De begrepp som beskrivs på dessa sidor är ord och uttryck som används i statistiken i en viss, begränsad betydelse. I vardagligt tal kan ordet ha en annan betydelse. I samband med varje definition finns information om i vilken statistikgren begreppet används.

Om du söker statistikuppgifter, gå från definitionen till statistikens sida.

Metod för tillväxtberäkning

Namnet tillväxtberäkning kommer sig av att de årliga förändringarna av förädlingsvärdet bryts ned i tillväxtkomponenter, vilket innebär att man kan granska vilka faktorer som genererat tillväxten. Anta t.ex. att förädlingsvärdet har vuxit med fem procent (logaritmiska procentförändringar) från år t till år t-1. Denna tillväxt på fem procent kan brytas ned i delfaktorer: tillväxtsandelen, som beror på ökningen av kapitalbeloppet, den andel som är en följd av ökningen av arbetsinsatsen samt den andel som beror på förbättringen av den totala produktiviteten. Delfaktorerna är summerbara till en förändring av förädlingsvärdet, dvs. om vi i exemplet ovan antar att kapitalets inverkan är 0,7 och arbetskraftens 1,3 procent har den totala produktiviteten en inverkan på tre procent.
De primära insatserna – kapital och arbetskraft – kan ytterligare brytas ned i underposter, t.ex. kapitalinsatsen kan indelas i inverkan av FoU (forskning och utveckling) -kapitalet och inverkan av ICT-kapitalet (informationsteknologi). Arbetsinsatsen kan indelas i inverkan av arbetade timmar och inverkan av en strukturförändring inom arbetsinsatsen.
I produktivitetsundersökningen görs som noggrannast beräkningar gällande 63 näringsgrenar. För varje näringsgren räknas förädlingsvärde, arbetsproduktivitet, inverkan av kapital och arbetskraft på produktiviteten samt totalproduktivitet. Därefter aggregeras de näringsgrensvisa uppgifterna med värdeförädlingsvikter till grövre nivåer och efter det ytterligare till nivån för den totala ekonomin.



Statistikgrenar där definitionen förekommer

Defintionens giltighetstid

  • Giltig till (31.12.2078)

Källorganisation

  • Tilastokeskus

Jaa