FIONA-distansanvändningssystemet
FIONA-distansanvändningssystemet är en datasäker behandlingsmiljö för forskningsmaterial när det gäller material på enhetsnivå som behövs i forskning, såsom för Statistikcentralens mikromaterial.
Ett avtal om användning av FIONA ingås oftast i samband med ansökan om användningstillstånd. Användningen av FIONA är avgiftsbelagd.
Användning av mikromaterial i FIONA
Forskaren öppnar en skyddad förbindelse (t.ex. VPN) från sin arbetsstation till FIONA till en server som Statistikcentralen administrerar. Distansförbindelsen ska skapas via en organisation som ingått ett avtal om distansanvändning.
I FIONA arbetar man via det arbetsbord som öppnas i webbläsarfönstret. FIONA är ett slutet system, det vill säga att ingen annan information än skärmbilden och tangentbords- och musindatan överförs mellan användaren och miljön.
Forskningsresultat eller annat material får flyttas bort ur systemet enbart via granskningsförfarandet. Med granskningen säkerställs det att personer eller företag inte kan identifieras utifrån de uppgifter som publiceras.
Utöver Statistikcentralens material är det i FIONA möjligt att slå samman också andra myndigheters material i samma miljö. Beräknings- och lagringskapaciteten i FIONA kan användas efter behov. I FIONA finns det också flera analysprogram, såsom STATA, R, och Pythoon.
Närmare användningsanvisningar finns i filen: Användning av FIONA-distansanvändningssystemet (pdf)
Inloggning i FIONA
Inloggningen till distansanvändningssystemet sker från federerade identifieringstjänster. Av dessa är följande i användning:
- Suomi.fi
- Statens identifieringstjänst
- Haka
- EduGain.
Observera att om du inte kan autentisera dig med ovanstående identifieringstjäster är det för närvarande inte möjligt att använda FIONA.
Anvisning om inloggning till FIONA-distansanvändningssystemet (pdf)
Administrering av tjänsten och fakturering
CSC – Centret för finländsk expertis inom IT, som administreras av undervisnings- och kulturministeriet, ansvarar för den tekniska administreringen av FIONA.
Förfrågningar om teknisk support skickas direkt till CSC i enlighet med supportportalens instruktioner.
Användning av systemet faktureras enligt forskartjänsternas pristabell.
Program i FIONA
Följande program installeras som standard när en ny maskin installeras. SAS installeras på begäran.
Windows maskin
| Programvara | Version för maskiner som installeras efter 09/2022 | Version för maskiner som installeras efter 01/2024 | Mer information |
|---|---|---|---|
| Adobe Acrobat Reader DC | 22.003.20263 | aktuell | |
| Google Chrome | 105.0.5195 | aktuell | Google Chrome Enterprise 107.0.5304.107 |
| LibreOffice | 7.4 | 7.6 | |
| Notepad++ | 8.4.5 | 8.5.7 | |
| LyX | 3 | 2.3.7 | |
| MiKTeX | 22.7 | 23.4 | MikTex 22.10 |
| R | 4.0.5 ja 4.2.1 | 4.3.1 | |
| RStudio | 2022.07.1 | 2023.06.2+561 | |
| Octave | 7.2.0 | 8.3 | |
| KDiff3 | 0.9.98 | 0.9.98 | |
| Anaconda3 | 2022.05 | 2923.07 | |
| Stata | 17.0 | 18 | |
| Qgis | 3.32.2 | 3.32 |
Linux maskin
| Programvara | Version | Mer information |
|---|---|---|
| GUI | Gnome | |
| GNU Emacs | 24.3.1 | |
| LibreOffice | 5.3.6.1 30 (Build:1) | |
| VS Code | 1.77.3 | |
| git | 2.18.4 | |
| R | 4.2.1 | CRAN-bibliotekspaket tillgängliga |
| R studio | 2022.07.2 | |
| Python | 3.6.8 | |
| Stata | 17 |
Hur blir man distansanvändare av forskningsmaterial?
Organisationsavtal om distansanvändning av forskningsmaterial
För att forskaren ska kunna arbeta i FIONA-distansanvändningssystemet, ska forskarens organisation ingå ett avtal om distansanvändning med Statistikcentralen. I samband med behandling av en ansökan om användningstillstånd överlämnar forskartjänsterna ett organisationsavtal om distansanvändning för att ifyllas av kunden.
Kunden ansvarar för att de arbetsrum som står till forskarnas förfogande lämpar sig för forsknings- och distansanvändning och att det med dessa är möjligt att behandla material på så sätt att materialets dataskydd inte äventyras. Statistikcentralen ska ha möjlighet att bekanta sig med kundens arbetsrum.
Användarspecifik förbindelse om distansanvändning
Varje distansanvändare ska överlämna en användarspecifik förbindelse om distansanvändning till Statistikcentralen innan distansanvändningen inleds.
En forskare har möjlighet att ansöka om tillstånd för användning av distansanvändningssystemet också hemifrån eller från utlandet (EU-länder och länder utanför EU, vars dataskyddsnivå är tillräcklig enligt EU-kommissionen). Ett forskningsprojekt ska ha en förbindelse till en finländsk organisation för användning från utlandet. Därtill ska användningstillståndet för forskningsprojektet omfatta ett omnämnande om distansanvändning utomlands.
Kundorganisationen ansvarar för sina arbetstagares distansarbete och distansarbetsförbindelser.
Om det finns behov av att byta distansanvändningsplatsen i Finland
Distansanvändningsförbindelsen har förnyats den 22.6.2023. I den nya förbindelsen frågas inte efter forskarens adressen. Om din distansanvändningsförbindelse har lämnats in efter den 22 juni 2023, behöver du inte lämna in en ny förbindelse om du byter distansanvändningsplatsen inom Finland till en ny adress.
Din distansanvändningsförbindelse lämnades in före 22.6.2023
Om du vill få tillgång till distansanvändning i Finland från en annan adress eller arbetspunkt än den som angetts tidigare i distansanvändningsförbindelsen, ska du lämna in en ny förbindelse om distansanvändning. Du kan lämna in en ny förbindelse i Statistikcentralens tjänst för tillståndsansökan.
Det är möjligt att börja distansanvändning från den nya adressen först då du har fått ett meddelande om att förbindelsen är godkänd.
Öppnande av en distansförbindelse
Statistikcentralen öppnar förbindelsen till distansanvändningssystemet från de IP-adresser som kunderna fastställt och överlämnar instruktioner om användning av distansanvändningssystemet.
Färdplan för utveckling
Färdplan för utveckling av Fiona under de närmaste åren. Färdplanen omfattar fastställda omfattande utvecklingsobjekt för de närmaste åren. Mindre utvecklingsuppgifter tas inte upp i färdplanen.
2024
Utvidgad implementering av stickprovskontroller bland utskrifter i efterhand
- Användarna fyller i blanketten för begäran om utskrifter i Fiona och utskrifterna kan fås direkt på grundval av antalet ansökningar som tidigare godkänts. Stickprovskontroller görs bland begärandena i efterhand för att kontrollera att inga dataskyddsförseelser ägt rum. Implementeringen är redan påbörjad, men syftet är att slutföra den.
Forskningsprojektets vy i genomförandets första skede
- Vyn är en sammanställning där forskningsprojektet ser projektets helhetssituation: användarna, användningstillstånden, materialen, Fiona-resurserna, förbindelserna osv.
Hantering av rättigheterna till källmaterialet
- Stora forskningsprojekt kan ha många användare och källmaterial. Då uppstår ett behov av att inom projektet ge olika användare olika rättigheterna till källmaterialet.
Lösningar för paketdistribution av Stata
- Fiona är en sluten miljö och därför svår att använda för applikationer som använder sig av paket som installeras från internet. När det gäller Stata finns det ett behov av att finna lösningar som gör det möjligt att inom vissa gränser föra in paket i Fiona för att installeras av användarna själva, på samma sätt som redan är läget för CRAN R och Anaconda Python.
2025
Beräkningskapacitetens skalbarhet enligt behov
- Forskningsprojekten har ofta skeden då det inte behövs någon beräkningskapacitet alls, men tidvis är behovet större än Fiona kan erbjuda. Målet är att utveckla möjligheten att ta i bruk kapacitet enligt rådande behov, så att lämpliga maskinpaket kan startas och stängas flexibelt. Även prissättningen måste stödja lösningen
Självständig kapacitetsadministration för användarna
- Efter skalbarhetslösningar för beräkningskapaciteten måste man fundera på hur användarna själva kan administrera den kapacitet som projektet har till sitt förfogande utan att kontakta forskartjänsterna och underhållet. Man eftersträvar en lösning av självbetjäningstyp.
2026
Kartläggning av möjligheterna till storskalig beräkning
- Har användarna av Fiona behov av storskalig beräkning och kan den integreras i infrasystemet?