Denna statistik har lagts ned.

Statistiska uppgifter om detta ämne publiceras i samband med en annan statistikgren.

Statistiska uppgifter om detta ämne publicerade efter 5.4.2022.

Denna sida är arkiverad.

Publicerad: 2.4.2013

Brottsmisstänkta har lägst inkomster av hela befolkningen

Enligt Statistikcentralens uppgifter var antalet misstänkta för brott som polisen, tullen och gränsbevakningen klarat upp 284 000 år 2012. Jämfört med året innan minskade det totala antalet brottsmisstänkta med sex procent. Medelinkomsten (statsskattepliktig inkomst) för brottsmisstänkta i åldern 15 år och äldre, som hörde till den registrerade befolkningen, var omkring 12 000 euro, medan motsvarande inkomst för hela befolkningen var omkring 26 000 euro. Motsvarande medianinkomster var omkring 6 600 och 22 000 euro.

Misstänkta för brott och hela befolkningen efter statsskattepliktig inkomst 2012, 15 år och äldre, %

Misstänkta för brott och hela befolkningen efter statsskattepliktig inkomst 2012, 15 år och äldre, %

Av de brottsmisstänkta hade 22 procent inkomster på mindre än 5 000 euro, då motsvarande andel för hela befolkningen var sju procent. Tjugoen procent av de brottsmisstänkta hade inkomster på minst 20 000 euro, motsvarande andel för hela befolkningen var 54 procent. Särskilt låga statsskattepliktiga inkomster hade de som var misstänkta för rån och narkotikabrott. En tredjedel av dem som var misstänkta för rån och en fjärdedel av dem som var misstänkta för narkotikabrott hade statsskattepliktiga inkomster på mindre än 5 000 euro. Personer med en högre inkomstnivå gjorde sig däremot skyldiga till rattfyllerier, förskingrings- och skattebrott samt bokföringsbrott. Inkomster på mindre än 5 000 euro hade 16 procent av de misstänkta för rattfyllerier, 14 procent av de misstänkta för förskingring, 9 procent av de misstänkta för skattebrott och 10 procent av de misstänkta för bokföringsbrott. Inkomstnivåerna bland män och kvinnor som var misstänkta för brott avvek bara något från varandra. Av männen hade 44 procent och av kvinnorna 48 procent inkomster som var lägre än 10 000 euro.

I statistiken kan samma person förekomma flera gånger som misstänkt för brott. Uppgifterna om de statsskattepliktiga inkomsterna bland brottsmisstänkta baserar sig på uppgifter i skattestyrelsens beskattningsdatabas över statsskattepliktiga inkomster för år 2011. För brottsmisstänktas del som inte har personbeteckning finns inte beskattningsuppgifter att tillgå. Sådana personer är t.ex. turister. Gruppen "övriga" omfattar personer utan inkomster och okända i den registrerade befolkningen (som bor fast eller tillfälligt i Finland), men inte de som saknar personbeteckning.

Misstänkta för brott (15 år och äldre) och hela befolkningen efter ålder och inkomst 2012, %

Åldersgrupper Misstänkta för brott/
Hela befolkningen
Totalt
–10 000 €
10 000–
39 999 €
40 000– €
Övriga
Totalt Misstänkta för brott 100,0 44,6 28,4 5,9 21,1
Hela befolkningen 100,0 18,4 60,1 17,7 3,8
15–20        Misstänkta för brott 20,1 12,0 1,3 0,0 6,8
Hela befolkningen 8,8 5,7 0,9 0,0 2,1
21–29  Misstänkta för brott 29,4 13,4 8,4 0,7 7,0
Hela befolkningen 13,5 3,9 8,4 0,8 0,4
30–39  Misstänkta för brott 22,3 9,6 7,0 1,6 4,1
Hela befolkningen 14,7 1,8 8,6 3,8 0,4
40–49 Misstänkta för brott 15,4 5,8 5,5 1,9 2,2
Hela befolkningen 15,8 1,6 8,7 5,2 0,4
50–59 Misstänkta för brott 8,6 3,0 3,5 1,2 0,9
Hela befolkningen 16,7 1,8 9,8 4,8 0,3
60– Misstänkta för brott 4,1 0,7 2,7 0,5 0,1
Hela befolkningen 30,5 3,5 23,6 3,2 0,1

Av alla brottsmisstänkta som fyllt 15 år har 63 procent bara avlagt utbildning på grundnivå och 31 procent utbildning på mellannivå. I hela befolkningen är motsvarande andelar 32 och 40 procent.

Sett till huvudsaklig verksamhet finns det en ganska jämn fördelning av de brottsmisstänkta personer som fyllt 15 år på sysselsatta (27 %), arbetslösa (22 %), studerande (20 %) och personer utanför arbetskraften (23 %). Nio procent var pensionärer. De största grupperna av hela befolkningen är de sysselsatta (52 %) och pensionärerna (29 %). Sysselsatta gjorde sig skyldiga till i synnerhet våldtäktsbrott (67 %), oredlighet som gäldenär (61 %) och skattebrott (51 %), medan arbetslösa gjorde sig skyldiga till narkotikabrott (29 %) och förfalskningar (27 %).

I publikationen presenteras också uppgifter om misstänkta personers socioekonomiska ställning.

Polisen, tullen och gränsbevakningen fick kännedom om totalt 425 000 brott år 2012. Antalet var 33 000 färre än året innan. Dessutom bokfördes 435 000 fall av äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelser, vilket var 69 000 färre än året innan.

Sättet att presentera statistiken har förnyats från början av år 2009. Äventyranden av trafiksäkerheten och trafikförseelser har skilts åt från övriga brott och de presenteras i en egen tabell. Det totala antalet brott är jämförbart med tidigare presenterade siffror, eftersom samma åtskillnad också gjorts retroaktivt till år 1980. Syftet med förnyelsen är att förbättra jämförbarheten av brott mellan olika år samt att främja den internationella jämförbarheten. I kvalitetsbeskrivningen finns mer detaljerade uppgifter om förnyelsen (bara på finska).

Fr.o.m. början av år 2009 inkluderar siffrorna också brott som kommit till tullens och gränsbevakningens kännedom. Ändringarna inverkar inte i någon större utsträckning på jämförbarheten av brott. När det gäller de vanligaste brottstyperna inverkar ändringen närmast på jämförbarheten av narkotikabrott.


Källa: Brottslighet som kommit till polisens kännedom 2012. Statistikcentralen

Förfrågningar: Kimmo Haapakangas 09 1734 3252, rikos@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (26 sidor 446,4 kB)

Översikter
Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer

Uppdaterad 2.4.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Brottslighet som kommit till polisens kännedom [e-publikation].
ISSN=1798-2235. 2012. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/polrik/2012/polrik_2012_2013-04-02_tie_001_sv.html