Bruttonationalprodukten ökade i fjol med 5,5 procent

Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade bruttonationalprodukten med 5,5 procent år 2006. Bruttonationalprodukten, dvs. det sammanlagda förädlingsvärdet av producerade varor och tjänster, var i fjol 168 miljarder euro.

Under årets första kvartal var produktionen 1,9 procent större än under föregående kvartal. Under årets andra kvartal ökade bruttonationalprodukten med 1,6 procent. Under det tredje kvartalet ökade bruttonationalprodukten med 0,8 procent och med 0,9 procent under det fjärde kvartalet från föregående kvartal.

Volymförändringar av bruttonationalprodukten 1997-2006, %

Alla efterfrågeposter inom samhällsekonomin ökade i fjol. Snabbast ökade exporten, vars volym gick upp med nästan 11 procent. Importvolymen ökade med drygt 5 procent.

Konsumtionsutgifterna ökade med totalt 2,3 procent: de privata konsumtionsutgifterna ökade med 3 procent och de offentliga med omkring en procent. Köpen av varaktiga varor gick upp med omkring 6 procent, men anskaffningen av icke-varaktiga varor och tjänster med omkring 2 procent.

De fasta investeringarna ökade med omkring 5 procent. Den totala volymen av investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel ökade med 6 procent. Bostadsbyggnadsinvesteringarna ökade jämfört med föregående år med 5,7 procent, övriga husbyggnader överskred fjolårets nivå med 4 procent. De offentliga investeringarna gick upp med 1,8 procent och de privata med 5,6 procent.

Inom förädlingsnäringarna steg förädlingsvärdet med nästan 10 procent från året innan, vilket också arbetskonflikten inom pappersindustrin år 2005 bidrog till. Förädlingsvärdet inom trä- och pappersindustrin var då 15 procent större än föregående år. Inom metallindustrin ökade förädlingsvärdet med något under 13 procent och den övriga fabriksindustrin med något under 6 procent. Inom byggverksamheten steg förädlingsvärdet med något under 5 procent från året innan.

Inom servicenäringarna ökade förädlingsvärdet med något under 4 procent. Den snabbaste ökningen fanns inom handeln, 6,5 procent. Primärproduktionens förädlingsvärde minskade med 1,5 procent från året innan.

De icke-finansiella företagens vinster ökade klart

De icke-finansiella företagens driftsöverskott ökade med 17 procent och deras företagarinkomst med 18 procent från året innan. Företagarinkomsten motsvarar grovt taget vinst före betalning av skatter och dividender. De icke-finansiella företagens vinster var nominellt större än någonsin tidigare. De icke-finansiella företagen betalade 7 procent mer i direkta skatter än föregående år.

De icke-finansiella företagen betalade 2 procent mer i dividender än föregående år och deras fasta investeringar inom landet ökade i fjol med 9 procent. De icke-finansiella företagens nettokreditgivning, som beskriver den finansiella ställningen, visade ett överskott på 8,5 miljarder euro.

Hushållens realinkomster ökade med 1,6 procent

Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med 3,5 procent och reellt med 1,6 procent. Hushållens löneinkomster ökade med 4,4 procent, företagarinkomsterna med två procent och de sociala förmånerna med 2,5 procent. Hushållen betalade 3,4 procent mer i direkta skatter.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med fem procent. De löpande inkomsterna räckte inte helt till för att täcka konsumtionsutgifterna. Spargraden, dvs. sparandets andel av den disponibla inkomsten var därför -1,5 procent, medan den året innan var noll. Hushållens skuldsättning ökade ytterligare: skuldsättningsgraden var 94,4 procent i slutet av september, högre än någonsin tidigare.

Den offentliga sektorns överskott ökade till 6,3 miljarder euro

Statsförvaltningens finansiella ställning visade i fjol ett överskott på 1,6 miljarder euro. Statens skatteinkomster steg med 3,6 procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med bara en halv procent, men transfereringarna till kommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med 9,5 procent.

Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning visade ett underskott på en halv miljard euro, medan underskottet var en miljard euro året innan. Kommunernas skatteintäkter ökade med 6,8 procent och konsumtionsutgifterna med nominellt 4,6 procent.

Totalt var den offentliga sektorns EMU-överskott 3,9 procent av bruttonationalprodukten, dvs. det största efter år 2002. EMU-skulden var 39,1 procent av bruttonationalprodukten.

De offentliga utgifternas andel av bruttonationalprodukten sjönk från 50,5 procent året innan till 48,6 procent. Skattekvoten, dvs. skatternas och de obligatoriska socialskyddsavgifternas andel av bruttonationalprodukten minskade i fjol, till 43,5 procent. Föregående år var motsvarande siffra 44,0 procent.

Källa: Nationalräkenskaper, preliminära uppgifter, år 2006 och 4:e kvartalet. Statistikcentralen
Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier. Statistikcentralen

Förfrågningar:
Nationalräkenskaperna: Pasi Koikkalainen (09) 1734 3332, Olli Savela (09) 1734 3316, skt.95@stat.fi
Den offentliga sektorns underskott och skuld: Mika Sainio (09) 1734 2686, Matti Okko (09) 1734 3341, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

Offentliggöranden i samband med meddelandet:
Nationalräkenskaper
Nationalräkenskaper, kvartalsvis
Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier
Skattekvot