Var sjunde person i åldern 30–34 år har utländsk bakgrund

Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstruktur hade var sjunde av alla personer i åldern 30–34 år, som var stadigvarande bosatta i Finland i slutet av år 2020, utländsk bakgrund. I huvudstadsregionen hade redan var fjärde person i åldern 30–34 år utländsk bakgrund.

Andelen personer med utländsk bakgrund av befolkningen efter ålder år 2020

I slutet av år 2020 var totalt 444 031 personer med utländsk bakgrund stadigvarande bosatta i Finland, vilket är åtta procent av befolkningen. Av personerna med utländsk bakgrund hörde 367 417 till första generationen, dvs. utrikes födda, och 76 614 personer till andra generationen, dvs. i Finland födda.

Ryssland eller det forna Sovjetunionen största gruppen av bakgrundsland

Den klart största gruppen av personer med utländsk bakgrund var personer vars bakgrundsland var Ryssland eller forna Sovjetunionen. I slutet av år 2020 var deras antal 90 801, vilket är en femtedel av alla personer med utländsk bakgrund. De näst största grupperna utgjordes av dem med estnisk bakgrund, 50 590 personer, med irakisk bakgrund, 25 439 personer, och med somalisk bakgrund, 22 534 personer.

De största bakgrundslandsgrupperna i befolkningen 2020

*) Bosnien och Hercegovina, forna Serbien och Montenegro, Kroatien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Slovenien

Andelen personer med afrikansk bakgrund ökar i andra generationen

I slutet av år 2020 var andelen med europeisk bakgrund av första generationens invånare med utländsk bakgrund över hälften (53 procent). Andelen med asiatisk bakgrund var 30 procent och med afrikansk bakgrund 11 procent.

Av inrikes födda personer med utländsk bakgrund var andelen med europeisk bakgrund 46 procent, andelen med asiatisk bakgrund 28 procent och andelen med afrikansk bakgrund 22 procent. Andelen med afrikansk bakgrund av personerna med utländsk bakgrund har fördubblats i andra generationen.

Personer med utländsk bakgrund efter bakgrundskontinent 2020

Andelen personer med utländsk härkomst högst på Åland och i huvudstadsregionen

Andelen personer med utländsk härkomst var högst i landskapet Åland, 16,7 procent, och näst högst i Nyland, 14,9 procent. På Åland hade 41 procent av personerna med utländsk härkomst svensk bakgrund. Den lägsta andelen personer med utländsk härkomst av befolkningen hade Södra Österbotten, 2,5 procent.

Av alla med utländsk bakgrund bodde hälften i huvudstadsregionen. Sett till kommun var andelen personer med utländsk bakgrund högst i Vanda, 22,0 procent, i Esbo 19,1 procent och i Närpes 18,5 procent av kommunerna i Fastlandsfinland.

Andelen personer med utländsk bakgrund av befolkningen i huvudstadsregionen, i kransområdet och övriga Finland 1990–2020

*) Kransområdet: Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Kyrkslätt, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända, Tusby, Vichtis

Vart tionde barn under skolåldern har utländsk bakgrund, i huvudstadsregionen redan vart fjärde

År 2020 var medelåldern 38,7 år för personer med utländsk bakgrund i första generationen, då medelåldern för hela befolkningen var 43,4 år. Medelåldern för personer med finländsk bakgrund var 44,2 år. Medelåldern för personer med utländsk bakgrund i andra generationen var 11,3 år.

I slutet av år 2020 var andelen barn under skolåldern (0–6 år) med utländsk bakgrund 11,7 procent. I huvudstadsregionen har redan vart fjärde barn under skolåldern utländsk bakgrund.

Källa: Befolkningsstruktur 2020, Statistikcentralen

Förfrågningar: Markus Rapo 029 551 3238, info@stat.fi, vaesto.tilasto@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

Publikationen i pdf-format (352,5 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer

Figurbilaga 1. Personer med utländsk bakgrund 1990 - 2020 (28.5.2021)

Kvalitetsbeskrivningar

Kvalitetsbeskrivning: Befolkningsstruktur 2020 (28.5.2021)

Uppdaterad 28.05.2021

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. årsöversikt 2020. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 13.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2020/02/vaerak_2020_02_2021-05-28_tie_001_sv.html