Förstasidan > Statistik > Presidentval > 2018 > Jämnt stöd för Sauli Niinistö i de olika områdena i presidentvalet 2018

Publicerad: 2.2.2018

Jämnt stöd för Sauli Niinistö i de olika områdena i presidentvalet 2018

Sauli Niinistö fick majoriteten av rösterna i den första valomgången i presidentvalet och valdes till republikens president. Niinistö, som var uppställd som kandidat av en valmansförening, fick 1 875 342 röster, dvs. 62,6 procent av rösterna. Niinistö fick ett jämnt antal röster från alla områden. Näst flest röster fick Gröna förbundets kandidat Pekka Haavisto (371 254 röster). Haavistos andel av rösterna var 12,4 procent. Skillnaden mellan de två kandidater som fick flest röster var sålunda 1 504 088 röster, vilket är 50,2 procentenheter. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens statistik över presidentvalet 2018.

Presidentkandidaternas väljarstöd i presidentvalet 2018, 1:a valet samt stödet för motsvarande parti i presidentvalet år 2012, %

Sauli Niinistö/valmansförening B (motsvarande parti SAML), Paavo Väyrynen/valmansförening A (motsvarande parti CENT)

Niinistös andel av rösterna var 25,6 procentenheter större än i den första valomgången i presidentvalet år 2012. Haavistos andel av rösterna var däremot 6,4 procentenheter mindre än hans väljarstöd i presidentvalet år 2012.

Tredje flest röster i valet fick Sannfinländarnas kandidat Laura Huhtasaari (207 337 röster), hon fick 6,9 procent av rösterna. Valmansföreningens kandidat Paavo Väyrynen fick 185 305 röster i valet, vilket motsvarar 6,2 procent av rösterna. Väyrynens andel av rösterna var 11,3 procentenheter mindre än hans röstandel i presidentvalet år 2012. Väyrynen var då kandidat för Centern i Finland. Centern i Finlands kandidat i valet 2018, Matti Vanhanen, fick 122 383 röster och 4,1 procent av rösterna, vilket var 13,4 procentenheter mindre än partiets röstetal i presidentvalet år 2012.

SDP:s kandidat Tuula Haatainen fick sjätte flest röster i valet, 97 294 röster, dvs. en röstandel på 3,2 procent. Haatainens väljarstöd var 3,5 procentenheter lägre än väljarstödet för SDP:s kandidat i presidentvalet år 2012. Vänsterförbundets kandidat Merja Kyllönen fick 3,0 procent av rösterna, hon fick 89 977 röster. Svenska folkpartiets kandidat Nils Torvalds fick 44 776 röster, dvs. 1,5 procent av rösterna.

Valdeltagandet sjönk från föregående presidentval

Valdeltagandet bland finska medborgare bosatta i Finland var 69,9 procent. Detta var 2,9 procentenheter lägre än i den första valomgången i presidentvalet år 2012. Valdeltagandet bland kvinnor var 72,9 procent och bland män 66,8 procent. Det lägsta valdeltagandet i Fastlandsfinland hade Rautavaara (57,4 procent) och det högsta Larsmo (84,5 procent).

Röstberättigade, röstande och förhandsröstande (finska medborgare bosatta i Finland) i presidentvalet 1994, 2000, 2006, 2012 och 2018, 1:ia valet

	1994	2000	2006	2012	2018
Röstberättigade	3 874 328	3 962 283	4 063 392	4 172 200	4 246 803
Män	1 853 447	1 906 441	1 964 073	2 021 365	2 064 032
Kvinnor	2 020 881	2 055 842	2 099 319	2 150 835	2 182 771
Röstande	3 183 027	3 046 448	3 001 786	3 038 645	2 969 401
Män	1 493 908	1 394 915	1 375 575	1 415 471	1 378 029
Kvinnor	1 689 119	1 651 533	1 626 211	1 623 174	1 591 372
Röstnings %	82,2	76,9	73,9	72,8	69,9
Män	80,6	73,2	70,0	70,0	66,8
Kvinnor	83,6	80,3	77,5	75,5	72,9
Förhands- röstande	1 338 376	1 345 174	1 274 595	1 389 904	1 559 488
Män	594 201	575 463	541 503	610 379	686 060
Kvinnor	744 175	769 711	733 092	779 525	873 428
Förhands- röstnings % (av röstande)	42,0	44,2	42,5	45,7	52,5
Män	39,8	41,3	39,4	43,1	49,8
Kvinnor	44,1	46,6	45,1	48,0	54,9

Valdeltagandet var aktivare än nivån för hela landet i Helsingfors (72,1 procent), Birkalands (71,4 procent), Nylands (71,4 procent), Egentliga Finlands (71,3 procent), Vasa (71,2 procent) och Satakunta (70,6 procent) valkretsar. Det lägsta valdeltagandet hade Ålands landskaps valkrets (58,7 procent), av Fastlandsfinlands valkretsar hade Savolax-Karelen (66,3 procent) det lägsta.

Valdeltagandet bland finska medborgare bosatta utomlands var 13,3 procent. Detta var 0,5 procentenheter lägre än i valet år 2012.

I presidentvalet 2018 var antalet röstberättigade totalt 4 498 004. Antalet röstberättigade bosatta i Finland uppgick till 4 246 803 och i utlandet till 251 201.

Kandidatanalys

I kandidatanalysen granskas kandidaternas framgång i den första valomgången i presidentvalet år 2018 i områden som klassificerats med hjälp av olika bakgrundsvariabler. I analysen används som bakgrundsvariabler områdets urbaniseringsgrad, antalet barn och pensionärer, det relativa arbetslöshetstalet och inkomstnivå. Till exempel i ett område med hög arbetslöshet är arbetslösheten högre än genomsnittet för landet och omvänt. De använda bakgrundsvariablerna är inte ömsesidigt uteslutande av varandra, t.ex. områdets urbaniseringsgrad beskriver för sin del också områdets inkomstnivå.

Områdena i analysen har bildats utgående från röstningsområden, analysen grundar sig på 1 989 röstningsområden. Röstningsområdena är grupperade i tre klasser för varje bakgrundsvariabel. Klassificeringen av röstningsområden grundar sig på uppgiften om de röstberättigade som erhållits ur rösträttsregistret och ur Statistikcentralens statistikmaterial.

I analysfiguren visas den relativa skillnaden i det områdesvisa stödet för kandidaterna jämfört med stödet för dem i hela landet, I praktiken visar siffrorna i figuren hur många procent större eller mindre det områdesvisa stödet för kandidaten var i förhållande till stödet för honom eller henne i hela landet. Detta presentationssätt valdes eftersom tyngdpunkten av rösterna framför allt låg på en kandidat, vilket gör tolkningen av skillnaden i procentenheter besvärlig när det gäller enbart det procentuella väljarstödet eller det procentuella områdesvisa väljarstödet. Detta sätt att granska siffrorna gör det möjligt att granska skillnaderna i kandidaternas områdesvisa väljarstöd oberoende av nivån på kandidaternas väljarstöd i valet.

Väljarstödet för Sauli Niinistö, som fick flest röster i valet, var mycket jämnt i de områden som avgränsats med hjälp av antalet pensionärer och det verkar inte som om andelen pensionärer haft någon inverkan på hans väljarstöd. Inte heller väljarstödet för Laura Huhtasaari varierar nämnvärt i de områden som avgränsats på detta sätt. Väljarstödet för Pekka Haavisto och Nils Torvalds var större än väljarstödet för hela landet i de områden där antalet pensionärer är mindre än genomsnittet. Väljarstödet för Matti Vanhanen och Paavo Väyrynen verkar sinsemellan likadant när man granskar det med hjälp av andelen pensionärer, båda kandidaterna fick relativt sett fler röster i områden där andelen pensionärer är stor. Också tyngdpunkten i väljarstödet för Merja Kyllönen och Tuula Haatainen låg en aning i områden där andelen pensionärer är stort eller på den genomsnittliga nivån för hela landet, dock klart mindre än för Vanhanen och Väyrynen.

Skillnaden i väljarstödet för kandidaterna jämfört med väljarstödet för hela landet i områden avgränsade enligt antalet pensionärer i presidentvalet 2018, %

När man avgränsar områdena med hjälp av antalet barn under 7 år uppdelas stödet för kandidaterna grovt i två grupper. Kyllönens, Haavistos och Haatainens väljarstöd var större än genomsnittet i områden där det fanns få barn under 7 år. Däremot fick Huhtasaari ett väljarstöd som var något större än genomsnittet i områden där det fanns fler barn under 7 år än genomsnittet för landet. För Niinistös, Vanhanens och Väyrynens del var skillnaderna jämfört med andelen röster för hela landet inte stora.

Skillnaden i väljarstödet för kandidaterna jämfört med väljarstödet för hela landet i områden avgränsade enligt antalet barn under 7 år i presidentvalet 2018, %

Tyngdpunkten för Kyllönens och Väyrynens väljarstöd låg i områden där arbetslösheten är större än genomsnittet för landet. Också tyngdpunkten för Huhtasaaris och Haatainens väljarstöd låg i områden med stor och medelstor arbetslöshet, men inte lika klart. Vanhanens väljarstöd var större än väljarstödet för hela landet i områden med genomsnittlig arbetslöshet, men hans väljarstöd var klart lägre i områden med mindre arbetslöshet. Tyngdpunkten för Torvalds väljarstöd låg däremot starkt i områden med låg arbetslöshet. Däremot hade områdets relativa arbetslöshet ingen större betydelse för Niinistös väljarstöd.

Skillnaden i väljarstödet för kandidaterna jämfört med väljarstödet för hela landet i områden avgränsade enligt arbetslöshet i presidentvalet 2018, %

Väljarstödet för Kyllönen och Huhtasaari var likartat i områden som avgränsats enligt inkomstnivå. Väljarstödet för båda kandidaterna var något större än nivån för hela landet i områden med genomsnittlig inkomstnivå och i mindre grad också i områden med låg inkomstnivå. Tyngdpunkten för Väyrynens och särskilt för Vanhanens väljarstöd låg klarare i områden med låg inkomstnivå. Haatainens popularitet var något större än för hela landet i områden med genomsnittlig inkomstnivå. Tyngdpunkten för Torvalds väljarstöd låg i områden med hög inkomstnivå, i områden med genomsnittlig inkomstnivå var hans väljarstöd klart lägre än nivån för hela landet. När det gäller väljarstödet för Niinistö hade områdets inkomstnivå ingen större betydelse, hans väljarstöd i områdena avviker inte nämnvärt från nivån för hela landet.

Skillnaden i väljarstödet för kandidaterna jämfört med väljarstödet för hela landet i områden avgränsade enligt inkomstnivå i presidentvalet 2018, %

Urbaniseringsgraden i området inverkade särskilt på väljarstödet för Haavisto, Vanhanen och Väyrynen. Väljarstödet för Haavisto var klart högre än nivån för hela landet i områden med hög urbaniseringsgrad, i bostadscentra och glesbygdsområden stannade Haavistos väljarstöd på en klart lägre nivå än för hela landet. Vanhanens och Väyrynens väljarprofil var däremot nästan omvänd jämfört med Haavistos när man ser till den här bakgrundsvariabeln. Tyngdpunkten för deras väljarstöd låg klart i glesbygdsområden, särskilt när det gäller Vanhanen accentuerades det kraftigt. För de andra kandidaternas del hade urbaniseringsgraden ingen större betydelse för deras väljarstöd. Haatainens väljarstöd var något under nivån för hela landet i glesbygdsområden. Tyngdpunkten för hennes väljarstöd låg svagt utanför stadsbebyggelsen.

Skillnaden i väljarstödet för kandidaterna jämfört med väljarstödet för hela landet i områden avgränsade enligt urbaniseringsgrad i presidentvalet 2018, %

Tabeller i databaser

Webbtjänsten med valkartor

Källa: Presidentvalet 2018, 1 valomgången, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (375,7 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

Tabellbilagor

• Tabellbilaga 1. Valdeltagandet bland finska medborgare som bor i Finland efter valkrets, presidentvalen 2018, 2012 och 2006, 1:a valomgången (%) (2.2.2018)

Kvalitetsbeskrivningar

• Presidentval, kvalitetsbeskrivning (2.2.2018)

---

Uppdaterad 2.2.2018