Coronakrisen lossade på sitt grepp under juli–september, den ekonomiska situationen i Finland fortfarande svag jämfört med året innan
Den säsongrensade volymen av bruttonationalprodukten ökade under juli–september med 3,3 procent från föregående kvartal. Den arbetsdagskorrigerade bruttonationalprodukten minskade med 2,7 procent jämfört med nivån för tredje kvartalet 2019. Granskat i löpande priser var värdet av den arbetsdagskorrigerade bruttonationalprodukten 1,5 procent lägre än året innan.
Figur 1. Förändring i volymen av bruttonationalprodukten från föregående kvartal (säsongrensat, procent)
Enligt Eurostats preliminära uppgifter ökade EU-områdets bruttonationalprodukt under tredje kvartalet med rentav 11,6 procent från föregående kvartal. Både raset under andra kvartalet och återhämtningen under tredje kvartalet var mer moderat i Finland än i EU-området.
Produktion
Volymen av det totala förädlingsvärdet inom alla näringsgrenar ökade med 2,8 procent från föregående kvartal, men minskade med 2,7 procent från året innan.
Figur 2. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna under 3:e kvartalet 2020 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)
Figur 3. Förändringar i volymen av förädlingsvärdet inom näringsgrenarna under 3:e kvartalet 2020 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)
Volymen av förädlingsvärdet inom primärproduktionen dvs. jord- och skogsbruk samt fiske, minskade under juli–september jämfört med året innan.
Inom de industriella näringsgrenarna (inkl. utvinning av mineral samt energi- och vattenförsörjning och avfallshantering) ökade produktionen under juli–september jämfört med föregående kvartal men stannade på en lägre nivå än året innan. Näringsgrenarna inom skogs-, kemi- och metallindustrin minskade jämfört med året innan.
Byggverksamheten har vänt nedåt: anläggningsarbeten ökar fortfarande, men husbyggandet har under juli-september minskat både från föregående kvartal och från året innan.
Förädlingsvärdet inom servicenäringarna ökade från föregående kvartal, men var mindre än under tredje kvartalet år 2019. Coronakrisen har haft en särskilt kraftig inverkan på näringsgrenarna transport samt hotell- och restaurangverksamheten. Under juli–september ökade dessa näringsgrenar klart från andra kvartalet, då effekterna av coronakrisen tillsvidare varit som kraftigast. Inom nästan alla servicenäringar var förädlingsvärdet under tredje kvartalet dock på en lägre nivå än året innan. Näringsgrenen handel ökade också från året innan särskilt i och med att detaljhandeln ökade klart.
Import, export, konsumtion och investeringar
Den totala efterfrågan ökade under juli–september från föregående kvartal, men var fortfarande 6,1 procent lägre än året innan. Alla efterfrågeposter minskade från året innan. Investeringarna minskade också jämfört med föregående kvartal.
Figur 4. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 3:e kvartalet 2020 jämfört med året innan (arbetsdagskorrigerat, procent)
Figur 5. Volymförändringar i huvudposterna av utbud och efterfrågan under 3:e kvartalet 2020 jämfört med föregående kvartal (säsongrensat, procent)
Exportvolymen ökade under juli–september med tre procent och importen med fem procent från föregående kvartal. Jämfört med året innan minskade exporten med 13 procent och importen med tio procent. Utrikeshandeln med tjänster har lidit mer av coronakrisen än exporten och importen av varor och inverkan syns fortsättningsvis under tredje kvartalet: exporten av tjänster minskade med 31 procent och importen av tjänster med 22 procent från året innan, medan exporten av varor minskade med tre procent och importen av varor med fyra procent. I och med de sjunkande priserna var värdet av exporten av varor dock nio procent lägre, sett till löpande priser, och värdet av importen av varor 12 procent lägre än året innan.
Den privata konsumtionen ökade under juli–september med tre procent jämfört med föregående kvartal, men stannade på en lägre nivå än året innan. Mest ökade konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror, konsumtionen av tjänster var sju procent lägre än året innan. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade något från föregående kvartal, men var på en lägre nivå än under tredje kvartalet året innan.
Den fasta bruttoinvesteringen minskade både från föregående kvartal och från året innan. De offentliga investeringarna ökade med 15 procent, men de privata investeringarna minskade med fem procent jämfört med tredje kvartalet år 2019. Investeringarna i maskiner, inventarier och transportmedel ökade från föregående kvartal, men minskade jämfört med året innan. Investeringarna i husbyggande minskade, men anläggningsinvesteringarna ökade klart. Investeringarna i forskning och utveckling ökade något från året innan.
Sysselsättning, löner och nationalinkomst
Antalet sysselsatta minskade under juli–september med 2,0 procent och antalet arbetade timmar med 0,4 procent från året innan. Jämfört med föregående kvartal ökade antalet arbetstimmar med 2,4 procent.
Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet under juli–september 7,7 procent, under motsvarande period året innan var det 6,0 procent.
Den nominella lönesumman inom samhällsekonomin steg under juli–september med 2,2 procent från föregående kvartal men minskade med 0,1 procent från året innan. Arbetsgivarnas socialskyddsavgifter sjönk med 1,3 procent från året innan.
Driftsöverskottet (netto), som grovt motsvarar rörelsevinsten i affärsbokföring, ökade med 0,4 procent under tredje kvartalet från året innan. Bruttonationalinkomsten var i löpande priser 2,5 procent lägre än året innan.
Tillgängliga uppgifter
De preliminära uppgifterna för kvartalet baserar sig på de källuppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga 24.11.2020. Uppgifterna på årsnivå 1990–2019 motsvarar de uppgifter om nationalräkenskaperna som publicerades 18.9.2020, med undantag av uppgifterna om utlandssektorn (import, export, primärinkomster från/till utlandet) som kan ha reviderats. Årsuppgifterna 2019 revideras 18.12.2020, då också databastabellerna för kvartalsräkenskaperna uppdateras..
Uppgifterna för fjärde kvartalet år 2020 publiceras 26.2.2021. Ett snabbestimat över utvecklingen av bruttonationalprodukten under oktober–december publiceras i samband med offentliggörandet av decemberuppgifterna i Konjunkturindikatorn för produktionen 16.2.2021.
På grund av avstämnings- och säsongrensningsmetoderna kan kvartalsuppgifterna revideras något i samband med varje offentliggörande. De största revideringarna sker dock under de 2–3 första åren efter offentliggörandet för kvartalet, eftersom årsräkenskapernas slutliga uppgifter publiceras med omkring två års eftersläpning efter utgången av statistikåret. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien..
Kvalitetsbeskrivningen (på finska) finns på Statistikcentralens webbplats: http://www.stat.fi/til/ntp/laa.html.
Metodbeskrivning för kvartalsräkenskaperna.Källa: Nationalräkenskaper 2020, 3:e kvartalet. Statistikcentralen
Förfrågningar: Samu Hakala 029 551 3756, Antti Kosunen 029 551 3613, kansantalous.suhdanteet@stat.fi
Ansvarig avdelningschef: Mari Ylä-Jarkko
Uppdaterad 27.11.2020
Finlands officiella statistik (FOS):
Nationalräkenskaper, kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9757. 3:e kvartalet 2020,
Coronakrisen lossade på sitt grepp under juli–september, den ekonomiska situationen i Finland fortfarande svag jämfört med året innan
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 17.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ntp/2020/03/ntp_2020_03_2020-11-27_kat_001_sv.html