Publicerad: 17.12.2021
De offentliga samfundens finansiella ställning förbättrades med 1,8 miljarder från motsvarande kvartal året innan
De offentliga samfundens konsoliderade totalinkomster ökade med 2,0 miljarder euro under tredje kvartalet 2021 från motsvarande kvartal året innan. De konsoliderade totalutgifterna ökade med 0,3 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. De offentliga samfundens finansiella ställning, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, förbättrades med 1,8 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. När man jämför med andra kvartalet 2021 ökade de säsongrensade inkomsterna mer än de säsongrensade utgifterna, dvs. de offentliga samfundens finansiella ställning förbättrades under tredje kvartalet 2021 jämfört med föregående kvartal. Under tredje kvartalet 2021 var de offentliga samfundens underskott (nettoupplåning) 2,9 miljarder euro. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik "De offentliga samfundens inkomster och utgifter kvartalsvis". De offentliga samfunden består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna.
Nettoutlåning (+) / nettoupplåning (-) för offentlig sektor, trenden
Förändringar från motsvarande kvartal året innan
Vid en granskning av förändringar jämfört med motsvarande kvartal året innan används icke-säsongrensade siffror. Statens totalinkomster uppgick under tredje kvartalet till 13,8 miljarder euro och totalutgifterna till 15,4 miljarder euro. Statens totala inkomster ökade med 0,9 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. Av inkomsterna ökade inkomst- och produktskatterna mest. Utfallet av både fysiska personers och samfunds inkomstskatter ökade, men det förstnämnda påverkades också av den årliga justeringen av grupputdelningen, den här gången till förmån för staten. I fråga om produktskatter visade mervärdesskatten och penningspelsverksamhetens vinstmedel den största ökningen när det gäller utfallet i euro jämfört med året innan. Av dem som blev mindre än under motsvarande kvartal året innan var de mest betydande utfallen av energiskatter samt bil- och motorcykelskatt. Totalutgifterna minskade med 0,9 miljarder euro från motsvarande kvartal året innan. Av utgifterna minskade utbetalda subventioner och löpande transfereringar mest. Statens underskott, som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 1,6 miljarder euro under tredje kvartalet.
Lokalförvaltningens totala inkomster uppgick under tredje kvartalet till 11,7 miljarder euro. Jämfört med motsvarande kvartal året innan minskade de med 3,9 procent. Av inkomsterna minskade transfereringarna från staten mest. Skatteinkomsterna sjönk något på grund av kommunalskatten (justering av grupputdelningen, större skatteåterbäringar). Under tredje kvartalet var lokalförvaltningens totala utgifter 13,7 miljarder euro, vilket var en ökning med 2,4 procent. Av utgifterna ökade löntagarersättningarna mest. Lokalförvaltningens underskott (nettoupplåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 2,1 miljarder euro, medan den var 1,3 miljarder euro under motsvarande kvartal året innan.
Socialskyddsfonderna består av arbetspensionsanstalter och andra socialskyddsfonder. Arbetspensionsanstalternas totalinkomster uppgick under tredje kvartalet till 8,0 miljarder euro och totalutgifterna till 7,3 miljarder euro. Totalinkomsterna ökade med 0,8 miljarder euro, dvs. med 11,0 procent, från motsvarande kvartal året innan och totalutgifterna med 0,2 miljarder euro, dvs. med 2,3 procent. Av inkomsterna ökade socialskyddsavgifterna mest och av utgifterna de betalda pensionerna. Arbetspensionsanstalternas överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 0,6 miljarder euro och ökade med ungefär 0,6 miljarder euro jämfört med motsvarande kvartal året innan.
Övriga socialskyddsfonders inkomster uppgick under tredje kvartalet till 5,0 miljarder euro. Inkomsterna ökade med 0,7 procent från motsvarande kvartal året innan. När det gäller de största inkomstposterna ökade sektorns socialskyddsavgifter med 270 miljoner euro, medan transfereringarna från staten minskade med 232 miljoner euro. Övriga socialskyddsfonders utgifter uppgick till 4,9 miljarder euro, vilket var en minskning med 1,9 procent från motsvarande kvartal året innan. Utgifterna minskade mest på grund av betalda sociala förmåner andra än in natura, som minskade med 165 miljoner euro, dvs. med 4,0 procent, från året innan. Övriga socialskyddsfonders överskott (nettoutlåning), som beräknas som skillnaden mellan inkomster och utgifter, var 107 miljoner euro under tredje kvartalet.
Förändringar från föregående kvartal
Vid en granskning av förändringar jämfört med föregående kvartal används säsongrensade siffror. Statsförvaltningens totala inkomster ökade med 1,6 procent från föregående kvartal. Statens totala utgifter minskade med 0,8 procent från föregående kvartal.
Lokalförvaltningens totala inkomster minskade med 2,3 procent från föregående kvartal. De totala utgifterna minskade med 0,4 procent.
Arbetspensionsanstalternas totala inkomster ökade med 2,2 procent från föregående kvartal och de totala utgifterna med 0,4 procent.Övriga socialskyddsfonders totala inkomster minskade med 0,1 procent från föregående kvartal och de totala utgifterna minskade med 2,3 procent.
Uppgifterna för de två senaste åren är preliminära och revideras när nationalräkenskapernas årsuppgifter revideras. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna har beräknats med Tramo/Seats-metoden. De säsongrensade tidsserierna och trendtidsserierna revideras alltid i och med nya observationer oberoende av revideringen av den ursprungliga tidsserien. Uppgifterna baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 9.12.2021. Uppgifterna för fjärde kvartalet 2021 publiceras 15.03.2022. Ansvaret för insamlingen av uppgifter om kommunernas och samkommunernas ekonomi i fråga om kvartalsuppgifterna överfördes från Statistikcentralen till Statskontoret i början av 2021: http://www.stat.fi/uutinen/kvartalsuppgifterna-om-kommunernas-ekonomi-har-for-forsta-gangen-publicerats-i-tjansten-granskakommunerf i I den nya datainsamlingen har målet varit långtgående automatisering. Dessutom är datainnehållet som samlas in mer omfattande än tidigare. Ändringarna kan i inledningsskedet inverka på kvaliteten och jämförbarheten hos uppgifterna om de offentliga samfunden.
Källa: Den offentliga sektorns inkomster och utgifter, 3:e kvartalet 2021 Statistikcentralen
Förfrågningar: Lauri Piirainen 029 551 3278, Jouni Pulkka 029 551 3532, rahoitus.tilinpito@stat.fi
Ansvarig avdelningschef: Katri Kaaja
Publikationen i pdf-format (417,1 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Figurer
-
- Figurbilaga 1. Sociala förmåner andra än in natura (17.12.2021)
- Figurbilaga 2. Faktiska sociala avgifter (17.12.2021)
- Figurbilaga 3. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., trenden (17.12.2021)
- Figurbilaga 4. Skatter på produktion och import (17.12.2021)
- Figurbilaga 5. Totalinkomster, trenden (17.12.2021)
- Figurbilaga 6. Totalutgifter, trenden (17.12.2021)
- Figurbilaga 7. Konsumptionsutgifter, trenden (17.12.2021)
- Figurbilaga 8. Bruttosparande, trenden (17.12.2021)
- Revideringar i denna statistik
-
- Revideringar i denna statistik (17.12.2021)
Uppdaterad 17.12.2021
Finlands officiella statistik (FOS):
Den offentliga sektorns inkomster och utgifter kvartalsvis [e-publikation].
ISSN=1797-9374. 3:e kvartalet 2021. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 23.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/jtume/2021/03/jtume_2021_03_2021-12-17_tie_001_sv.html