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna minskade med 0,3 procent för hela året 2019.

Volymen av den fasta bruttoinvesteringen minskade under det sista kvartalet år 2019 med tre procent från året innan. Investeringar för hela året minskade med 1,1 procent. Volymen av byggnadsinvesteringar minskade med en procent, volymen av investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel med en halv procent samt investeringarna i forskning och utveckling samt programvaror med tre procent.

Sysselsättning, löner och nationalinkomst

Antalet sysselsatta under oktober–december ökade med 0,5 procent jämfört med föregående kvartal. Antalet arbetade timmar inom samhällsekonomin minskade med 0,1 procent från föregående kvartal.

År 2019 ökade antalet sysselsatta med 0,9 procent och antalet arbetade timmar med 0,8 procent från året innan. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet under oktober–december 6,0 procent, dvs. på samma nivå som året innan. Det relativa arbetslöshetstalet var 6,7 procent för hela år 2019, medan det var 7,4 procent året innan.

Arbetsproduktiviteten, dvs. volymen av bruttoförädlingsvärdet per arbetstimme, ökade i fjol med 0,4 procent.

Den nominella lönesumman inom samhällsekonomin ökade med 3,1 procent. Arbetsgivarnas socialskyddsavgifter minskade med 2,0 procent från året innan.

Driftsöverskottet (netto), som grovt motsvarar rörelsevinsten i affärsbokföring, ökade med 4,8 procent från år 2018. Bruttonationalinkomsten var nominellt 2,4 procent högre än året innan.

Tillgängliga uppgifter

De preliminära uppgifterna baserar sig på de källuppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 25.2.2020. Uppgifterna på årsnivå 1990–2018 motsvarar de uppgifter om nationalräkenskaperna som publicerades 31.1.2020, med undantag av uppgifterna om utlandssektorn (import, export, primärinkomster från/till utlandet) som kan ha reviderats.

De preliminära uppgifterna för år 2019 som innehåller mer detaljerade uppgifter om offentliga samfund och övriga sektorräkenskaper publiceras 16.3.2020. Samtidigt revideras uppgifterna om årsräkenskaperna 2018 och uppgifterna i detta offentliggörande. De reviderade uppgifterna införs också i databastabellerna för kvartalsräkenskaperna, men något egentligt offentliggörande av kvartalsräkenskaperna görs inte.

Nationalräkenskaperna för år 2019 publiceras med ett mer detaljerat datainnehåll 18.6.2020.

Nationalräkenskapsuppgifterna om det första kvartalet år 2019 publiceras 29.5.2020, då också tidigare kvartal revideras. Ett snabbestimat över utvecklingen av bruttonationalprodukten under januari–mars publiceras i samband med offentliggörandet av Konjunkturindikatorn för produktionen 15.5.2020.

På grund av avstämnings- och säsongrensningsmetoderna kan kvartalsuppgifterna revideras något för hela tidsserien i samband med varje offentliggörande. De största revideringarna sker dock under de 2–3 första åren efter offentliggörandet för kvartalet, eftersom årsräkenskapernas slutliga uppgifter publiceras med omkring två års eftersläpning efter utgången av statistikåret. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien.

Kvalitetsbeskrivningen (på finska) finns på Statistikcentralens webbplats: http://www.stat.fi/til/ntp/laa.html.

Metodbeskrivning för kvartalsräkenskaperna.

Källa: Nationalräkenskaper 2019, 4:e kvartalet. Statistikcentralen

Förfrågningar: Samu Hakala 029 551 3756, Antti Kosunen 029 551 3613, kansantalous.suhdanteet@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jan Nokkala

---

Uppdaterad 28.2.2020