Miljö och natur

I Finland i siffror finns centrala nyckeltal om Finland och finländarna efter ämnesområde. 

På den här sidan

Geografiska uppgifter

Areal, km2, 1.1.2022
Areal 338 472
Land 303 948
Sötvatten 34 524
Havsvatten 52 433
Totalt 390 905
Gränser, km
Sverige 614
Norge 736
Ryssland 1 344
Territorialvattengränsen 1 250
Totalt 3 944
Största längd, km
Hangö–Utsjoki 1 157
Största bredd, km
Närpes–Ilomants 542
Högsta punkt, m
Halditjåkko 1 324
Längsta flod, km
Kemi älv 500
Största sjöar, km2
Saimen 1 393
Päijänne 1 082
Enare träsk 1 082
Ule träsk 912
Pielinen 895
Största öar, km2
a) Havsområden
Fasta Åland 689
Kimitoön 545
b) Insjöar
Soisalo 1 540

Det finns ca 168 000 sjöar med en areal på minst 500 m2, av vilka ca 57 000 har en areal på mer än en hektar.

Antalet öar med en areal på mer än en ar är ca 187 000.

Naturskyddsområden och ödemarker 1.1.2022

  Antal Areal, ha Vatten, % Vatten, %
Naturskyddsområden 13 882 2 471 197 443 222 17,9
Nationalparker 41 1 014 470 180 311 17,8
Naturparker 19 154 152 2 843 1,8
Myrskyddsområden 164 480 672 12 112 2,5
Lundskyddsområden 45 1 050 11 1,0
Skyddsområden för gamla skogar 75 8 375 269 3,2
Statens övriga naturskyddsområden 705 411 370 38 730 9,4
Privata naturskyddsområden 12 774 364 954 175 897 48,2
Naturskyddsområden på Åland 59 36 154 33 049 91,4
Ödemarker 12 1 489 160 111 225 7,5

Ytterligare skyddar forsskyddslagen 53 enskilda forsar, flodandelar
eller avrinningsområden för byggande av kraftverk. Motsvarande lagar har stiftats för skyddande av Ounasjoki och Kyro älv.

Nationalparker och naturparker 1.1.2022

Innehållet tillgängligt i Excel-format

© Forststyrelsen 2022
© Lantmäteriverket 1/MML/22

Källa: Forststyrelsen

Uppgifterna i Excel-format (xlsx)

Uppdaterad: 4.4.2022

Väderförhållanden

Månad Medeltemperatur (°C) Antal nederbördsdagar 1)
  Helsingfors Sodankylä Helsingfors Sodankylä
  1991–2020 2021 1991–2020 2021 1991–2020 2021 1991–2020 2021
Januari -3,1 -3,5 -12,5 -14,3 12 16 10 10
Februari -3,8 -6,6 -12,1 -13,7 9 4 8 6
Mars -0,7 0,0 -7,1 -5,2 8 10 8 5
April 4,4 5,0 -0,8 0,8 7 9 7 8
Maj 10,4 10,3 5,6 4,5 7 9 8 11
Juni 14,9 19,3 11,9 15,2 8 4 11 8
Juli 18,1 21,4 15,0 16,9 7 8 11 10
Augusti 16,9 15,9 12,4 11,8 10 13 9 10
September 12,3 10,4 7,0 5,9 9 6 9 4
Oktober 6,6 8,7 0,0 1,4 10 12 9 17
November 2,4 2,7 -5,8 -7,1 12 11 11 12
December -0,7 -5,3 -9,6 -13,0 11 8 10 9

1) Nederbörd ≥ 1,0 mm

Utsläpp i luften

  1990 2000 2010 2019 2020
Växthusgasutsläpp, CO2-ekv., mn t 71,2 70,2 75,7 52,8 47,8
Koldioxid 1), mn t 52,5 52,7 59,1 38,0 33,4
Svavel (som SO2), tusen t 250 81 67 29 23
Kväveoxider (som NO2), tusen t 298 235 179 113 98

1) Utsläpp förorsakade av fossila bränslen och torvbränning

Växthusgasutsläpp och -upptag

Växthusgasutsläpp och -upptag

1) Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).

Hantering av kommunalt avfall

Innehållet tillgängligt i Excel-format

Ämnesområde: Miljö och natur

 

Fler statistiksiffror från databasen StatFin

Finland i siffror innehåller bara de mest centrala siffrorna om Finland och finländarna. Fler siffror om olika samhällsområden hittar du i den användarvänliga databasen StatFin.

I databasen finns också regionala uppgifter, såsom kommunernas folkmängd.

Senast uppdaterad 13.6.2022